Sweold är en återkommande undersökning där personer äldre än 75 år intervjuas om sina levnadsförhållanden. Även några enklare tester för att mäta fysik och kognitiv förmåga ingår i studien. Hittills har undersökningen genomförts 1992, 2002, 2004, 2011 och 2014, vilket ger en lång tidsserie, men genom att den länkats till urvalet i Levnadsnivåundersökningen, LNU, som startade 1968 har man tillgång till ännu mer data för de individer som var med redan då.
Nu är det åter dags att genomföra intervjuer i projektet.
‒ Med Sweold 2021 åskådliggörs hur människors ekonomi, familjeförhållanden, hälsa samt vård och omsorgsbehov ser ut och har förändrats i sin helhet och för olika grupper i befolkningen, säger Carin Lennartsson, forskningsledare vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, i en nyhet på Karolinska institutets hemsida.
Nytt för i år är ett visst fokus på coronapandemin, med frågor om hur den påverkat undersökningspersonernas vardag. Pandemin gör också att man denna gång gör intervjuerna per telefon. Forskarna har i år dessutom en överrepresentation av personer över 85 år och regionala urval i Dalarna och Stockholm, vilket ska ge möjlighet till större detaljrikedom i analyserna. Dessa data ska sedan kunna användas av regionerna när de tar beslut om vård och omsorg.
‒ Sweold är i grunden ett demokratiskt projekt, det är mycket viktigt att de äldre personernas egna röster får höras och att de själva ses som experter i frågor om sina egna levnadsförhållanden, säger Carin Lennartsson.
Sweold drivs av forskare på Stockholms universitet och Aging research center, ARC, som är ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet.
Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet att livsstilsinsatser kan bli mer träffsäkra om de baseras på sjukdomsmönster.
I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är att bo på landsbygden och i utsatta områden som äldre person, hur man kan bygga bostäder för…
Nu planeras många nya vård- och omsorgsboenden runt om i Sverige. Arkitekten och forskaren Morgan Andersson beskriver kunskapsläget och ger exempel från Göteborgs stad.
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell Alzheimer- och demensforskning.
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.
Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i kombination med blodprov i framtiden.
