En tjänsteman sitt vid sitt skrivbord
Tjänstemannayrken har ofta en lägre risk för kognitiv nedsättning, jämfört med klassiska arbetaryrken. Foto: Mostphotos.

Ditt jobb kan öka risken för kognitiv nedsättning

Dina arbetsuppgifter påverkar hur hög risk du har för kognitiv nedsättning längre fram i livet. Det visar en studie som bygger på befolkningsstudierna i Levnadsnivåundersökningen och SWEOLD.

En grupp forskare från Karolinska institutet, Stockholms universitet och Jönköping university har undersökt hur arbetslivet kan påverka risken för kognitiv och fysisk nedsättning senare i livet. Med hjälp av data från befolkningsstudierna i Levnadsnivåundersökningen och SWEOLD har de kopplat samman hälsodata med hur stor kontroll medelålders personer har över sitt jobb och hur krävande arbetet är. Uppföljningsperioden var 20-24 år.

Att ha låg kontroll över sitt jobb innebar att man utförde monotona arbetsuppgifter som inte krävde någon större inlärning. Ett krävande arbete i sin tur är psykologiskt krävande och ofta hektiskt. När dessa variabler kombinerades fick man en skala från passiva arbeten med låg kontroll och mindre krävande arbetsuppgifter, till aktiva arbeten som ger hög kontroll och är krävande.

Det visade sig att aktiva arbeten ger lägre risk för kognitiv nedsättning i framtiden, medan passiva jobb gav högre risker, både för kognitiv och fysiska nedsättningar. Även lågkontrolljobb ger en högre risk för nedsättningar i högre ålder. Det fanns också en viss skillnad mellan könen, där resultaten för männen uppvisade lite starkare samband.

I diskussionen av resultaten skriver forskarna att mönstren i stort bekräftar det som tidigare forskning visat. De påpekar också att resultaten innebär att traditionella arbetaryrken ger högre risk för kognitiv och fysisk nedsättning, och att framtida policyer bör fokusera på faktorer i arbetsmiljön som går att påverka för att ge anställda en känsla av kontroll, minska den arbetsrelaterade stressen och få en bättre variation i arbetsuppgifterna.

Läs den vetenskapliga artikeln

S Sindi, S Kiasat, I Kåreholt och C Nilsen (2022). Psychosocial working conditions and cognitive and physical impairment in older age. Archives of gerontology and geriatrics.

Relaterat

Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?

Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…

En annorlunda relationsexpert

Torbjörn Bildtgård är äldreforskaren som fokuserar på relationer. Han berättar om hur familjelivet kan förändras högt upp i åldrarna och varför det är…

Personen med demens finns kvar

Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som…

Fler nyheter

Ekonomi och hälsa avgörande för äldres flyttplaner

Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden.…

Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen

Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som…

Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta

Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens…