Färre avstår från vård
När Vård- och omsorgsanalys förra året publicerade rapporten I skuggan av covid-19, kunde de konstatera att många äldre personer avstått från att söka vård, trots att de behövde det, som en följd av coronapandemin.
Nu släpper myndigheten en ny rapport där man följer upp förra årets siffror, och som titeln Från uppdämt vårdbehov till förlängda köer antyder, är det färre som avstår från vård nu, samtidigt som den tidigare uppskjutna vården orsakar längre väntetider i specialistsjukvården.
Rapportens siffror utgår från svaren i en enkät, som 5 400 personer besvarade. Åldersmässigt har man delat upp dem i tre kategorier: 18–39 år, 40–69 år, samt 70 år eller äldre. Det visar sig att det fortfarande är 36 procent av alla över 70 år som avstått från vård, avvaktat med eller senarelagt vård, eller utövat egenvård. Det största skälet för dem är rädslan för att bli smittad.
Den stora skillnaden i befolkningen är dock att det i den yngsta åldersgruppen är nästan dubbelt så många som avstått vård under samma period. I den förra undersökningen var andelen ganska jämn över åldersgrupperna. De yngre avstår oftast för att de är rädda att smitta andra.
I den äldsta gruppen har en femtedel fått vård avbokad, senarelagd eller nekad av hälso- och sjukvården. Samma siffra är 37 procent för de yngsta. Nio procent av befolkningen har upplevt sämre hälsa på grund av utebliven vård. Ännu en viktig del av rapporten visar att det uppdämda vårdbehovet ledde till ökade vårdköer. Antalet patienter som väntar på ett första besök i specialiserad vård ökade med 24 procent mellan 2020 och 2021.
Relaterat
Så ser äldres alkoholvanor ut
Allt fler äldre personer lever med alkoholproblem men bara en liten andel får behandling. Ett bättre anpassat bemötande och vård behövs, skriver Wossenseged Birhane Jemberie, som forskar i ämnet.
Äldreprojekten som får pengar från Vetenskapsrådet
Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från osynlig anhörigvård till äldre människor i krig.
Så kan dålig sömn påverka åldrandet
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
Fler nyheter
Försämrat måltidsstöd för äldre
Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste kartläggning av den offentliga måltidsverksamheten.
Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens
Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två forskningscentrum med fokus på demens.
Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott
En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.