Sista flytten – mer hjälp behövs
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.
Sweold är en återkommande undersökning där personer äldre än 75 år intervjuas om sina levnadsförhållanden. Även några enklare tester för att mäta fysik och kognitiv förmåga ingår i studien. Hittills har undersökningen genomförts 1992, 2002, 2004, 2011 och 2014, vilket ger en lång tidsserie, men genom att den länkats till urvalet i Levnadsnivåundersökningen, LNU, som startade 1968 har man tillgång till ännu mer data för de individer som var med redan då.
Nu är det åter dags att genomföra intervjuer i projektet.
‒ Med Sweold 2021 åskådliggörs hur människors ekonomi, familjeförhållanden, hälsa samt vård och omsorgsbehov ser ut och har förändrats i sin helhet och för olika grupper i befolkningen, säger Carin Lennartsson, forskningsledare vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, i en nyhet på Karolinska institutets hemsida.
Nytt för i år är ett visst fokus på coronapandemin, med frågor om hur den påverkat undersökningspersonernas vardag. Pandemin gör också att man denna gång gör intervjuerna per telefon. Forskarna har i år dessutom en överrepresentation av personer över 85 år och regionala urval i Dalarna och Stockholm, vilket ska ge möjlighet till större detaljrikedom i analyserna. Dessa data ska sedan kunna användas av regionerna när de tar beslut om vård och omsorg.
‒ Sweold är i grunden ett demokratiskt projekt, det är mycket viktigt att de äldre personernas egna röster får höras och att de själva ses som experter i frågor om sina egna levnadsförhållanden, säger Carin Lennartsson.
Sweold drivs av forskare på Stockholms universitet och Aging research center, ARC, som är ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet.
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.
Hög alkoholkonsumtion är vanligt bland personer som är 80 år och äldre, enligt forskning från Umeå universitet. Studien visar att både hälsan och sociala faktorer påverkar äldre personers dryckesmönster.
De allra flesta äldre anser att de mår psykiskt bra. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper och en del efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, visar en kartläggning från Folkhälsomyndigheten.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.