Digital hemmaträning för äldres hälsa

Med hjälp av mobila plattformar, rörelsesensorer och distansverktyg, vill ett Stockholmsbaserat EU-projekt främja hälsa och förebygga skörhet bland äldre.

Tillsammans med spanska forskare ska ett forskarlag från akademiska vårdcentralen i Hässelby/Akalla, Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan inom ramen för EU-projektet POSITIVE försöka främja äldres träning med digitala hjälpmedel.

– Det är ett spännande samarbetsprojekt. Vi tror att den här digitala infrastrukturen och innehållet kan skapa mervärde för den äldre, deras närstående samt för personalen inom primärvården och bidra till att lindra eller vända utvecklingen av psykisk och fysisk skörhet, öka livskvalitet och förskjuta framtida hjälpbehov, säger Susanne Guidetti, forskningsledare på Karolinska institutet, i en artikel på Akademiskt primärvårdscentrums webbsajt.

I den svenska delen av studien ingår 50 personer över 70 år tillsammans med sina närstående. De är listade på Hässelby vårdcentral i västra Stockholm och bor i eget boende. De har också skörhet eller risk för låg fysisk aktivitet, viktnedgång, trötthet eller lindrig depression.

– Den äldsta deltagaren är 94 år, och hittills tycker de flesta att det här är både bra och roligt. Inte minst med tanke på pandemin, då ju många aktiviteter för seniorer lagts ner, säger Marina Taloyan, samordnare och forskningsansvarig vid Hässelby/Akalla akademiska vårdcentral.

Deltagarna får ett träningsprogram som utformats i Spanien för att minska äldres skörhet. Här finns övningar som gångtest, resa sig från stol, tandemstående, bicepsträning och benlyft. Programmet pågår fem dagar i veckan under tolv veckor.

– Träningsprogrammet Vivifrail är baserat på idén att hälsa hos äldre personer kan mätas utifrån deras funktionsförmåga i stället för sjukdomar. Målet med programmet är att upprätthålla en funktionsnivå med högsta möjliga nivån av självständighet hos varje individ för att också bibehålla eller öka sin aktivitetsnivå i vardagen, säger Susanne Guidetti.

Hälften av studiens deltagare kommer att använda det digitala stödet med surfplatta och sensorer. I plattan presenteras övningarna och sensorerna registrerar deltagarnas rörelse, som följs av vårdcentralens personal. De kan också göra självskattningar och tester, sköta medicinering och få hälsotips.

– Vi kan följa de äldres aktivitets- och hälsostatus på distans och tidigt upptäcka tecken för skörhet, eller annan förändring som påverkar deras hälsa. Varje vardag kontrollerar jag om det kommit in något larm eller meddelande från deltagare. I första hand kommunicerar jag med via en chattfunktion. Om jag inte får något svar tillbaka inom ett dygn ringer jag upp deltagaren, säger Hege Jahr, distriktssköterska på Hässelby vårdcentral.

De får en stor variation av frågor. I vissa fall har vårdcentralen fått hjälpa till med en läkartid eller träff med distriktssköterska. Det skapar en extra trygghet för deltagarna. Efter tre och sex månader kommer projektet att utvärderas med både intervjuer och tester. Även närståendes situation ingår i projektet.

Relaterat

Fortfarande är det långt fler kvinnor än män som blir 100 år och äldre. Foto: Mostphotos

Hundraåringarna blir allt fler

Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga åldern.

Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst av allt är att de inte ens behöver mäta bentätheten.

Cyklar 80 mil för att sprida forskning

I vår ska forskaren Oskar Jonsson ge sig ut på en 80 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – på tandemcykel. Målet är både att sprida forskningsresultat och väcka intresse för forskning.

Fler nyheter

Kvinna i arbetskläder kör runt en äldre person i rullstol

Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende

Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt boende. En av anledningarna är att ha närhet till vårdpersonal. Det visar en avhandling från Örebro universitet.

Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer

Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera svenska lärosäten och universitetssjukhus ingår.

Porträttfoto på Pernilla Andersson.

Förändringar i hjärnan bakom sämre minne

Pernilla Andersson har undersökt hjärnans strukturer vid minnesstörningar hos äldre personer. En orsak tycks vara att olika regioner i hjärnan kommunicerar sämre.