Äldre kvinna får sitt blodtryck mätt
Foto: Mostphotos

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv

Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.

Att personer som lever hälsosamt blir friskare och lever längre än de som inte följer en hälsosam livsstil är inget nytt. Nu har en internationell forskargrupp kartlagt hur fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom påverkar livslängden – och det handlar om en rejäl skillnad mellan grupper.

Kvinnor i 50-årsåldern som undvek rökning, högt blodtryck, höga kolesterolnivåer, diabetes och övervikt samt undervikt levde i genomsnitt 14,5 år längre än sina medsystrar som inte undvek dessa riskfaktorer. Motsvarande siffra för män var 11,8 år.

En anledning till att livslängden skiljer sig är främst att det tog längre tid innan de drabbades av hjärtkärlsjukdom. Även om de insjuknande i hjärtkärlsjukdom senare i livet fick de längre återstående liv än personer med alla riskfaktorerna.

– Detta visar att det verkligen lönar sig att hålla koll på sina riskfaktorer. Det ger ett friskare och påtagligt längre liv. Och det är inte för sent att ändra livsstil även högt upp i medelåldern, säger Stefan Söderberg, forskare vid Umeå universitet som ingick i den globala forskargruppen, i ett pressmeddelande.

Studien visar också att de som lyckas ta kontroll över sitt blodtryck eller slutar röka mellan 55 och 60 års ålder lever längre och har färre problem med hjärtkärlsjukdomar, jämfört med de som inte gör några livsstilsförändringar.

Blodtryck är den riskfaktor som påverkar livslängden i störst grad.

– Högt blodtryck medför en kraftig riskökning och är dessutom den absolut vanligaste riskfaktorn. I Sverige har mer än var tredje medelålders person för högt blodtryck. Här finns mycket att vinna på att fler kollar sina värden eftersom många inte ens själva vet om de ligger för högt, säger Mattias Brunström, forskare vid Umeå universitet.

Fakta
Studien

Studien analyserar hälsa, dödlighet och levnadsvanor från deltagare i 39 länder i sex kontinenter. Totalt rör det sig om data från över två miljoner personer. I Sverige har forskare från Uppsala, Lund och Umeå medverkat.

Läs den vetenskapliga artikeln: The global cardiovascular risk consortium (2025). Global effect of cardiovascular risk factors on lifetime estimates. Publicerad i The New England journal of medicine.

Relaterat

Äldre kvinna mixar sallad

Växtrik kost kan bromsa kroniska sjukdomar

En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar…

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet

Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…

Sista flytten – mer hjälp behövs

Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.

Fler nyheter

Äldre man sitter i fåtölj och lyssnar på musik

Musiksmaken smalnar med åren

Tycker du också att förslagen på ny musik i Spotify har blivit konstigare de senaste åren? Nu visar en studie med forskare från…

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

Äldre kvinna bakar med sitt barnbarn

Banden mellan generationer starkare än tidigare trott

Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan…