Ariel Almevall. Foto: Luleå tekniska universitet.

Dialog ger bättre vård i hemmet

Gruppen äldre blir allt större, vilket innebär att vård i hemmet är vanligt. Nu visar en avhandling från Luleå tekniska universitet att vardagen i hemmet och relationen till sjuksköterskor blir avgörande för välmåendet.

Den åldrande befolkningen gör att antalet personer med stora vårdbehov ökar. Forskaren Ariel Almevall har i sin avhandling undersökt hur det är att vara äldre med ett stort vårdbehov, vilka uppfattningar vårdgivare har om gruppens behov och relationen mellan sjuksköterskor och äldre personer. Hon har fokuserat särskilt mycket på äldre änkors livssituation.

Resultaten visar att äldre personer är bra på att bedöma sin egen hälsa, och att de äldre änkorna var nöjda över att de klarade av att bo hemma. Samtidigt orkade de flesta inte lämna hemmet, vilket ledde till att de dagliga rutinerna blev centrala för välmåendet.

– När du har begränsad ork och har med dig en tanke om att du kanske inte lever så länge till krymper tidsperspektivet. Under intervjuerna gick det upp för flera vilka rutiner som var viktiga för dem. Något man kan ta vara på när man möter äldre personer i hemtjänst och hemsjukvård är att föra en kontinuerlig dialog om vardagen. Dialogen kan ses som en gemensam upptäcktsresa över vilka bärande delar som dagen har för just den individen, säger Ariel Almevall i ett pressmeddelande.

I avhandlingens sista studie har hon undersökt relationen mellan de äldre kvinnorna och sjuksköterskorna som ger dem vård. Med fyra till sju besök per dygn har de äldre kvinnornas liv förändrats från att dela sin vardag med en partner till att dela den med vårdpersonal.

– Relationen präglas av både professionalism och ett djup. Båda använder hemmet för att fördjupa relationen. De äldre kvinnorna gör det genom att anpassa hemmet för att sjukvårdspersonalen ska känna sig välkomna, medan personalen visar omtanke, till exempel berömmer hemmet eller hjälper till med mindre saker, säger Ariel Almevall.

– Utifrån vad jag ser i avhandlingen finns det stor potential till utveckling, där dialog med äldre personer är allra viktigast.

Läs avhandlingen

Avhandling

Ariel Almevall (2024). Health in later life: A nursing perspective. Doktorsavhandling. Luleå tekniska universitet.

Delstudier

I. Ariel Almevall, Albin Dahlin Almevall, Jerry Öhlin, Yngve Gustafsson, Karin Zingmark, Johan Niklasson m fl (2024). Self-rated health in old age, related factors and survival: A 20-Year longitudinal study within the Silver-Monica cohort. Publicerad i Archives of gerontology and geriatrics.

II. Ariel Almevall, Päivi Juuso, Catharina Melander och Karin Zingmark (2024). Exploring the meaning of a good life for older widows with extensive need of care: a qualitative in-home interview study. Publicerad i International journal of qualitative studies on health and well-being.

III. Ariel Almevall, Päivi Juuso, Karin Zingmark och Carina Nilsson (2022). Perceptions of a good life for the oldest old living at home. Publicerad i International journal of ageing and later life.

Relaterat

Äldre kvinnor står och sjunger

Körsång för välmåendet

Hur bra för välmåendet är det att sjunga i kör och kan det förhindra demens? Det studerar forskare från Linnéuniversitetet och Stockholms universitet…

En sköterska mäter blodtrycket på en äldre man.

Risken för demens kan öka med blodtrycket

Det finns många skäl att behandla högt blodtryck. Enligt en nypublicerad studie kan det även ger en ökad risk för demenssjukdom.

Försoning när livet flyktar

Lisa Ridzéns roman om den åldrande Bo och hans hund belyser dilemman för hemtjänst, anhöriga och den äldre själv. Samtidigt är det en…

Fler nyheter

Foto på ett trevåningskomplex

Växande underskott av bostäder för äldre

Antalet kommuner i Sverige som bedömer att de har underskott på bostadsmarknanden har minskat över tid. Men bristen på bostäder för äldre ökar.…

Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering

Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det…

Så kan psykisk hälsa påverka demensrisken

Personer som inte längre tycker att livet har en mening har högre risk att drabbas av demens. Det visar forskning från bland annat…