En tjänsteman sitt vid sitt skrivbord
Tjänstemannayrken har ofta en lägre risk för kognitiv nedsättning, jämfört med klassiska arbetaryrken. Foto: Mostphotos.

Ditt jobb kan öka risken för kognitiv nedsättning

Dina arbetsuppgifter påverkar hur hög risk du har för kognitiv nedsättning längre fram i livet. Det visar en studie som bygger på befolkningsstudierna i Levnadsnivåundersökningen och SWEOLD.

En grupp forskare från Karolinska institutet, Stockholms universitet och Jönköping university har undersökt hur arbetslivet kan påverka risken för kognitiv och fysisk nedsättning senare i livet. Med hjälp av data från befolkningsstudierna i Levnadsnivåundersökningen och SWEOLD har de kopplat samman hälsodata med hur stor kontroll medelålders personer har över sitt jobb och hur krävande arbetet är. Uppföljningsperioden var 20-24 år.

Att ha låg kontroll över sitt jobb innebar att man utförde monotona arbetsuppgifter som inte krävde någon större inlärning. Ett krävande arbete i sin tur är psykologiskt krävande och ofta hektiskt. När dessa variabler kombinerades fick man en skala från passiva arbeten med låg kontroll och mindre krävande arbetsuppgifter, till aktiva arbeten som ger hög kontroll och är krävande.

Det visade sig att aktiva arbeten ger lägre risk för kognitiv nedsättning i framtiden, medan passiva jobb gav högre risker, både för kognitiv och fysiska nedsättningar. Även lågkontrolljobb ger en högre risk för nedsättningar i högre ålder. Det fanns också en viss skillnad mellan könen, där resultaten för männen uppvisade lite starkare samband.

I diskussionen av resultaten skriver forskarna att mönstren i stort bekräftar det som tidigare forskning visat. De påpekar också att resultaten innebär att traditionella arbetaryrken ger högre risk för kognitiv och fysisk nedsättning, och att framtida policyer bör fokusera på faktorer i arbetsmiljön som går att påverka för att ge anställda en känsla av kontroll, minska den arbetsrelaterade stressen och få en bättre variation i arbetsuppgifterna.

Läs den vetenskapliga artikeln

S Sindi, S Kiasat, I Kåreholt och C Nilsen (2022). Psychosocial working conditions and cognitive and physical impairment in older age. Archives of gerontology and geriatrics.

Relaterat

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Fler nyheter

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…