Elmståhl S, Sanmartin Berglund J, Fagerström C och Ekström H (2020). The Life satisfaction index-A (LSI-A): Normative data for a general swedish population aged 60 to 93 years. Clinical interventions in aging.
Faktorerna som ger lägre livstillfredsställelse hos äldre
Med hjälp av ett index och en befolkningsstudie har forskare studerat vad som ger en lägre livstillfredsställelse. Det visade sig att kvinnor generellt fick lägre poäng än männen.
Forskare från Lunds universitet, Blekinge tekniska högskola och Linnéuniversitetet har studerat livstillfredsställelsen hos personer mellan 60 och 93 år. I studien, som publicerats i tidskriften Clinical interventions in aging, använder de data från Gott åldrande i Skåne, en del av den nationella befolkningsstudien SNAC.
Nästan 6 000 personer ingick i studien och forskarna använde sig av Neugartens livstillfredsställelse index-A för att se hur olika faktorer påverkar livstillfredsställelsen hos äldre personer. Resultaten visade att män generellt fick högre poäng än kvinnor. Livstillfredsställelsen sjönk med stigande ålder. Även ökande sjuklighet och att inte kunna sköta sina vardagliga sysslor utan stöd gav lägre poäng i indexet.
Forskarna skriver att studiens värden ska kunna användas som referens vid framtida utvärderingar och studier.
Läs artikeln
Relaterat
Digitala verktyg behöver anpassas bättre
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.
Tillgänglighet och trivsel – så vill vi bo
Bostaden har stor betydelse för äldre personer, men forskningen är knapp. Studier visar att tillgången till service i närområdet, samt uteplats eller balkong kan vara viktiga faktorer för att trivas.
Hon jobbar ideellt för bättre bomiljö
Karin C Månsson är arkitekten som helst vill bo kvar i sitt område. Men hon ser behoven av anpassning av miljöer och service. Nu använder hon sin kompetens ideellt för att påverka.
Fler nyheter
Nya tag mot ålderism
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.
Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
