Jämställdhetsmyndigheten (2024). Ensamhet bland äldre partnervårdare: En översikt över aktuell kvantitativ och kvalitativ forskning.
Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner
Partnervården i Sverige har ökat de senaste åren i takt med att befolkningen blir äldre och att den offentliga omsorgen har minskat. På uppdrag från Jämställdhetsmyndigheten har forskarna Lena Dahlberg och Mariam Kirvalidze, vid Högskolan Dalarna respektive Karolinska institutet, sammanställt forskning om sambandet mellan partnervård och ensamhet bland personer över 65 år.
Resultatet visar att ensamhet är vanligt bland personer som vårdar sina äldre anhöriga och att det är förknippat med lägre välbefinnande och sämre hälsa.
– Ensamhet bland partnervårdare kan handla om emotionell ensamhet i parrelationen, men också social isolering eller osäkerhet i rollen som partnervårdare. Mer forskning behövs om skillnader mellan olika grupper av partnervårdare, såsom kvinnor och män eller personer med olika utbildningsnivå, säger Lena Dahlberg, professor vid Högskolan Dalarna, i ett pressmeddelande.
Kvinnor utgör en majoritet av de som vårdar sin äldre partner och har därmed en högre risk att uppleva ensamhet, drabbas av depression och få självmordstankar.
– Att hjälpa en närstående kan föra med sig mycket positivt, men forskningen visar också att äldre som vårdar sin partner oftare är ofrivilligt ensamma. Det är viktigt att ta hänsyn till vilka konsekvenser som kommer av att anhörigomsorgen ökar. Ett sätt att i stället förbättra kvinnors hälsa, ekonomi och egenmakt är att satsa på den offentliga omsorgen, säger Ingrid Osika Friberg, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Den sammanlagda bilden av forskningen på området pekar på att det behövs politiska initiativ och riktade stödinsatser för att stödja de som ger vård till sin partner.
– Partnervårdare står vanligtvis för det mesta av den mest intensiva omsorgen. De sköter personliga uppgifter med hängivenhet och offrar ofta sitt sociala liv och sina behov. Det är viktigt att genomföra riktade insatser för att lindra den börda som makar upplever senare i livet, säger Mariam Kirvalidze, doktorand vid Karolinska institutet.
Relaterat
En mormors reflektioner
Vad innebär det att vara mor- och farförälder och hur kan relationen till ens barnbarn se ut? Det reflekterar Stiftelsen Äldrecentrums direktör Åsa…
Äldreprojekten som får pengar från Vetenskapsrådet
Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från…
Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte
Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor…
Fler nyheter
Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott
En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.
Tarmsjukdom kan påskynda kognitiv försämring
Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.
Allt fler 65-plussare arbetar
Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i…