Digital hemmaträning för äldres hälsa

Med hjälp av mobila plattformar, rörelsesensorer och distansverktyg, vill ett Stockholmsbaserat EU-projekt främja hälsa och förebygga skörhet bland äldre.

Tillsammans med spanska forskare ska ett forskarlag från akademiska vårdcentralen i Hässelby/Akalla, Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan inom ramen för EU-projektet POSITIVE försöka främja äldres träning med digitala hjälpmedel.

– Det är ett spännande samarbetsprojekt. Vi tror att den här digitala infrastrukturen och innehållet kan skapa mervärde för den äldre, deras närstående samt för personalen inom primärvården och bidra till att lindra eller vända utvecklingen av psykisk och fysisk skörhet, öka livskvalitet och förskjuta framtida hjälpbehov, säger Susanne Guidetti, forskningsledare på Karolinska institutet, i en artikel på Akademiskt primärvårdscentrums webbsajt.

I den svenska delen av studien ingår 50 personer över 70 år tillsammans med sina närstående. De är listade på Hässelby vårdcentral i västra Stockholm och bor i eget boende. De har också skörhet eller risk för låg fysisk aktivitet, viktnedgång, trötthet eller lindrig depression.

– Den äldsta deltagaren är 94 år, och hittills tycker de flesta att det här är både bra och roligt. Inte minst med tanke på pandemin, då ju många aktiviteter för seniorer lagts ner, säger Marina Taloyan, samordnare och forskningsansvarig vid Hässelby/Akalla akademiska vårdcentral.

Deltagarna får ett träningsprogram som utformats i Spanien för att minska äldres skörhet. Här finns övningar som gångtest, resa sig från stol, tandemstående, bicepsträning och benlyft. Programmet pågår fem dagar i veckan under tolv veckor.

– Träningsprogrammet Vivifrail är baserat på idén att hälsa hos äldre personer kan mätas utifrån deras funktionsförmåga i stället för sjukdomar. Målet med programmet är att upprätthålla en funktionsnivå med högsta möjliga nivån av självständighet hos varje individ för att också bibehålla eller öka sin aktivitetsnivå i vardagen, säger Susanne Guidetti.

Hälften av studiens deltagare kommer att använda det digitala stödet med surfplatta och sensorer. I plattan presenteras övningarna och sensorerna registrerar deltagarnas rörelse, som följs av vårdcentralens personal. De kan också göra självskattningar och tester, sköta medicinering och få hälsotips.

– Vi kan följa de äldres aktivitets- och hälsostatus på distans och tidigt upptäcka tecken för skörhet, eller annan förändring som påverkar deras hälsa. Varje vardag kontrollerar jag om det kommit in något larm eller meddelande från deltagare. I första hand kommunicerar jag med via en chattfunktion. Om jag inte får något svar tillbaka inom ett dygn ringer jag upp deltagaren, säger Hege Jahr, distriktssköterska på Hässelby vårdcentral.

De får en stor variation av frågor. I vissa fall har vårdcentralen fått hjälpa till med en läkartid eller träff med distriktssköterska. Det skapar en extra trygghet för deltagarna. Efter tre och sex månader kommer projektet att utvärderas med både intervjuer och tester. Även närståendes situation ingår i projektet.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.

Fler nyheter

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…