Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög, men åtminstone lägre än året innan. Det framgår av Vård- och omsorgsanalys nya rapport.

Rapportens omslagNär Vård- och omsorgsanalys förra året publicerade rapporten I skuggan av covid-19, kunde de konstatera att många äldre personer avstått från att söka vård, trots att de behövde det, som en följd av coronapandemin.

Nu släpper myndigheten en ny rapport där man följer upp förra årets siffror, och som titeln Från uppdämt vårdbehov till förlängda köer antyder, är det färre som avstår från vård nu, samtidigt som den tidigare uppskjutna vården orsakar längre väntetider i specialistsjukvården.

Rapportens siffror utgår från svaren i en enkät, som 5 400 personer besvarade. Åldersmässigt har man delat upp dem i tre kategorier: 18–39 år, 40–69 år, samt 70 år eller äldre. Det visar sig att det fortfarande är 36 procent av alla över 70 år som avstått från vård, avvaktat med eller senarelagt vård, eller utövat egenvård. Det största skälet för dem är rädslan för att bli smittad.

Den stora skillnaden i befolkningen är dock att det i den yngsta åldersgruppen är nästan dubbelt så många som avstått vård under samma period. I den förra undersökningen var andelen ganska jämn över åldersgrupperna. De yngre avstår oftast för att de är rädda att smitta andra.

I den äldsta gruppen har en femtedel fått vård avbokad, senarelagd eller nekad av hälso- och sjukvården. Samma siffra är 37 procent för de yngsta. Nio procent av befolkningen har upplevt sämre hälsa på grund av utebliven vård. Ännu en viktig del av rapporten visar att det uppdämda vårdbehovet ledde till ökade vårdköer. Antalet patienter som väntar på ett första besök i specialiserad vård ökade med 24 procent mellan 2020 och 2021.

Relaterat

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära hjärtat.

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag tar med oss på en unik tur i mångmiljonstaden Rio.

Fler nyheter

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.