Ing-Mari Dohrn, Goran Papenberg, Elisabeth Winkler och Anna-Karin Welmer (2020), Impact of dopamine-related genetic variants on physical activity in old age – a cohort study, International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity.
Alla njuter inte av att hålla sig aktiva. Men alla mår bra av det.
Effektivt dopaminsystem ger aktiva äldre
Den som har ett effektivt dopaminsystem håller sig mer fysiskt aktiv i högre åldrar, visar en ny studie från Karolinska institutet. Personer med ett sämre fungerande belöningssystem kan behöva mer stöd för hälsofrämjande aktiviteter.
I en nypublicerad studie i International journal of behavioral nutrition and physical activity kan forskare från Karolinska institutet koppla ett väl fungerande dopaminsystem till hur aktiva personer över 80 år är i sin vardag.
– Den som har ett effektivt belöningssystem får starkare kickar av att röra sig och blir då motiverad att röra på sig ännu mera. Man kommer in i en positiv spiral. Om man å andra sidan inte känner den här starka vällustkänslan är risken stor att man inte väljer rörelse, säger Ing-Mari Dohrn vid Aging research center, ARC, Karolinska institutet, till Äldre i Centrum.
Ing-Mari Dohrn. Foto: Bo Bergman
I studien ingick bland andra en stor grupp personer kring 66 år och en relativt stor grupp 81–87-åringar. Skillnaderna i fysisk aktivitet mellan personer med en genvariant med effektivt dopaminsystem och en utan, syntes bara i den äldre gruppen, något som har att göra med att sambanden bakom resultatet inte är linjära. En lika stor skillnad i funktion ger alltså en större skillnad i fysisk aktivitet med stigande ålder.
– Man kan säga att de genetiska skillnaderna blir mer uttalade ju äldre man blir, säger Ing-Mari Dohrn.
Forskarna kunde inte hitta några samband för stillasittande eller lågintensiv aktivitet, utan bara för det som kallas hälsofrämjande aktivitet med lite högre puls och andningsfrekvens – alltså det som rekommenderas i mer än 150 minuter per vecka. Detta var ett förväntat resultat, eftersom dopaminsystemet bara ger belöning vid större ansträngning.
– Man har ju sett att dopaminsystemet är inblandat i fysisk aktivitet, framför allt i djurstudier, där man till exempel har blockerat systemet. Det finns också liknande samband där man mätt självrapporterad fysisk aktivitet hos människor.
Den nya studien är dock unik genom att man använt rörelsemätare, accelerometrar, på studiedeltagarna, vilket ger mer tillförlitliga data. Mätarna fästs på låret och bärs i en vecka, och ger forskarna möjlighet att skilja på gående, stående och liggande position.
Studiens data kommer från befolkningsstudien SNAC:s Stockholmsdel, som drivs av ARC tillsammans med Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum, där man följer en stor grupp personer från 60 år och uppåt. Sedan 2016 erbjuds deltagarna att använda accelerometer i sin vardag.
– På det sättet har vi kunnat göra en förhållandevis stor studie. Vi har både gendata och rörelsedata på drygt 500 personer.
Ing-Mari Dohrn har själv arbetat i många år som fysioterapeut, och hon tycker att de nya resultaten kan vara värdefulla för dem som arbetar inom vård och omsorg.
– Vi kan få en ökad förståelse för att vi har olika motivation att vara fysiskt aktiva och att det delvis faktiskt kan handla om våra genetiska förutsättningar. Det betyder ju inte att vi kan gentesta folk, men vi får påminna oss om det och vara ödmjuka inför att alla inte helt spontant känner att det är jättehärligt att röra på sig. Till exempel kanske vi måste ha möjlighet att ge lite mer stöd till vissa personer.
Nu fortsätter forskargruppen med andra ingångar på SNACK-K-studiens stora material.
– Det kommer att komma flera studier där vi använder data som vi samlat in med de här rörelsemätarna, säger Ing-Mari Dohrn.
Läs artikeln
Relaterat
Nya kostråd för äldre på gång
Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom…
Samtal påverkar äldres delaktighet i hemtjänsten
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.
Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar…
Fler nyheter
Så kan personer med demens hantera psykisk ohälsa bättre
Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat…
Lite mer aktivitet ger färre dödsfall
Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.
Detta ökar personalens välbefinnande
Individuella insatser som avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har…
