En tjänsteman sitt vid sitt skrivbord
Tjänstemannayrken har ofta en lägre risk för kognitiv nedsättning, jämfört med klassiska arbetaryrken. Foto: Mostphotos.

Ditt jobb kan öka risken för kognitiv nedsättning

Dina arbetsuppgifter påverkar hur hög risk du har för kognitiv nedsättning längre fram i livet. Det visar en studie som bygger på befolkningsstudierna i Levnadsnivåundersökningen och SWEOLD.

En grupp forskare från Karolinska institutet, Stockholms universitet och Jönköping university har undersökt hur arbetslivet kan påverka risken för kognitiv och fysisk nedsättning senare i livet. Med hjälp av data från befolkningsstudierna i Levnadsnivåundersökningen och SWEOLD har de kopplat samman hälsodata med hur stor kontroll medelålders personer har över sitt jobb och hur krävande arbetet är. Uppföljningsperioden var 20-24 år.

Att ha låg kontroll över sitt jobb innebar att man utförde monotona arbetsuppgifter som inte krävde någon större inlärning. Ett krävande arbete i sin tur är psykologiskt krävande och ofta hektiskt. När dessa variabler kombinerades fick man en skala från passiva arbeten med låg kontroll och mindre krävande arbetsuppgifter, till aktiva arbeten som ger hög kontroll och är krävande.

Det visade sig att aktiva arbeten ger lägre risk för kognitiv nedsättning i framtiden, medan passiva jobb gav högre risker, både för kognitiv och fysiska nedsättningar. Även lågkontrolljobb ger en högre risk för nedsättningar i högre ålder. Det fanns också en viss skillnad mellan könen, där resultaten för männen uppvisade lite starkare samband.

I diskussionen av resultaten skriver forskarna att mönstren i stort bekräftar det som tidigare forskning visat. De påpekar också att resultaten innebär att traditionella arbetaryrken ger högre risk för kognitiv och fysisk nedsättning, och att framtida policyer bör fokusera på faktorer i arbetsmiljön som går att påverka för att ge anställda en känsla av kontroll, minska den arbetsrelaterade stressen och få en bättre variation i arbetsuppgifterna.

Läs den vetenskapliga artikeln

S Sindi, S Kiasat, I Kåreholt och C Nilsen (2022). Psychosocial working conditions and cognitive and physical impairment in older age. Archives of gerontology and geriatrics.

Relaterat

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…

Otillräckligt stöd för yngre med demens

Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…

Fler nyheter

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…

Äldre kvinna får besök av vårdpersonal i hemmet

Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet

Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…