Sweold är en återkommande undersökning där personer äldre än 75 år intervjuas om sina levnadsförhållanden. Även några enklare tester för att mäta fysik och kognitiv förmåga ingår i studien. Hittills har undersökningen genomförts 1992, 2002, 2004, 2011 och 2014, vilket ger en lång tidsserie, men genom att den länkats till urvalet i Levnadsnivåundersökningen, LNU, som startade 1968 har man tillgång till ännu mer data för de individer som var med redan då.
Nu är det åter dags att genomföra intervjuer i projektet.
‒ Med Sweold 2021 åskådliggörs hur människors ekonomi, familjeförhållanden, hälsa samt vård och omsorgsbehov ser ut och har förändrats i sin helhet och för olika grupper i befolkningen, säger Carin Lennartsson, forskningsledare vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, i en nyhet på Karolinska institutets hemsida.
Nytt för i år är ett visst fokus på coronapandemin, med frågor om hur den påverkat undersökningspersonernas vardag. Pandemin gör också att man denna gång gör intervjuerna per telefon. Forskarna har i år dessutom en överrepresentation av personer över 85 år och regionala urval i Dalarna och Stockholm, vilket ska ge möjlighet till större detaljrikedom i analyserna. Dessa data ska sedan kunna användas av regionerna när de tar beslut om vård och omsorg.
‒ Sweold är i grunden ett demokratiskt projekt, det är mycket viktigt att de äldre personernas egna röster får höras och att de själva ses som experter i frågor om sina egna levnadsförhållanden, säger Carin Lennartsson.
Sweold drivs av forskare på Stockholms universitet och Aging research center, ARC, som är ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet.
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.
Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer i olika former.
En ny utbildningsmodell kan hjälpa till att förebygga hälsorisker som trycksår, undernäring och dålig munhälsa hos äldre. Forskare och omsorgspersonal har utvecklat den tillsammans.
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar ny forskning.
