Dramatisk minskning i fysisk träning efter hjärtinfarkt

Deltagandet i fysiska träningsprogram efter hjärtinfarkt rasade kraftigt under 2021, från 18 till 5 procent av patienterna. Det framkommer i det svenska kvalitetsregistret Swedehearts årsrapport.

Forskning har visat att deltagande i fysiskt träningsprogram inom hjärtrehabilitering under det första året efter en hjärtinfarkt minskar risken att drabbas av en ny infarkt med 28 procent. Risken för ny sjukhusinläggning minskar med 42 procent och risken för död med 13 procent jämfört med att inte delta. Studier med längre uppföljning än ett år visar att risken för kardiovaskulär dödlighet för patienter som deltar i fysisk träning inom hjärtrehabilitering minskar med 23 procent. Andra studier visar att patienternas livskvalitet förbättras och att behandlingen är kostnadseffektiv.

– Det finns starka forskningsbevis för att fysioterapeutledd träning inom hjärtrehabilitering har avgörande betydelse, inte bara för patienternas fysiska återhämtning, utan även för deras psykosociala välbefinnande. Dessvärre ser vi nu att patienternas kondition har försämrats under pandemin, samtidigt som deltagandet i fysiska träningsprogram har rasat, säger Maria Bäck, docent i fysioterapi och verksam vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.

Hon har i sin forskning sett att en av fem hjärtinfarktpatienter är rörelserädda och inte på egen hand klarar att komma i gång med träning på rätt nivå. Patienterna framhåller också värdet av att få träffa andra patienter och utbyta erfarenheter.

– Tack vare forskningen kan vi nu tydligt se att ett minskat deltagande i fysiska träningsprogram efter hjärtinfarkt kan få stora konsekvenser, både för patienterna och vården. Alla som har haft en hjärtinfarkt bör remitteras till en fysioterapeut. Har man haft en infarkt och inte fått hjälp med konditionsbedömning och träningsupplägg under pandemin, bör man själv kontakta en fysioterapeut inom hjärtrehabilitering, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, som är en av finansiärerna till Swedeheart.

Under våren 2021 startade en nationell studie där patienter med hjärtinfarkt erbjuds att delta i fysioterapeutledd fysisk träning i grupp via videolänk, som ett alternativ till fysiska möten under pandemin. Resultaten beräknas bli klara efter sommaren och kommer att bidra med kunskap huruvida träning via videolänk är säker och lika effektiv som den mer utvärderade sjukhusbaserade träningen.

I nästa steg vill forskarna försöka besvara frågan om huruvida träning via videolänk som erbjuds som komplement till den sedvanliga sjukhusbaserade träningen kan öka deltagandet, jämfört med att enbart erbjuda sjukhusbaserad träning.

SWEDEHEARTS ÅRSRAPPORT

Här kan du läsa hela Swedehearts årsrapport.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.

Fler nyheter

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…