Det är sedan tidigare känt att fysisk aktivitet ger stora hälsofördelar. Men vilken typ av aktivitet man utför spelar roll för att skydda mot stroke. Motion under fritiden och i transport verkar ge lägre risk för att drabbas av stroke, visar forskning från Göteborgs universitet.
– Fysisk aktivitet på fritiden och i form av aktiva transporter blir allt viktigare då många arbeten och aktiviteter i hemmet blir mer stillasittande, säger Adam Viktorisson, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
I hans forskning ingår data från 3 614 personer från Västra Götaland, varav 269 drabbades av en stroke under en tidsperiod på 20 år. Samtliga deltagare fick svara på frågor om deras fysiska aktivitet och några fick bära rörelsemätare.
Resultaten visar bland annat att personer som utförde lätt fysisk aktivitet på fritiden, som promenad eller cykling minst fyra timmar i veckan, eller mer ansträngande aktiviteter som att springa, simma eller spela tennis minst två till tre timmar per vecka hade 40 procents lägre risk för stroke, jämfört med de som var inaktiva.
– Hur och när vi utför fysisk aktivitet verkar spela en avgörande roll för dess hälsofördelar. I vår forskning fann vi inte något positivt samband mellan stroke och fysisk aktivitet under arbetsdagen eller hemmet. Fysiskt tunga arbeten är ofta förenade med stress, liten möjlighet till återhämtning, luftföroreningar och generellt sämre socioekonomiska förutsättningar. Dessa faktorer kan motverka de positiva effekterna av fysisk aktivitet, säger Adam Viktorisson.
Han hoppas att resultaten leder till ökad medvetenhet och förändringar i folkhälsopolitiken för att främja fysisk aktivitet i samhället.
– Att uppmuntra till motion i vardagen, genom till exempel promenader, cykling och annan motion, kan vara en viktig strategi för att minska antalet strokefall och förbättra diagnosen hos de som drabbas.
Personer som cyklade 20 till 40 minuter om dagen, exempelvis till och från arbetet, hade cirka 30 procents lägre strokerisk, jämfört med de som var inaktiva.
De som var mest aktiva på fritiden hade dessutom lägre risk att drabbas av svår stroke, det vill säga död eller beroende av hjälp för att klara dagliga aktiviteter tre månader efter insjuknande.
Det fanns ingen skillnad i risk att drabbas av stroke mellan de med låg, måttlig eller hög fysisk aktivitet i arbetet eller hushållet.
Adam Viktorisson, Annie Palstam, Fredrik Nyberg, Christina Berg, Lauren Lissner och Katharina S Sunnerhagen (2024). Domain-specific physical activity and stroke in Sweden. Publicerad i Jama network open.
Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar en rapport från Linköpings universitet.
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.
Nu är årets första nummer av Äldre i centrum här med ett spännande tema om mat och måltid. I år har vi också en särskild satsning där vi lyfter demensforskning i både reportage och nyheter.
Äldre döva personer möter ofta betydande hinder i kontakten med vård och omsorg. Nu visar en studie från Jönköping university att ett mobilt omsorgsteam med döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden.
Undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden. Orsaken är bland annat brister i arbetsmiljön, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Forskare, från bland annat Sverige, har identifierat ett protein som är kopplat till förhöjd spridningsrisk samt återfall vid lungcancer. Nu hoppas forskarna att detta banar väg för ny precisionsmedicin, särskilt för äldre personer.
