Digital hemmaträning för äldres hälsa

Med hjälp av mobila plattformar, rörelsesensorer och distansverktyg, vill ett Stockholmsbaserat EU-projekt främja hälsa och förebygga skörhet bland äldre.

Tillsammans med spanska forskare ska ett forskarlag från akademiska vårdcentralen i Hässelby/Akalla, Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan inom ramen för EU-projektet POSITIVE försöka främja äldres träning med digitala hjälpmedel.

– Det är ett spännande samarbetsprojekt. Vi tror att den här digitala infrastrukturen och innehållet kan skapa mervärde för den äldre, deras närstående samt för personalen inom primärvården och bidra till att lindra eller vända utvecklingen av psykisk och fysisk skörhet, öka livskvalitet och förskjuta framtida hjälpbehov, säger Susanne Guidetti, forskningsledare på Karolinska institutet, i en artikel på Akademiskt primärvårdscentrums webbsajt.

I den svenska delen av studien ingår 50 personer över 70 år tillsammans med sina närstående. De är listade på Hässelby vårdcentral i västra Stockholm och bor i eget boende. De har också skörhet eller risk för låg fysisk aktivitet, viktnedgång, trötthet eller lindrig depression.

– Den äldsta deltagaren är 94 år, och hittills tycker de flesta att det här är både bra och roligt. Inte minst med tanke på pandemin, då ju många aktiviteter för seniorer lagts ner, säger Marina Taloyan, samordnare och forskningsansvarig vid Hässelby/Akalla akademiska vårdcentral.

Deltagarna får ett träningsprogram som utformats i Spanien för att minska äldres skörhet. Här finns övningar som gångtest, resa sig från stol, tandemstående, bicepsträning och benlyft. Programmet pågår fem dagar i veckan under tolv veckor.

– Träningsprogrammet Vivifrail är baserat på idén att hälsa hos äldre personer kan mätas utifrån deras funktionsförmåga i stället för sjukdomar. Målet med programmet är att upprätthålla en funktionsnivå med högsta möjliga nivån av självständighet hos varje individ för att också bibehålla eller öka sin aktivitetsnivå i vardagen, säger Susanne Guidetti.

Hälften av studiens deltagare kommer att använda det digitala stödet med surfplatta och sensorer. I plattan presenteras övningarna och sensorerna registrerar deltagarnas rörelse, som följs av vårdcentralens personal. De kan också göra självskattningar och tester, sköta medicinering och få hälsotips.

– Vi kan följa de äldres aktivitets- och hälsostatus på distans och tidigt upptäcka tecken för skörhet, eller annan förändring som påverkar deras hälsa. Varje vardag kontrollerar jag om det kommit in något larm eller meddelande från deltagare. I första hand kommunicerar jag med via en chattfunktion. Om jag inte får något svar tillbaka inom ett dygn ringer jag upp deltagaren, säger Hege Jahr, distriktssköterska på Hässelby vårdcentral.

De får en stor variation av frågor. I vissa fall har vårdcentralen fått hjälpa till med en läkartid eller träff med distriktssköterska. Det skapar en extra trygghet för deltagarna. Efter tre och sex månader kommer projektet att utvärderas med både intervjuer och tester. Även närståendes situation ingår i projektet.

Relaterat

Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser

Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet att livsstilsinsatser kan bli mer träffsäkra om de baseras på sjukdomsmönster.

Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum

I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är att bo på landsbygden och i utsatta områden som äldre person, hur man kan bygga bostäder för…

Nya boenden som fungerar

Nu planeras många nya vård- och omsorgsboenden runt om i Sverige. ­Arkitekten och forskaren Morgan Andersson beskriver kunskapsläget ­och ger exempel från Göteborgs stad.

Fler nyheter

Fyra orsaker till onödiga akutbesök

Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.

Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell alzheimer- och demensforskning.

Olika språk en utmaning inom demensomsorgen

Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.