Elin-Sofie Forsgärde. Foto: Johannes Rydström/Linnéuniversitetet

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden vid akututryckningar till äldre personer.

I sin doktorsavhandling Pathways for older patients in acute situations and involved actors’ experiences of decision-making in ambulatory care har Elin-Sofie Forsgärde vid Linnéuniversitetet undersökt vårdpersonalens arbete när äldre patienter gör ett akutlarm. I ljuset av utvecklingen mot en nära vård, där mindre behandling ska utföras i slutenvården, utan i stället komma närmare patienten, krävs det nya beslutsstöd för personalen.

– I utvecklingen av den ”nya nära vården” behöver samverkan utvecklas mellan ambulanssjukvård, vårdpersonal på vårdcentraler, kommunsjuksköterskor och ambulerande läkare för att möjliggöra ett dialogbaserat beslutsstöd. Min avhandling visar på vikten av samarbete mellan olika vårdinstanser för att personal och patient ska känna sig trygga i de vårdbeslut som tas, säger Elin-Sofie Forsgärde i en intervju på Linnéuniversitetets hemsida.

Avhandlingen bygger dels på en databasstudie som beskriver patienter som är 65 år och äldre, som ringt 112 och besöks av ambulans. Dessutom har Elin-Sofie Forsgärde genomfört intervjuer med äldre patienter, närstående och vårdpersonal som ambulanspersonal, sjuksköterskor och läkare.

Andelen äldre personer som inte följer med ambulansen till akutmottagningen ökar under undersökningsperioden, från 7,8 procent 2014 till 11,4 procent 2018. Besluten bygger ofta på att patienten har lindriga besvär, att de blir bättre efter att ambulanspersonalen behandlat dem, att de vårdas i livets slutskede eller att de inte vill följa med.

– Vårdpersonal vittnar om osäkerhet kring vilken vårdnivå som patienten bör vårdas på. En orsak till osäkerheten är att äldre patienter riskerar att inte få optimal vård om fel beslut tas. Det finns en oro över att missa viktig information och därför känns det ofta enklare och säkrare att besluta om sjukhusvård än att inte göra det.

Äldre patienter med kroniska sjukdomar och flera läkemedel kan göra det svårare att ställa en diagnos, och vårdpersonalen är oroliga att missa symptom på allvarliga tillstånd.

– Kommunsjuksköterskor som besöker patienter i hemmet beskriver ofta en ensamhet i beslut vid akuta situationer.

En nyckel till att minska oron och att ta bättre beslut är dialog och samarbete mellan vårdpersonal från olika instanser, anhöriga och patienten själv. Inte minst är det viktigt för att rätt information ska nå fram till rätt personer.

Läs avhandlingen

Elin-Sofie Forsgärde (2022). Pathways for older patients in acute situations and involved actors’ experiences of decision-making in ambulatory care. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet.

 

Avhandlingens artiklar

E-S Forsgärde, C Elmqvist, B Fridlund, A Svensson, R Andersson och M Rööst (2020). Patients’ aged ≥ 65 years dispositions during ambulance assignments, including factors associated with non-conveyance to hospital: a longitudinal and comparative study. BMJ.

E-S Forsgärde, A Svensson, M Rööst, B Fridlund och C Elmqvist (2021). The dialogue as a decision support; lived experiences of extended collaboration when an ambulance is called. International journal of qualitative studies on health and well-being.

Relaterat

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner…

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En…