Den uppdaterade statistiken kan du hitta på Folkhälsomyndighetens webbsida: Vaccinationstäckning och födelseland.
Färre vaccinerade bland utrikesfödda äldre
Statistik från Folkhälsomyndigheten visar att andelen utrikesfödda som vaccinerat sig mot covid-19 har ökat, men den är fortfarande lägre än bland svenskfödda äldre. Vaccinationstäckningen är även lägre i åldrarna 60 till 64 år.
Folkhälsomyndigheten har nyligen uppdaterat sin statistik över hur stor andel av befolkningen som är vaccinerad utifrån födelseland.
Resultaten visar att vaccinationstäckningen bland personer som är 65 år och äldre har ökat i alla grupper sedan den senaste uppdateringen, men är fortfarande lägre bland utrikesfödda än för svenskfödda.
Det ses till exempel i åldersgruppen 80 år och äldre där 95 procent av personer födda i Sverige har vaccinerats med minst en dos, medan siffran för personer födda i Nordafrika är 66 procent. För 80+ som är födda i övriga Afrika är siffran 53 procent. Samma mönster ses även för personer i åldrarna 60 till 64 år.
Diagrammet visar andel vaccinerade med minst en dos i åldersgruppen 60–64 år, per födelseland. Källa: Folkhälsomyndigheten.
Flera studier har visat att det är vanligare med allvarlig sjukdom och död i covid-19 i socioekonomiskt utsatta grupper, där utrikesfödda är överrepresenterade.
– Insatserna med att nå alla med erbjudandet om vaccination behöver fortsätta och intensifieras. Vaccinet minskar både smittspridning och risken för sjukdom och det är viktigt med tillgängligheten och att nå en så hög och jämn täckning som möjligt i hela befolkningen, säger statsepidemiolog Anders Tegnell i ett pressmeddelande.
Fakta
Folkhälsomyndighetens statistik
Relaterat
Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.
Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom
En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.
Så anpassade sig Europas äldre till pandemin
En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.
Fler nyheter
En plattform för äldres rättigheter och välfärd
Som forskare och med lång erfarenhet av sociala frågor kring äldre personer vill Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes lyfta diskussionen om äldre i samhället. Därför har de startat Äldrebyrån.
Forskning: Bristfällig delaktighet för äldre vid vårdövergångar
Trots att betydelsen av samordnade vårdövergångar och patientens delaktighet är avgörande för att hantera en åldrande befolkning, är delaktigheten fortfarande bristfällig. Det visar forskning från Linnéuniversitetet.
Värmeböljor kan ge farliga saltrubbningar hos äldre
Den globala uppvärmningen i samband med en åldrande befolkning kan leda till en kraftig ökning av människor med allvarliga saltrubbningar i blodet. Det visar en studie från Karolinska institutet.
