Elmståhl S, Sanmartin Berglund J, Fagerström C och Ekström H (2020). The Life satisfaction index-A (LSI-A): Normative data for a general swedish population aged 60 to 93 years. Clinical interventions in aging.
Faktorerna som ger lägre livstillfredsställelse hos äldre
Forskare från Lunds universitet, Blekinge tekniska högskola och Linnéuniversitetet har studerat livstillfredsställelsen hos personer mellan 60 och 93 år. I studien, som publicerats i tidskriften Clinical interventions in aging, använder de data från Gott åldrande i Skåne, en del av den nationella befolkningsstudien SNAC.
Nästan 6 000 personer ingick i studien och forskarna använde sig av Neugartens livstillfredsställelse index-A för att se hur olika faktorer påverkar livstillfredsställelsen hos äldre personer. Resultaten visade att män generellt fick högre poäng än kvinnor. Livstillfredsställelsen sjönk med stigande ålder. Även ökande sjuklighet och att inte kunna sköta sina vardagliga sysslor utan stöd gav lägre poäng i indexet.
Forskarna skriver att studiens värden ska kunna användas som referens vid framtida utvärderingar och studier.
Relaterat
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Löfgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Fler nyheter
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det ska personal från Trollhättans stad och forskare från Högskolan Väst undersöka.