Markus Svensson. Foto: Åsa Hansdotter

Ensamhet kopplas till ökade hälsoproblem

Var tionde person över 75 år uppger att ensamhet påverkar deras mående negativt. Det visar en avhandling från Lunds universitet som även pekar på att ensamhet kan kopplas till sömnsvårigheter och ökad läkemedelsanvändning.

Ensamhet och social isolering hos äldre personer är ett växande folkhälsoproblem, något som har uppmärksammats mer sedan coronapandemin.

Det finns flera olika anledningar till att äldre personer känner sig ensamma, till exempel livshändelser som att en partner eller vänner går bort. Även funktionsnedsättningar kan göra det svårare att vara aktiv i samhället och socialt. Det visar en ny avhandling som har lagts fram vid Lunds universitet.

– En vanlig missuppfattning är att ensamheten ökar generellt i befolkningen. Med undantaget av en tillfällig topp under pandemin, har förekomsten av ensamhetskänslor och social isolering i de flesta åldersgrupper faktiskt legat stabilt under 2000-talet i Sverige. Däremot ökar antalet äldre och det är ofta den gruppen som upplever ensamhetskänslor, säger Markus Svensson som skrivit avhandlingen.

Hans studier visar att ensamhetskänslor kunde kopplas till ökad symptombörda, läkemedelsanvändning och fler sömnproblem. Dessa problem kan i sin tur leda till ytterligare problem med att vara socialt och fysiskt aktiv.

Personer som känner sig ensamma i högre grad har också förhöjda nivåer av stresshormoner, vilket kan leda till ökat blodtryck och åderförkalkning.

Avhandlingens delarbeten visar också att de flesta äldre personer, som deltog i studierna och som kände sig ensamma, inte var socialt isolerade. Det innebär att ensamhet kanske handlar mer om hur man upplever sina sociala kontakter, snarare än det faktiska antalet kontakter.

Kvinnor över 80 år var den grupp som kände sig mest ensam (74 procent), medan män i samma ålder rapporterade lägre grad av ensamhet (52 procent). Könsskillnaden kan ha en förklaring i att kvinnorna hade förlorat sin livspartner i högre utsträckning än männen.

– Känslan av ensamhet är svår att definiera och inom forskningen råder ingen enighet om hur den bör avgränsas. Majoriteten av de som upplever ensamhet har ett socialt nätverk eller till och med en partner. Det tyder på att ensamhetskänslan inte sällan är oberoende av familj eller socialt nätverk, utan handlar mer om förväntningar på sociala relationer som inte uppfylls, säger Markus Svensson i ett pressmeddelande.

Fakta
Avhandlingens data

Markus Svenssons avhandling har utgått från befolkningsstudien Gott åldrande i Skåne, GÅS, där 6 800 personer från 60 till 93 år har besvarat enkäter, genomgått medicinska undersökningar, kognitiva tester och djupintervjuer.

Läs avhandlingen

Markus Svensson (2025). Loneliness and social isolation among older adults: Findings from the general population-based study “Good aging in Skåne”. Doktorsavhandling. Lunds universitet.

Delstudier

I. M Svensson, A Rosso, S Elmståhl och H Ekström (2022). Loneliness, social isolation, and health complaints among older people: A population-based study from the “Good Aging in Skåne (GÅS)” project. Publicerad i SSM – population health.

II. H Ekström, M Svensson, S Elmståhl och LS Wranker (2024). The association between loneliness, social isolation, and sleep disturbances in older adults: A follow-up study from the Swedish good aging in Skåne project. Publicerad i Sage open medicine.

III. M Svensson, H Ekström, S Elmståhl och A Rosso (2024). Association of polypharmacy with occurrence of loneliness and social isolation among older adults. Publicerad i Archives of gerontology and geriatrics.

IV. M Svensson, H Ekström, S Elmståhl och A Rosso (2024). Association of polypharmacy, fall-risk-increasing drugs, and cardiovascular drugs with loneliness and social isolation among older adults. Publicerad i Archives of gerontology and geriatrics plus.

Relaterat

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…

Fler nyheter

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern…