Äldre kvinna får sitt blodtryck mätt
Foto: Mostphotos

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv

Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.

Att personer som lever hälsosamt blir friskare och lever längre än de som inte följer en hälsosam livsstil är inget nytt. Nu har en internationell forskargrupp kartlagt hur fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom påverkar livslängden – och det handlar om en rejäl skillnad mellan grupper.

Kvinnor i 50-årsåldern som undvek rökning, högt blodtryck, höga kolesterolnivåer, diabetes och övervikt samt undervikt levde i genomsnitt 14,5 år längre än sina medsystrar som inte undvek dessa riskfaktorer. Motsvarande siffra för män var 11,8 år.

En anledning till att livslängden skiljer sig är främst att det tog längre tid innan de drabbades av hjärtkärlsjukdom. Även om de insjuknande i hjärtkärlsjukdom senare i livet fick de längre återstående liv än personer med alla riskfaktorerna.

– Detta visar att det verkligen lönar sig att hålla koll på sina riskfaktorer. Det ger ett friskare och påtagligt längre liv. Och det är inte för sent att ändra livsstil även högt upp i medelåldern, säger Stefan Söderberg, forskare vid Umeå universitet som ingick i den globala forskargruppen, i ett pressmeddelande.

Studien visar också att de som lyckas ta kontroll över sitt blodtryck eller slutar röka mellan 55 och 60 års ålder lever längre och har färre problem med hjärtkärlsjukdomar, jämfört med de som inte gör några livsstilsförändringar.

Blodtryck är den riskfaktor som påverkar livslängden i störst grad.

– Högt blodtryck medför en kraftig riskökning och är dessutom den absolut vanligaste riskfaktorn. I Sverige har mer än var tredje medelålders person för högt blodtryck. Här finns mycket att vinna på att fler kollar sina värden eftersom många inte ens själva vet om de ligger för högt, säger Mattias Brunström, forskare vid Umeå universitet.

Fakta
Studien

Studien analyserar hälsa, dödlighet och levnadsvanor från deltagare i 39 länder i sex kontinenter. Totalt rör det sig om data från över två miljoner personer. I Sverige har forskare från Uppsala, Lund och Umeå medverkat.

Läs den vetenskapliga artikeln: The global cardiovascular risk consortium (2025). Global effect of cardiovascular risk factors on lifetime estimates. Publicerad i The New England journal of medicine.

Relaterat

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande…

Tuber med urinprov

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer

Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet…

Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd

Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.

Fler nyheter

Äldre man äter ensam på en hamburgerrestaurang

Äta ensam kan ge sämre matrutiner

Äldre personer som äter ensamma köper mer färdigköpt mat och äter färre antal måltider per dag än de som äter tillsammans med andra.…

Ekonomisk stress tidigare i livet påverkar äldres hälsa

Ekonomisk utsatthet i barndomen ökar risken för att drabbas av ångest och depression senare i livet. Det visar en ny studie från Jönköping…

Europeiskt projekt ska skapa bättre vård för äldre

Det blir allt vanligare att digitala verktyg ingår i olika delar av vården. Nu ska ett nystartat europeiskt projekt förbättra vården för äldre…