Socialstyrelsen (2022). Fallprevention – en kostnadseffektiv åtgärd?
Enkla metoder kan minska kostnaden för fallskador
Fallolyckor är vanliga bland äldre och kan leda till skador, försämrad livskvalitet och dödsfall. Varje år faller ungefär 100 000 äldre personer och skadar sig så pass illa att de behöver vård. Fallskador bidrar också till en stor samhällelig vårdkostnad. År 2020 kostade fallolyckor bland äldre 16,8 miljarder kronor, varav 11,3 miljarder kronor var direkta kostnader för regioner och kommuner.
En ny rapport från Socialstyrelsen visar att det finns tre relativt enkla metoder för att förebygga och därmed minska kostnaderna vid fallskador: fysisk träning, anpassning av hemmiljön med olika hjälpmedel samt broddar på vinterväglag.
– Alla dessa insatser visade sig vara kostnadsbesparande för kommuner och regioner. Det finns alltså viktiga hälsorelaterade och kostnadsmässiga incitament för dem att erbjuda fysisk träning för de äldre hemmaboende, liksom broddar att använda när det är snö och is ute, säger Thea Enhörning, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
– Det är också viktigt med omgivningsanpassning där en arbetsterapeut går igenom risker för fall som finns i de äldres hem ser till att dessa blir åtgärdade. Det kan handla om höga mattkanter och trösklar, fortsätter hon.
Kombinerade åtgärder för säbo
Rapporten undersöker även fallprevention i särskilt boende. Där verkar det som att så kallade multifaktoriella åtgärder – individanpassade sammansättningar av olika åtgärder som utgår från en persons riskfaktorer – fungerar bäst. Dessa åtgärder har dock högre kostnader.
– I särskilt boende arbetar man ofta med kombinerade åtgärder kopplade till exempelvis fall, nutrition och sjukdomstillstånd, snarare än enbart fallrisk. Många åtgärder är kopplade till assistans från personal, därmed kan en adekvat bemanning vara en viktigt för att minska fall i särskilt boende, säger Thea Enhörning.
Relaterat
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…
Hos äldre i Rios gränder
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag…
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…
Fler nyheter
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…