Färre avstår från vård
När Vård- och omsorgsanalys förra året publicerade rapporten I skuggan av covid-19, kunde de konstatera att många äldre personer avstått från att söka vård, trots att de behövde det, som en följd av coronapandemin.
Nu släpper myndigheten en ny rapport där man följer upp förra årets siffror, och som titeln Från uppdämt vårdbehov till förlängda köer antyder, är det färre som avstår från vård nu, samtidigt som den tidigare uppskjutna vården orsakar längre väntetider i specialistsjukvården.
Rapportens siffror utgår från svaren i en enkät, som 5 400 personer besvarade. Åldersmässigt har man delat upp dem i tre kategorier: 18–39 år, 40–69 år, samt 70 år eller äldre. Det visar sig att det fortfarande är 36 procent av alla över 70 år som avstått från vård, avvaktat med eller senarelagt vård, eller utövat egenvård. Det största skälet för dem är rädslan för att bli smittad.
Den stora skillnaden i befolkningen är dock att det i den yngsta åldersgruppen är nästan dubbelt så många som avstått vård under samma period. I den förra undersökningen var andelen ganska jämn över åldersgrupperna. De yngre avstår oftast för att de är rädda att smitta andra.
I den äldsta gruppen har en femtedel fått vård avbokad, senarelagd eller nekad av hälso- och sjukvården. Samma siffra är 37 procent för de yngsta. Nio procent av befolkningen har upplevt sämre hälsa på grund av utebliven vård. Ännu en viktig del av rapporten visar att det uppdämda vårdbehovet ledde till ökade vårdköer. Antalet patienter som väntar på ett första besök i specialiserad vård ökade med 24 procent mellan 2020 och 2021.
Relaterat
Lite mer aktivitet ger färre dödsfall
Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.
Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk
Att äta fet ost och grädde kan ha samband med bättre hjärnhälsa och mindre risk för demens. Det visar en bred befolkningsstudie från Lunds universitet.
Social aktivitet ökar bland äldre
Vi är mer sociala högre upp i åren än tidigare generationer. Men det sociala livet är också starkt kopplat till funktionsförmåga, visar Erika Augustsson i en ny doktorsavhandling vid Karolinska institutet.
Fler nyheter
Detta ökar personalens välbefinnande
Individuella insatser som avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har analyserat.
Studie undersöker hur äldre sjuksköterskor ska stanna i arbetslivet
Det blir allt viktigare att få fler äldre sjuksköterskor att stanna i arbetslivet för att säkra vården i en tid med en åldrande befolkning. Nu ska ett forskningsprojekt vid Högskolan i Borås undersöka om den så kallade magnetmodellen kan bidra…
Medboendes attityder gör vardagen svårare för äldre hbq-personer
Äldre hbq-personer som bor på särskilda boenden påverkas av heterosexuella normer och andra boendes attityder. I vissa fall leder det till att de inte vågar uttrycka sin sexuella identitet. Det visar en studie från Örebro universitet.
