Elin-Sofie Forsgärde. Foto: Johannes Rydström/Linnéuniversitetet

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden vid akututryckningar till äldre personer.

I sin doktorsavhandling Pathways for older patients in acute situations and involved actors’ experiences of decision-making in ambulatory care har Elin-Sofie Forsgärde vid Linnéuniversitetet undersökt vårdpersonalens arbete när äldre patienter gör ett akutlarm. I ljuset av utvecklingen mot en nära vård, där mindre behandling ska utföras i slutenvården, utan i stället komma närmare patienten, krävs det nya beslutsstöd för personalen.

– I utvecklingen av den ”nya nära vården” behöver samverkan utvecklas mellan ambulanssjukvård, vårdpersonal på vårdcentraler, kommunsjuksköterskor och ambulerande läkare för att möjliggöra ett dialogbaserat beslutsstöd. Min avhandling visar på vikten av samarbete mellan olika vårdinstanser för att personal och patient ska känna sig trygga i de vårdbeslut som tas, säger Elin-Sofie Forsgärde i en intervju på Linnéuniversitetets hemsida.

Avhandlingen bygger dels på en databasstudie som beskriver patienter som är 65 år och äldre, som ringt 112 och besöks av ambulans. Dessutom har Elin-Sofie Forsgärde genomfört intervjuer med äldre patienter, närstående och vårdpersonal som ambulanspersonal, sjuksköterskor och läkare.

Andelen äldre personer som inte följer med ambulansen till akutmottagningen ökar under undersökningsperioden, från 7,8 procent 2014 till 11,4 procent 2018. Besluten bygger ofta på att patienten har lindriga besvär, att de blir bättre efter att ambulanspersonalen behandlat dem, att de vårdas i livets slutskede eller att de inte vill följa med.

– Vårdpersonal vittnar om osäkerhet kring vilken vårdnivå som patienten bör vårdas på. En orsak till osäkerheten är att äldre patienter riskerar att inte få optimal vård om fel beslut tas. Det finns en oro över att missa viktig information och därför känns det ofta enklare och säkrare att besluta om sjukhusvård än att inte göra det.

Äldre patienter med kroniska sjukdomar och flera läkemedel kan göra det svårare att ställa en diagnos, och vårdpersonalen är oroliga att missa symptom på allvarliga tillstånd.

– Kommunsjuksköterskor som besöker patienter i hemmet beskriver ofta en ensamhet i beslut vid akuta situationer.

En nyckel till att minska oron och att ta bättre beslut är dialog och samarbete mellan vårdpersonal från olika instanser, anhöriga och patienten själv. Inte minst är det viktigt för att rätt information ska nå fram till rätt personer.

Läs avhandlingen

Elin-Sofie Forsgärde (2022). Pathways for older patients in acute situations and involved actors’ experiences of decision-making in ambulatory care. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet.

 

Avhandlingens artiklar

E-S Forsgärde, C Elmqvist, B Fridlund, A Svensson, R Andersson och M Rööst (2020). Patients’ aged ≥ 65 years dispositions during ambulance assignments, including factors associated with non-conveyance to hospital: a longitudinal and comparative study. BMJ.

E-S Forsgärde, A Svensson, M Rööst, B Fridlund och C Elmqvist (2021). The dialogue as a decision support; lived experiences of extended collaboration when an ambulance is called. International journal of qualitative studies on health and well-being.

Relaterat

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…

Fler nyheter

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…