Foto: Mostphotos/Aleksandr Daydov

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression och suicida tankar, för framför allt kvinnliga omsorgsgivare. Det visar en rapport som forskare från Högskolan Dalarna har skrivit på uppdrag från Jämställdhetsmyndigheten.

Partnervården i Sverige har ökat de senaste åren i takt med att befolkningen blir äldre och att den offentliga omsorgen har minskat. På uppdrag från Jämställdhetsmyndigheten har forskarna Lena Dahlberg och Mariam Kirvalidze, vid Högskolan Dalarna respektive Karolinska institutet, sammanställt forskning om sambandet mellan partnervård och ensamhet bland personer över 65 år.

Resultatet visar att ensamhet är vanligt bland personer som vårdar sina äldre anhöriga och att det är förknippat med lägre välbefinnande och sämre hälsa.

– Ensamhet bland partnervårdare kan handla om emotionell ensamhet i parrelationen, men också social isolering eller osäkerhet i rollen som partnervårdare. Mer forskning behövs om skillnader mellan olika grupper av partnervårdare, såsom kvinnor och män eller personer med olika utbildningsnivå, säger Lena Dahlberg, professor vid Högskolan Dalarna, i ett pressmeddelande.

Kvinnor utgör en majoritet av de som vårdar sin äldre partner och har därmed en högre risk att uppleva ensamhet, drabbas av depression och få självmordstankar.

– Att hjälpa en närstående kan föra med sig mycket positivt, men forskningen visar också att äldre som vårdar sin partner oftare är ofrivilligt ensamma. Det är viktigt att ta hänsyn till vilka konsekvenser som kommer av att anhörigomsorgen ökar. Ett sätt att i stället förbättra kvinnors hälsa, ekonomi och egenmakt är att satsa på den offentliga omsorgen, säger Ingrid Osika Friberg, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Den sammanlagda bilden av forskningen på området pekar på att det behövs politiska initiativ och riktade stödinsatser för att stödja de som ger vård till sin partner.

– Partnervårdare står vanligtvis för det mesta av den mest intensiva omsorgen. De sköter personliga uppgifter med hängivenhet och offrar ofta sitt sociala liv och sina behov. Det är viktigt att genomföra riktade insatser för att lindra den börda som makar upplever senare i livet, säger Mariam Kirvalidze, doktorand vid Karolinska institutet.

Relaterat

Dialog ger bättre vård i hemmet

Gruppen äldre blir allt större, vilket innebär att vård i hemmet är vanligt. Nu visar en avhandling från Luleå tekniska universitet att vardagen…

Robot i form av en liten hund

Både positivt och negativt med robotdjur inom äldreomsorgen

Sällskapsrobotar i form av olika djur, så kallade robotdjur, har blivit en allt vanligare syn på landets demensboenden. Nu visar en avhandling från…

En äldre man sitter i en soffa och läser.

Kunskapsluckor om äldre hbtqi-personers vård och omsorg

Folkhälsomyndigheten har gjort en genomgång av forskningen om äldre hbtq-personers hälsa och livsvillkor. Rapporten visar stora kunskapsluckor och en oro hos äldre hbtq-personer…

Fler nyheter

Så kan järnnivån påverka hjärnan

Tack vare de senaste framstegen inom hjärnavbildningsteknik kan forskare nu se hur järnnivån påverkar hjärnans funktion. Nu visar en ny avhandling från Karolinska…

Två äldre kvinnor går tillsammans på en grusgångväg vid flera faluröda hus, Färgaregården i Norrköping.

Ny uppsökande strategi för att nå ensamma i Norrköping

Med projektet Limpan ville Norrköpings kommun bryta isoleringen hos ensamma äldre personer. Nu publicerar FoU Centrum en rapport som beskriver och utvärderar den…

Enbart vardaglig aktivitet skyddar inte mot stroke

Den fysiska aktiviteten vi får till vardags, till exempel i arbetet eller när vi gör hushållssysslor, verkar inte räcka för att skydda mot…