En tjänsteman sitt vid sitt skrivbord
Tjänstemannayrken har ofta en lägre risk för kognitiv nedsättning, jämfört med klassiska arbetaryrken. Foto: Mostphotos.

Ditt jobb kan öka risken för kognitiv nedsättning

Dina arbetsuppgifter påverkar hur hög risk du har för kognitiv nedsättning längre fram i livet. Det visar en studie som bygger på befolkningsstudierna i Levnadsnivåundersökningen och SWEOLD.

En grupp forskare från Karolinska institutet, Stockholms universitet och Jönköping university har undersökt hur arbetslivet kan påverka risken för kognitiv och fysisk nedsättning senare i livet. Med hjälp av data från befolkningsstudierna i Levnadsnivåundersökningen och SWEOLD har de kopplat samman hälsodata med hur stor kontroll medelålders personer har över sitt jobb och hur krävande arbetet är. Uppföljningsperioden var 20-24 år.

Att ha låg kontroll över sitt jobb innebar att man utförde monotona arbetsuppgifter som inte krävde någon större inlärning. Ett krävande arbete i sin tur är psykologiskt krävande och ofta hektiskt. När dessa variabler kombinerades fick man en skala från passiva arbeten med låg kontroll och mindre krävande arbetsuppgifter, till aktiva arbeten som ger hög kontroll och är krävande.

Det visade sig att aktiva arbeten ger lägre risk för kognitiv nedsättning i framtiden, medan passiva jobb gav högre risker, både för kognitiv och fysiska nedsättningar. Även lågkontrolljobb ger en högre risk för nedsättningar i högre ålder. Det fanns också en viss skillnad mellan könen, där resultaten för männen uppvisade lite starkare samband.

I diskussionen av resultaten skriver forskarna att mönstren i stort bekräftar det som tidigare forskning visat. De påpekar också att resultaten innebär att traditionella arbetaryrken ger högre risk för kognitiv och fysisk nedsättning, och att framtida policyer bör fokusera på faktorer i arbetsmiljön som går att påverka för att ge anställda en känsla av kontroll, minska den arbetsrelaterade stressen och få en bättre variation i arbetsuppgifterna.

Läs den vetenskapliga artikeln

S Sindi, S Kiasat, I Kåreholt och C Nilsen (2022). Psychosocial working conditions and cognitive and physical impairment in older age. Archives of gerontology and geriatrics.

Relaterat

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…

Tandhygienisten Jessica Friberg sitter med patienten Olof

Vem har störst behov av tandvård?

Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör…

Detta kan leda till trafikolyckor bland äldre personer

Det finns medicinska tillstånd som påverkar äldre personers körförmåga. Dessa sjukdomar leder till ökad risk för trafikolyckor, visar en ny avhandling från Karolinska…

Fler nyheter

Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan

Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…

Mer utbildning om döden behövs

Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för…

Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer

Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny…