Få studenter lär sig om åldrandet
Dagens socionomstudenter får bristfällig utbildning i social omsorg. Enbart 15 procent väljer kurser om åldrandet, visar en ny studie vid Örebro universitet.
Statistiken för de andra åldersgrupperna i riksdagen är att 35 procent är 50–64 år, 56 procent är 30–49 år och sju procent är 18–29 år. Därmed är de äldre och yngre väljarna kraftigt underrepresenterade. Detta visar en ny rapport från Delegationen för senior arbetskraft. .
– Äldre riksdagsledamöter är alldeles för sällsynta. De svenska partierna borde vara goda exempel och gå före, men rapporten visar tydligt att partierna inte tar till vara på äldres kompetens och erfarenhet i rikspolitiken, säger delegationens ordförande Anna Hedborg.
Hon poängterar dock att representationen ser bättre ut på kommunal nivå. Där utgör de äldre ungefär lika stor andel av politikerna som de gör av väljarna. Andelen äldre i lokalpolitiken har ökat kraftigt de senaste tjugo åren.
– Det är där många beslut kring äldre tas så det är positivt att det finns en mer balanserad åldersrepresentation i kommunerna, säger hon.
Däremot finns det skillnader i representationen mellan partierna och den skiljer sig också mellan olika kommuner.
– Det behövs fortsatta diskussioner om vad åldersrepresentationen får för konsekvenser på den förda politiken, säger Maria Solevid och Lena Wängnerud, båda är forskare i statsvetenskap och författare till rapporten.
Dagens socionomstudenter får bristfällig utbildning i social omsorg. Enbart 15 procent väljer kurser om åldrandet, visar en ny studie vid Örebro universitet.
Oskar Jonsson, Lunds universitet, har cyklat 120 mil för att sprida forskning om åldrande och hälsa. Äldre i Centrums chefredaktör följde med på en av de sista, mest stormiga etapperna.
Tillgången till utemiljö vid landets särskilda boenden brister. För första gången har dessa kartlagts på nationell nivå, inom ramen för en ny doktorsavhandling vid Göteborgs universitet och Chalmers.
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.
Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har tredubblats.
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.