Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög, men åtminstone lägre än året innan. Det framgår av Vård- och omsorgsanalys nya rapport.

Rapportens omslagNär Vård- och omsorgsanalys förra året publicerade rapporten I skuggan av covid-19, kunde de konstatera att många äldre personer avstått från att söka vård, trots att de behövde det, som en följd av coronapandemin.

Nu släpper myndigheten en ny rapport där man följer upp förra årets siffror, och som titeln Från uppdämt vårdbehov till förlängda köer antyder, är det färre som avstår från vård nu, samtidigt som den tidigare uppskjutna vården orsakar längre väntetider i specialistsjukvården.

Rapportens siffror utgår från svaren i en enkät, som 5 400 personer besvarade. Åldersmässigt har man delat upp dem i tre kategorier: 18–39 år, 40–69 år, samt 70 år eller äldre. Det visar sig att det fortfarande är 36 procent av alla över 70 år som avstått från vård, avvaktat med eller senarelagt vård, eller utövat egenvård. Det största skälet för dem är rädslan för att bli smittad.

Den stora skillnaden i befolkningen är dock att det i den yngsta åldersgruppen är nästan dubbelt så många som avstått vård under samma period. I den förra undersökningen var andelen ganska jämn över åldersgrupperna. De yngre avstår oftast för att de är rädda att smitta andra.

I den äldsta gruppen har en femtedel fått vård avbokad, senarelagd eller nekad av hälso- och sjukvården. Samma siffra är 37 procent för de yngsta. Nio procent av befolkningen har upplevt sämre hälsa på grund av utebliven vård. Ännu en viktig del av rapporten visar att det uppdämda vårdbehovet ledde till ökade vårdköer. Antalet patienter som väntar på ett första besök i specialiserad vård ökade med 24 procent mellan 2020 och 2021.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.

Fler nyheter

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…