Foto: Mostphotos/Aleksandr Daydov

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression och suicida tankar, för framför allt kvinnliga omsorgsgivare. Det visar en rapport som forskare från Högskolan Dalarna har skrivit på uppdrag från Jämställdhetsmyndigheten.

Partnervården i Sverige har ökat de senaste åren i takt med att befolkningen blir äldre och att den offentliga omsorgen har minskat. På uppdrag från Jämställdhetsmyndigheten har forskarna Lena Dahlberg och Mariam Kirvalidze, vid Högskolan Dalarna respektive Karolinska institutet, sammanställt forskning om sambandet mellan partnervård och ensamhet bland personer över 65 år.

Resultatet visar att ensamhet är vanligt bland personer som vårdar sina äldre anhöriga och att det är förknippat med lägre välbefinnande och sämre hälsa.

– Ensamhet bland partnervårdare kan handla om emotionell ensamhet i parrelationen, men också social isolering eller osäkerhet i rollen som partnervårdare. Mer forskning behövs om skillnader mellan olika grupper av partnervårdare, såsom kvinnor och män eller personer med olika utbildningsnivå, säger Lena Dahlberg, professor vid Högskolan Dalarna, i ett pressmeddelande.

Kvinnor utgör en majoritet av de som vårdar sin äldre partner och har därmed en högre risk att uppleva ensamhet, drabbas av depression och få självmordstankar.

– Att hjälpa en närstående kan föra med sig mycket positivt, men forskningen visar också att äldre som vårdar sin partner oftare är ofrivilligt ensamma. Det är viktigt att ta hänsyn till vilka konsekvenser som kommer av att anhörigomsorgen ökar. Ett sätt att i stället förbättra kvinnors hälsa, ekonomi och egenmakt är att satsa på den offentliga omsorgen, säger Ingrid Osika Friberg, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Den sammanlagda bilden av forskningen på området pekar på att det behövs politiska initiativ och riktade stödinsatser för att stödja de som ger vård till sin partner.

– Partnervårdare står vanligtvis för det mesta av den mest intensiva omsorgen. De sköter personliga uppgifter med hängivenhet och offrar ofta sitt sociala liv och sina behov. Det är viktigt att genomföra riktade insatser för att lindra den börda som makar upplever senare i livet, säger Mariam Kirvalidze, doktorand vid Karolinska institutet.

Relaterat

Äldre kvinna sitter vid ett matbord med sitt barnbarn

En mormors reflektioner

Vad innebär det att vara mor- och farförälder och hur kan relationen till ens barnbarn se ut? Det reflekterar Stiftelsen Äldrecentrums direktör Åsa…

Äldreprojekten som får pengar från Vetenskapsrådet

Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från…

Vårdpersonal lär sig byta blöja på docka

Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte

Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor…

Fler nyheter

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Tarmsjukdom kan påskynda kognitiv försämring

Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.

Äldre man arbetar inom industrin

Allt fler 65-plussare arbetar

Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i…