En grupp forskare vid Hälsohögskolan i Jönköping har på uppdrag av Sveriges kommuner och regioner, SKR, undersökt hur patienter använder primärvården och vilka erfarenheter de har av det. Rapporten, som fått titeln Hur klickar vi med vården? består av två delar: en baserad på alla primärvårdsdata i Region Jönköpings län och Region Sörmland 2020–2022, och en intervjustudie med 35 patienter från hela Sverige.
Den kvantitativa undersökningen byggde på 7,4 miljoner primärvårdskontakter, inräknat privata digitala vårdgivare och rådgivning från 1177. Här kunde forskarna se att få patienter överkonsumerade vård. Exempelvis sökte bara några tiondels procent vård mer än tre gånger samma dag. De som sökte kontakt med vården många gånger och ofta var också få.
I intervjuerna kom det fram det var viktigt för patienterna att vården fanns tillhands när de behövde den och att de blir mer och mer positiva till digitala vårdtjänster. Samtidigt finns det ett mönster där personer över 80 år inte använder digitala vårdkontakter lika ofta som unga och yngre äldre.
– Behovet av vård ökar snabbare än tillgängliga resurser. En övergång till vård som kombinerar digitala och fysiska vårdkontakter är nödvändig. Både personal och patienter håller på att lära sig nya sätt att ha vårdkontakter, säger rapportens projektledare Felicia Gabrielsson-Järhult.
Intervjupersoner som inte bodde i storstäderna tyckte att hyrläkarna var för många och att det gjorde vårdens kvalitet och kontinuitet sämre.
– När tillgänglighet och kontinuitet brister påverkar det patientens förtroende för den ordinarie primärvården och gör att patienter istället vänder sig till privata vårdgivare, säger Felicia Gabrielsson-Järhult.
Felicia Gabrielsson-Järhult, Yashar Mahmud, Sofia Kjellström, Sofi Fristedt och Ingemar Kåreholt (2023). Hur klickar vi med vården? – En vetenskaplig studie av digitala och fysiska vårdkontakter utifrån användarmönster och patienters erfarenheter av primärvård. Working paper 3/2023, Hälsohögskolan, Jönköping university.
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Löfgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…
Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden.…
