Åldersstandardiserade dödstal per 100 000 i befolkningen. Januari–juni, 2001–2021. Källa: Socialstyrelsen, preliminär statistik från dödsorsaksregistret.

Dödligheten har vänt neråt

Efter ökningen 2020 visar preliminär statistik för första halvåret 2021 åter en nedåtgående dödlighet i Sverige.

Under följd av år sjönk dödligheten i Sverige stadigt. Covid-19-pandemin förde förra året med sig ett trendbrott, då antalet avlidna under första halvåret uppgick till cirka 51 500. De preliminära siffrorna för januari–juni 2021 visar dock återigen en nedåtgående dödlighet. Totalt dog närmare 46 900 personer under perioden, vilket var nio procent färre än  i fjol.

– Bortsett från 2019, då dödligheten var ovanligt låg, har vi aldrig haft så här låg ålderstandardiserad dödlighet, säger Jeroen de Munter, statistiker på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Fakta
UNDERLIGGANDE DÖDSORSAK

Socialstyrelsens statistik redovisar den så kallade underliggande dödsorsaken, vilket är den sjukdom/skadeorsak som inledde den kedja av sjukdomshändelser som ledde till döden, eller vid olycka/våldshandling de omständigheter som framkallade den dödliga skadan.

Här kan du läsa mer om den preliminära statistiken om dödsorsaker första halvåret 2021.

Hjärt- och kärlsjukdomar orsakade cirka 13 400 döda och cancer över 11 200 dödsfall. En annan stor dödsorsaksgrupp var psykiska sjukdomar och beteendestörningar, framför allt demens, med närmare 2 800 dödsfall. 4 600 personer dog av covid-19, vilket gjorde sjukdomen till den tredje vanligaste dödsorsaken.

– Under januari var covid-19 den näst vanligaste dödsorsaken bland både kvinnor och män räknat i antal dödsfall och den tredje största orsaken till förlorade levnadsår, säger Jeroen de Munter.

Det har funnits en oro för att fler ska ta sitt liv som en konsekvens av pandemin, men jämfört med samma period förra året sjönk självmorden med 15 procent under första halvåret 2021, till cirka 540 dödsfall. Siffrorna är dock osäkra och kan på grund av långa utredningstider hos Rättsmedicinalverket komma att ändras.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…

Fler nyheter

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…