Elin-Sofie Forsgärde. Foto: Johannes Rydström/Linnéuniversitetet

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden vid akututryckningar till äldre personer.

I sin doktorsavhandling Pathways for older patients in acute situations and involved actors’ experiences of decision-making in ambulatory care har Elin-Sofie Forsgärde vid Linnéuniversitetet undersökt vårdpersonalens arbete när äldre patienter gör ett akutlarm. I ljuset av utvecklingen mot en nära vård, där mindre behandling ska utföras i slutenvården, utan i stället komma närmare patienten, krävs det nya beslutsstöd för personalen.

– I utvecklingen av den ”nya nära vården” behöver samverkan utvecklas mellan ambulanssjukvård, vårdpersonal på vårdcentraler, kommunsjuksköterskor och ambulerande läkare för att möjliggöra ett dialogbaserat beslutsstöd. Min avhandling visar på vikten av samarbete mellan olika vårdinstanser för att personal och patient ska känna sig trygga i de vårdbeslut som tas, säger Elin-Sofie Forsgärde i en intervju på Linnéuniversitetets hemsida.

Avhandlingen bygger dels på en databasstudie som beskriver patienter som är 65 år och äldre, som ringt 112 och besöks av ambulans. Dessutom har Elin-Sofie Forsgärde genomfört intervjuer med äldre patienter, närstående och vårdpersonal som ambulanspersonal, sjuksköterskor och läkare.

Andelen äldre personer som inte följer med ambulansen till akutmottagningen ökar under undersökningsperioden, från 7,8 procent 2014 till 11,4 procent 2018. Besluten bygger ofta på att patienten har lindriga besvär, att de blir bättre efter att ambulanspersonalen behandlat dem, att de vårdas i livets slutskede eller att de inte vill följa med.

– Vårdpersonal vittnar om osäkerhet kring vilken vårdnivå som patienten bör vårdas på. En orsak till osäkerheten är att äldre patienter riskerar att inte få optimal vård om fel beslut tas. Det finns en oro över att missa viktig information och därför känns det ofta enklare och säkrare att besluta om sjukhusvård än att inte göra det.

Äldre patienter med kroniska sjukdomar och flera läkemedel kan göra det svårare att ställa en diagnos, och vårdpersonalen är oroliga att missa symptom på allvarliga tillstånd.

– Kommunsjuksköterskor som besöker patienter i hemmet beskriver ofta en ensamhet i beslut vid akuta situationer.

En nyckel till att minska oron och att ta bättre beslut är dialog och samarbete mellan vårdpersonal från olika instanser, anhöriga och patienten själv. Inte minst är det viktigt för att rätt information ska nå fram till rätt personer.

Läs avhandlingen

Elin-Sofie Forsgärde (2022). Pathways for older patients in acute situations and involved actors’ experiences of decision-making in ambulatory care. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet.

 

Avhandlingens artiklar

E-S Forsgärde, C Elmqvist, B Fridlund, A Svensson, R Andersson och M Rööst (2020). Patients’ aged ≥ 65 years dispositions during ambulance assignments, including factors associated with non-conveyance to hospital: a longitudinal and comparative study. BMJ.

E-S Forsgärde, A Svensson, M Rööst, B Fridlund och C Elmqvist (2021). The dialogue as a decision support; lived experiences of extended collaboration when an ambulance is called. International journal of qualitative studies on health and well-being.

Relaterat

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!

Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat…

Döden på spåren – förr och nu

Döden har blivit ovanligare och kanske också osynligare med åren. Allt fler lever allt längre och bara 14 procent dör hemma. Gerdt Sundström…

Porträttbild på Margda Waern

Att sätta ord på självmordstankar

Genom att mötas i grupp och tala om existentiella frågor kan äldre med suicidtankar hitta livsgnistan igen. Det visar preliminära resultat från ett…

Fler nyheter

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt.…

Bilden är ett exempel på en målning som personalen har gjort

Personal målar möten med döden

Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska…

Äldre par dricker champagne vid poolen

Rika lever över tio år längre än fattiga

Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan…