Extra fokus på corona när Sweold gör nya intervjuer

Sedan 1992 undersöker Sweold Sveriges äldre befolkning genom återkommande intervjuer och enkätstudier. Nu är det dags för den sjätte omgången i studien.

Sweold är en återkommande undersökning där personer äldre än 75 år intervjuas om sina levnadsförhållanden. Även några enklare tester för att mäta fysik och kognitiv förmåga ingår i studien. Hittills har undersökningen genomförts 1992, 2002, 2004, 2011 och 2014, vilket ger en lång tidsserie, men genom att den länkats till urvalet i Levnadsnivåundersökningen, LNU, som startade 1968 har man tillgång till ännu mer data för de individer som var med redan då.

Nu är det åter dags att genomföra intervjuer i projektet.

‒ Med Sweold 2021 åskådliggörs hur människors ekonomi, familjeförhållanden, hälsa samt vård och omsorgsbehov ser ut och har förändrats i sin helhet och för olika grupper i befolkningen, säger Carin Lennartsson, forskningsledare vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, i en nyhet på Karolinska institutets hemsida.

Nytt för i år är ett visst fokus på coronapandemin, med frågor om hur den påverkat undersökningspersonernas vardag. Pandemin gör också att man denna gång gör intervjuerna per telefon. Forskarna har i år dessutom en överrepresentation av personer över 85 år och regionala urval i Dalarna och Stockholm, vilket ska ge möjlighet till större detaljrikedom i analyserna. Dessa data ska sedan kunna användas av regionerna när de tar beslut om vård och omsorg.

‒ Sweold är i grunden ett demokratiskt projekt, det är mycket viktigt att de äldre personernas egna röster får höras och att de själva ses som experter i frågor om sina egna levnadsförhållanden, säger Carin Lennartsson.

Sweold drivs av forskare på Stockholms universitet och Aging research center, ARC, som är ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet.

Relaterat

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag tar med oss på en unik tur i mångmiljonstaden Rio.

Så gör forskning nytta i praktiken

Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade Äldrecentrumdagen.

Äldre kvinnor mediterar

Så kan mindfulness främja äldres hälsa

Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att skapa lugn och bidra till mindre ältande.

Fler nyheter

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat vid Uppsala universitet.

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör att besluten riskerar att påverkas av faktorer som ekonomi och politisk ideologi. Det visar en avhandling från…

Porträttbild på Miia Kivipelto

Effektiv modell tar nästa kliv

För ett decennium sedan visade ­pro­f­essor Miia Kivipelto att livsstilsförändringar kan minska risken för kognitiv svikt. Nu breddas FINGER-modellen.