Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög, men åtminstone lägre än året innan. Det framgår av Vård- och omsorgsanalys nya rapport.

Rapportens omslagNär Vård- och omsorgsanalys förra året publicerade rapporten I skuggan av covid-19, kunde de konstatera att många äldre personer avstått från att söka vård, trots att de behövde det, som en följd av coronapandemin.

Nu släpper myndigheten en ny rapport där man följer upp förra årets siffror, och som titeln Från uppdämt vårdbehov till förlängda köer antyder, är det färre som avstår från vård nu, samtidigt som den tidigare uppskjutna vården orsakar längre väntetider i specialistsjukvården.

Rapportens siffror utgår från svaren i en enkät, som 5 400 personer besvarade. Åldersmässigt har man delat upp dem i tre kategorier: 18–39 år, 40–69 år, samt 70 år eller äldre. Det visar sig att det fortfarande är 36 procent av alla över 70 år som avstått från vård, avvaktat med eller senarelagt vård, eller utövat egenvård. Det största skälet för dem är rädslan för att bli smittad.

Den stora skillnaden i befolkningen är dock att det i den yngsta åldersgruppen är nästan dubbelt så många som avstått vård under samma period. I den förra undersökningen var andelen ganska jämn över åldersgrupperna. De yngre avstår oftast för att de är rädda att smitta andra.

I den äldsta gruppen har en femtedel fått vård avbokad, senarelagd eller nekad av hälso- och sjukvården. Samma siffra är 37 procent för de yngsta. Nio procent av befolkningen har upplevt sämre hälsa på grund av utebliven vård. Ännu en viktig del av rapporten visar att det uppdämda vårdbehovet ledde till ökade vårdköer. Antalet patienter som väntar på ett första besök i specialiserad vård ökade med 24 procent mellan 2020 och 2021.

Relaterat

Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser

Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet att livsstilsinsatser kan bli mer träffsäkra om de baseras på sjukdomsmönster.

Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum

I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är att bo på landsbygden och i utsatta områden som äldre person, hur man kan bygga bostäder för…

Nya boenden som fungerar

Nu planeras många nya vård- och omsorgsboenden runt om i Sverige. ­Arkitekten och forskaren Morgan Andersson beskriver kunskapsläget ­och ger exempel från Göteborgs stad.

Fler nyheter

Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026.  Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell Alzheimer- och demensforskning.

Olika språk en utmaning inom demensomsorgen

Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.

AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar

Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i kombination med blodprov i framtiden.