Tillsammans med spanska forskare ska ett forskarlag från akademiska vårdcentralen i Hässelby/Akalla, Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan inom ramen för EU-projektet POSITIVE försöka främja äldres träning med digitala hjälpmedel.
– Det är ett spännande samarbetsprojekt. Vi tror att den här digitala infrastrukturen och innehållet kan skapa mervärde för den äldre, deras närstående samt för personalen inom primärvården och bidra till att lindra eller vända utvecklingen av psykisk och fysisk skörhet, öka livskvalitet och förskjuta framtida hjälpbehov, säger Susanne Guidetti, forskningsledare på Karolinska institutet, i en artikel på Akademiskt primärvårdscentrums webbsajt.
I den svenska delen av studien ingår 50 personer över 70 år tillsammans med sina närstående. De är listade på Hässelby vårdcentral i västra Stockholm och bor i eget boende. De har också skörhet eller risk för låg fysisk aktivitet, viktnedgång, trötthet eller lindrig depression.
– Den äldsta deltagaren är 94 år, och hittills tycker de flesta att det här är både bra och roligt. Inte minst med tanke på pandemin, då ju många aktiviteter för seniorer lagts ner, säger Marina Taloyan, samordnare och forskningsansvarig vid Hässelby/Akalla akademiska vårdcentral.
Deltagarna får ett träningsprogram som utformats i Spanien för att minska äldres skörhet. Här finns övningar som gångtest, resa sig från stol, tandemstående, bicepsträning och benlyft. Programmet pågår fem dagar i veckan under tolv veckor.
– Träningsprogrammet Vivifrail är baserat på idén att hälsa hos äldre personer kan mätas utifrån deras funktionsförmåga i stället för sjukdomar. Målet med programmet är att upprätthålla en funktionsnivå med högsta möjliga nivån av självständighet hos varje individ för att också bibehålla eller öka sin aktivitetsnivå i vardagen, säger Susanne Guidetti.
Hälften av studiens deltagare kommer att använda det digitala stödet med surfplatta och sensorer. I plattan presenteras övningarna och sensorerna registrerar deltagarnas rörelse, som följs av vårdcentralens personal. De kan också göra självskattningar och tester, sköta medicinering och få hälsotips.
– Vi kan följa de äldres aktivitets- och hälsostatus på distans och tidigt upptäcka tecken för skörhet, eller annan förändring som påverkar deras hälsa. Varje vardag kontrollerar jag om det kommit in något larm eller meddelande från deltagare. I första hand kommunicerar jag med via en chattfunktion. Om jag inte får något svar tillbaka inom ett dygn ringer jag upp deltagaren, säger Hege Jahr, distriktssköterska på Hässelby vårdcentral.
De får en stor variation av frågor. I vissa fall har vårdcentralen fått hjälpa till med en läkartid eller träff med distriktssköterska. Det skapar en extra trygghet för deltagarna. Efter tre och sex månader kommer projektet att utvärderas med både intervjuer och tester. Även närståendes situation ingår i projektet.
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet förändras, hur man kan upptäcka undernäring och varför mat är viktigt för vår identitet.
Torbjörn Bildtgård är äldreforskaren som fokuserar på relationer. Han berättar om hur familjelivet kan förändras högt upp i åldrarna och varför det är viktigt att forska om.
Känner du till nyttan med kulturaktiviteter? Åsa Hedberg Rundgren, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum, ger dig en liten omvärldskoll i aktuell forskning.
Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som man känner igen och tycker om är viktigt för äldres hälsa.
Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens årliga undersökning Öppna jämförelser.
Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar, samordnar och odlar relationer.
