Elmståhl S, Sanmartin Berglund J, Fagerström C och Ekström H (2020). The Life satisfaction index-A (LSI-A): Normative data for a general swedish population aged 60 to 93 years. Clinical interventions in aging.
Faktorerna som ger lägre livstillfredsställelse hos äldre
Med hjälp av ett index och en befolkningsstudie har forskare studerat vad som ger en lägre livstillfredsställelse. Det visade sig att kvinnor generellt fick lägre poäng än männen.
Forskare från Lunds universitet, Blekinge tekniska högskola och Linnéuniversitetet har studerat livstillfredsställelsen hos personer mellan 60 och 93 år. I studien, som publicerats i tidskriften Clinical interventions in aging, använder de data från Gott åldrande i Skåne, en del av den nationella befolkningsstudien SNAC.
Nästan 6 000 personer ingick i studien och forskarna använde sig av Neugartens livstillfredsställelse index-A för att se hur olika faktorer påverkar livstillfredsställelsen hos äldre personer. Resultaten visade att män generellt fick högre poäng än kvinnor. Livstillfredsställelsen sjönk med stigande ålder. Även ökande sjuklighet och att inte kunna sköta sina vardagliga sysslor utan stöd gav lägre poäng i indexet.
Forskarna skriver att studiens värden ska kunna användas som referens vid framtida utvärderingar och studier.
Läs artikeln
Relaterat
Vi vill gärna bo kvar
Många äldre personer vill bo kvar i sina bostäder. För att möjliggöra det måste samhället satsa på sådant som är avgörande för trivseln, skriver Äldre i centrums chefredaktör Enikö Szurkos.
Fyra orsaker till onödiga akutbesök
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell alzheimer- och demensforskning.
Fler nyheter
Olika språk en utmaning inom demensomsorgen
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.
AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar
Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i kombination med blodprov i framtiden.
Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser
Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet att livsstilsinsatser kan bli mer träffsäkra om de baseras på sjukdomsmönster.
