Det är sedan tidigare känt att fysisk aktivitet ger stora hälsofördelar. Men vilken typ av aktivitet man utför spelar roll för att skydda mot stroke. Motion under fritiden och i transport verkar ge lägre risk för att drabbas av stroke, visar forskning från Göteborgs universitet.
– Fysisk aktivitet på fritiden och i form av aktiva transporter blir allt viktigare då många arbeten och aktiviteter i hemmet blir mer stillasittande, säger Adam Viktorisson, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
I hans forskning ingår data från 3 614 personer från Västra Götaland, varav 269 drabbades av en stroke under en tidsperiod på 20 år. Samtliga deltagare fick svara på frågor om deras fysiska aktivitet och några fick bära rörelsemätare.
Resultaten visar bland annat att personer som utförde lätt fysisk aktivitet på fritiden, som promenad eller cykling minst fyra timmar i veckan, eller mer ansträngande aktiviteter som att springa, simma eller spela tennis minst två till tre timmar per vecka hade 40 procents lägre risk för stroke, jämfört med de som var inaktiva.
– Hur och när vi utför fysisk aktivitet verkar spela en avgörande roll för dess hälsofördelar. I vår forskning fann vi inte något positivt samband mellan stroke och fysisk aktivitet under arbetsdagen eller hemmet. Fysiskt tunga arbeten är ofta förenade med stress, liten möjlighet till återhämtning, luftföroreningar och generellt sämre socioekonomiska förutsättningar. Dessa faktorer kan motverka de positiva effekterna av fysisk aktivitet, säger Adam Viktorisson.
Han hoppas att resultaten leder till ökad medvetenhet och förändringar i folkhälsopolitiken för att främja fysisk aktivitet i samhället.
– Att uppmuntra till motion i vardagen, genom till exempel promenader, cykling och annan motion, kan vara en viktig strategi för att minska antalet strokefall och förbättra diagnosen hos de som drabbas.
Personer som cyklade 20 till 40 minuter om dagen, exempelvis till och från arbetet, hade cirka 30 procents lägre strokerisk, jämfört med de som var inaktiva.
De som var mest aktiva på fritiden hade dessutom lägre risk att drabbas av svår stroke, det vill säga död eller beroende av hjälp för att klara dagliga aktiviteter tre månader efter insjuknande.
Det fanns ingen skillnad i risk att drabbas av stroke mellan de med låg, måttlig eller hög fysisk aktivitet i arbetet eller hushållet.
Adam Viktorisson, Annie Palstam, Fredrik Nyberg, Christina Berg, Lauren Lissner och Katharina S Sunnerhagen (2024). Domain-specific physical activity and stroke in Sweden. Publicerad i Jama network open.
Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.
Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.
Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.
Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.
