Lena är expert på ensamhet
I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i landet – med hjärtat i Dalarna.
Extra fokus på corona när Sweold gör nya intervjuer
Sedan 1992 undersöker Sweold Sveriges äldre befolkning genom återkommande intervjuer och enkätstudier. Nu är det dags för den sjätte omgången i studien.
Sweold är en återkommande undersökning där personer äldre än 75 år intervjuas om sina levnadsförhållanden. Även några enklare tester för att mäta fysik och kognitiv förmåga ingår i studien. Hittills har undersökningen genomförts 1992, 2002, 2004, 2011 och 2014, vilket ger en lång tidsserie, men genom att den länkats till urvalet i Levnadsnivåundersökningen, LNU, som startade 1968 har man tillgång till ännu mer data för de individer som var med redan då.
Nu är det åter dags att genomföra intervjuer i projektet.
‒ Med Sweold 2021 åskådliggörs hur människors ekonomi, familjeförhållanden, hälsa samt vård och omsorgsbehov ser ut och har förändrats i sin helhet och för olika grupper i befolkningen, säger Carin Lennartsson, forskningsledare vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, i en nyhet på Karolinska institutets hemsida.
Nytt för i år är ett visst fokus på coronapandemin, med frågor om hur den påverkat undersökningspersonernas vardag. Pandemin gör också att man denna gång gör intervjuerna per telefon. Forskarna har i år dessutom en överrepresentation av personer över 85 år och regionala urval i Dalarna och Stockholm, vilket ska ge möjlighet till större detaljrikedom i analyserna. Dessa data ska sedan kunna användas av regionerna när de tar beslut om vård och omsorg.
‒ Sweold är i grunden ett demokratiskt projekt, det är mycket viktigt att de äldre personernas egna röster får höras och att de själva ses som experter i frågor om sina egna levnadsförhållanden, säger Carin Lennartsson.
Sweold drivs av forskare på Stockholms universitet och Aging research center, ARC, som är ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet.
Relaterat
Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.
Fler nyheter
Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Nya metoder underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
