Under följd av år sjönk dödligheten i Sverige stadigt. Covid-19-pandemin förde förra året med sig ett trendbrott, då antalet avlidna under första halvåret uppgick till cirka 51 500. De preliminära siffrorna för januari–juni 2021 visar dock återigen en nedåtgående dödlighet. Totalt dog närmare 46 900 personer under perioden, vilket var nio procent färre än i fjol.
– Bortsett från 2019, då dödligheten var ovanligt låg, har vi aldrig haft så här låg ålderstandardiserad dödlighet, säger Jeroen de Munter, statistiker på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsens statistik redovisar den så kallade underliggande dödsorsaken, vilket är den sjukdom/skadeorsak som inledde den kedja av sjukdomshändelser som ledde till döden, eller vid olycka/våldshandling de omständigheter som framkallade den dödliga skadan.
Här kan du läsa mer om den preliminära statistiken om dödsorsaker första halvåret 2021.
Hjärt- och kärlsjukdomar orsakade cirka 13 400 döda och cancer över 11 200 dödsfall. En annan stor dödsorsaksgrupp var psykiska sjukdomar och beteendestörningar, framför allt demens, med närmare 2 800 dödsfall. 4 600 personer dog av covid-19, vilket gjorde sjukdomen till den tredje vanligaste dödsorsaken.
– Under januari var covid-19 den näst vanligaste dödsorsaken bland både kvinnor och män räknat i antal dödsfall och den tredje största orsaken till förlorade levnadsår, säger Jeroen de Munter.
Det har funnits en oro för att fler ska ta sitt liv som en konsekvens av pandemin, men jämfört med samma period förra året sjönk självmorden med 15 procent under första halvåret 2021, till cirka 540 dödsfall. Siffrorna är dock osäkra och kan på grund av långa utredningstider hos Rättsmedicinalverket komma att ändras.
Elbehandling är en trygg och effektiv behandling för äldre personer som lider av depression. Behandlingen ger oftast bättre resultat än hos yngre personer,…
Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom…
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar…
Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland…
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.
Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat…
