Det är sedan tidigare känt att fysisk aktivitet ger stora hälsofördelar. Men vilken typ av aktivitet man utför spelar roll för att skydda mot stroke. Motion under fritiden och i transport verkar ge lägre risk för att drabbas av stroke, visar forskning från Göteborgs universitet.
– Fysisk aktivitet på fritiden och i form av aktiva transporter blir allt viktigare då många arbeten och aktiviteter i hemmet blir mer stillasittande, säger Adam Viktorisson, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
I hans forskning ingår data från 3 614 personer från Västra Götaland, varav 269 drabbades av en stroke under en tidsperiod på 20 år. Samtliga deltagare fick svara på frågor om deras fysiska aktivitet och några fick bära rörelsemätare.
Resultaten visar bland annat att personer som utförde lätt fysisk aktivitet på fritiden, som promenad eller cykling minst fyra timmar i veckan, eller mer ansträngande aktiviteter som att springa, simma eller spela tennis minst två till tre timmar per vecka hade 40 procents lägre risk för stroke, jämfört med de som var inaktiva.
– Hur och när vi utför fysisk aktivitet verkar spela en avgörande roll för dess hälsofördelar. I vår forskning fann vi inte något positivt samband mellan stroke och fysisk aktivitet under arbetsdagen eller hemmet. Fysiskt tunga arbeten är ofta förenade med stress, liten möjlighet till återhämtning, luftföroreningar och generellt sämre socioekonomiska förutsättningar. Dessa faktorer kan motverka de positiva effekterna av fysisk aktivitet, säger Adam Viktorisson.
Han hoppas att resultaten leder till ökad medvetenhet och förändringar i folkhälsopolitiken för att främja fysisk aktivitet i samhället.
– Att uppmuntra till motion i vardagen, genom till exempel promenader, cykling och annan motion, kan vara en viktig strategi för att minska antalet strokefall och förbättra diagnosen hos de som drabbas.
Personer som cyklade 20 till 40 minuter om dagen, exempelvis till och från arbetet, hade cirka 30 procents lägre strokerisk, jämfört med de som var inaktiva.
De som var mest aktiva på fritiden hade dessutom lägre risk att drabbas av svår stroke, det vill säga död eller beroende av hjälp för att klara dagliga aktiviteter tre månader efter insjuknande.
Det fanns ingen skillnad i risk att drabbas av stroke mellan de med låg, måttlig eller hög fysisk aktivitet i arbetet eller hushållet.
Adam Viktorisson, Annie Palstam, Fredrik Nyberg, Christina Berg, Lauren Lissner och Katharina S Sunnerhagen (2024). Domain-specific physical activity and stroke in Sweden. Publicerad i Jama network open.
I det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden gästar den nybakade doktorn Isabelle von Saenger studion. Hon berättar om sin forskning som handlar om familjens betydelse för äldre personer och hur det har förändrats över tid.
Dagens socionomstudenter får bristfällig utbildning i social omsorg. Enbart 15 procent väljer kurser om åldrandet, visar en ny studie vid Örebro universitet.
Oskar Jonsson, Lunds universitet, har cyklat 120 mil för att sprida forskning om åldrande och hälsa. Äldre i Centrums chefredaktör följde med på en av de sista, mest stormiga etapperna.
I snitt kastar äldreboenden 114 gram mat per lunchportion förra året, vilket är en betydande ökning från två år innan. Det är en allvarlig trend eftersom undernäring bland äldre personer är vanligt, enligt en kartläggning från Livsmedelsverket.
Forskare vid Högskolan i Skövde ska skapa spel som stärker äldre människors hälsa och välbefinnande – med hjälp av robotar.
Det finns två sidor till den tekniska utvecklingen. Den kan underlätta vardagen, men också stänga ute vissa grupper från viktiga samhällstjänster. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
