Det är sedan tidigare känt att fysisk aktivitet ger stora hälsofördelar. Men vilken typ av aktivitet man utför spelar roll för att skydda mot stroke. Motion under fritiden och i transport verkar ge lägre risk för att drabbas av stroke, visar forskning från Göteborgs universitet.
– Fysisk aktivitet på fritiden och i form av aktiva transporter blir allt viktigare då många arbeten och aktiviteter i hemmet blir mer stillasittande, säger Adam Viktorisson, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
I hans forskning ingår data från 3 614 personer från Västra Götaland, varav 269 drabbades av en stroke under en tidsperiod på 20 år. Samtliga deltagare fick svara på frågor om deras fysiska aktivitet och några fick bära rörelsemätare.
Resultaten visar bland annat att personer som utförde lätt fysisk aktivitet på fritiden, som promenad eller cykling minst fyra timmar i veckan, eller mer ansträngande aktiviteter som att springa, simma eller spela tennis minst två till tre timmar per vecka hade 40 procents lägre risk för stroke, jämfört med de som var inaktiva.
– Hur och när vi utför fysisk aktivitet verkar spela en avgörande roll för dess hälsofördelar. I vår forskning fann vi inte något positivt samband mellan stroke och fysisk aktivitet under arbetsdagen eller hemmet. Fysiskt tunga arbeten är ofta förenade med stress, liten möjlighet till återhämtning, luftföroreningar och generellt sämre socioekonomiska förutsättningar. Dessa faktorer kan motverka de positiva effekterna av fysisk aktivitet, säger Adam Viktorisson.
Han hoppas att resultaten leder till ökad medvetenhet och förändringar i folkhälsopolitiken för att främja fysisk aktivitet i samhället.
– Att uppmuntra till motion i vardagen, genom till exempel promenader, cykling och annan motion, kan vara en viktig strategi för att minska antalet strokefall och förbättra diagnosen hos de som drabbas.
Personer som cyklade 20 till 40 minuter om dagen, exempelvis till och från arbetet, hade cirka 30 procents lägre strokerisk, jämfört med de som var inaktiva.
De som var mest aktiva på fritiden hade dessutom lägre risk att drabbas av svår stroke, det vill säga död eller beroende av hjälp för att klara dagliga aktiviteter tre månader efter insjuknande.
Det fanns ingen skillnad i risk att drabbas av stroke mellan de med låg, måttlig eller hög fysisk aktivitet i arbetet eller hushållet.
Adam Viktorisson, Annie Palstam, Fredrik Nyberg, Christina Berg, Lauren Lissner och Katharina S Sunnerhagen (2024). Domain-specific physical activity and stroke in Sweden. Publicerad i Jama network open.
Ensamheten bland äldre har inte ökat i närtid, utan förekom också förr, skriver forskarna Gerdt Sundström och Maria Ángeles Tortosa i en kommentar. De är tveksamma till ensamhetsministrar och ensamhetskommissioner.
En rapport från Jönköping university visar att enbart fyra av tio 65-åringar planerar för att få tjänstepensionen utbetald livet ut. Oroväckande resultat, anser forskare.
Äldre upplever oro och rädsla som påverkar nattsömnen. Även störningar från personalens håll kan förekomma på särskilda boenden, visar en ny studie vid Högskolan i Halmstad.
När vi blir äldre försämras vår kognitiva förmåga. Men god hörsel och syn kanske är nyckeln till att bromsa försämringen. Det visar en avhandling från Örebro universitet som också undersöker äldres uppfattningar om vad ett framgångsrikt åldrande är.
Aktiviteten ”Dans för Parkinson” påverkar de sjuka positivt, visar en ny studie. Dansen kan vara en av fler hälsoaktiviteter som kan komplettera den traditionella hälso- och sjukvården, enligt folkhälsoutvecklare i Jönköping, där den också har testats.
Nu startar vi en ny serie i Äldre i Centrum-podden, där vi presenterar nya avhandlingar inom äldre- och åldrandeforskningens fält. Först ut i serien är Frida Nordeström, nydisputerad vid Lunds universitet, som har forskat om boendemiljöns betydelse för välmåendet.
Aviseringar