Jämställdhetsmyndigheten (2024). Ensamhet bland äldre partnervårdare: En översikt över aktuell kvantitativ och kvalitativ forskning.
Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner
Partnervården i Sverige har ökat de senaste åren i takt med att befolkningen blir äldre och att den offentliga omsorgen har minskat. På uppdrag från Jämställdhetsmyndigheten har forskarna Lena Dahlberg och Mariam Kirvalidze, vid Högskolan Dalarna respektive Karolinska institutet, sammanställt forskning om sambandet mellan partnervård och ensamhet bland personer över 65 år.
Resultatet visar att ensamhet är vanligt bland personer som vårdar sina äldre anhöriga och att det är förknippat med lägre välbefinnande och sämre hälsa.
– Ensamhet bland partnervårdare kan handla om emotionell ensamhet i parrelationen, men också social isolering eller osäkerhet i rollen som partnervårdare. Mer forskning behövs om skillnader mellan olika grupper av partnervårdare, såsom kvinnor och män eller personer med olika utbildningsnivå, säger Lena Dahlberg, professor vid Högskolan Dalarna, i ett pressmeddelande.
Kvinnor utgör en majoritet av de som vårdar sin äldre partner och har därmed en högre risk att uppleva ensamhet, drabbas av depression och få självmordstankar.
– Att hjälpa en närstående kan föra med sig mycket positivt, men forskningen visar också att äldre som vårdar sin partner oftare är ofrivilligt ensamma. Det är viktigt att ta hänsyn till vilka konsekvenser som kommer av att anhörigomsorgen ökar. Ett sätt att i stället förbättra kvinnors hälsa, ekonomi och egenmakt är att satsa på den offentliga omsorgen, säger Ingrid Osika Friberg, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Den sammanlagda bilden av forskningen på området pekar på att det behövs politiska initiativ och riktade stödinsatser för att stödja de som ger vård till sin partner.
– Partnervårdare står vanligtvis för det mesta av den mest intensiva omsorgen. De sköter personliga uppgifter med hängivenhet och offrar ofta sitt sociala liv och sina behov. Det är viktigt att genomföra riktade insatser för att lindra den börda som makar upplever senare i livet, säger Mariam Kirvalidze, doktorand vid Karolinska institutet.
Relaterat
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…
Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…
Fler nyheter
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…