Äldre kvinna får sitt blodtryck mätt
Foto: Mostphotos

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv

Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.

Att personer som lever hälsosamt blir friskare och lever längre än de som inte följer en hälsosam livsstil är inget nytt. Nu har en internationell forskargrupp kartlagt hur fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom påverkar livslängden – och det handlar om en rejäl skillnad mellan grupper.

Kvinnor i 50-årsåldern som undvek rökning, högt blodtryck, höga kolesterolnivåer, diabetes och övervikt samt undervikt levde i genomsnitt 14,5 år längre än sina medsystrar som inte undvek dessa riskfaktorer. Motsvarande siffra för män var 11,8 år.

En anledning till att livslängden skiljer sig är främst att det tog längre tid innan de drabbades av hjärtkärlsjukdom. Även om de insjuknande i hjärtkärlsjukdom senare i livet fick de längre återstående liv än personer med alla riskfaktorerna.

– Detta visar att det verkligen lönar sig att hålla koll på sina riskfaktorer. Det ger ett friskare och påtagligt längre liv. Och det är inte för sent att ändra livsstil även högt upp i medelåldern, säger Stefan Söderberg, forskare vid Umeå universitet som ingick i den globala forskargruppen, i ett pressmeddelande.

Studien visar också att de som lyckas ta kontroll över sitt blodtryck eller slutar röka mellan 55 och 60 års ålder lever längre och har färre problem med hjärtkärlsjukdomar, jämfört med de som inte gör några livsstilsförändringar.

Blodtryck är den riskfaktor som påverkar livslängden i störst grad.

– Högt blodtryck medför en kraftig riskökning och är dessutom den absolut vanligaste riskfaktorn. I Sverige har mer än var tredje medelålders person för högt blodtryck. Här finns mycket att vinna på att fler kollar sina värden eftersom många inte ens själva vet om de ligger för högt, säger Mattias Brunström, forskare vid Umeå universitet.

Fakta
Studien

Studien analyserar hälsa, dödlighet och levnadsvanor från deltagare i 39 länder i sex kontinenter. Totalt rör det sig om data från över två miljoner personer. I Sverige har forskare från Uppsala, Lund och Umeå medverkat.

Läs den vetenskapliga artikeln: The global cardiovascular risk consortium (2025). Global effect of cardiovascular risk factors on lifetime estimates. Publicerad i The New England journal of medicine.

Relaterat

Följ med på stormig tandemturné

Oskar Jonsson, Lunds universitet, har cyklat 120 mil för att sprida forskning om åldrande och hälsa. Äldre i Centrums chefredaktör följde med på…

Ny kartläggning: Så ser utemiljön ut

Tillgången till utemiljö vid landets särskilda boenden brister. För första gången har dessa kartlagts på nationell nivå, inom ramen för en ny doktorsavhandling…

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är…

Fler nyheter

ÄiC-podden avsnitt 28: Familjen och ekonomin

I det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden gästar den nybakade doktorn Isabelle von Saenger studion. Hon berättar om sin forskning som handlar…

Porträttbild på Linnea Öhlund

Så kan digital teknik förstärka och motverka orättvisor

Det finns två sidor till den tekniska utvecklingen. Den kan underlätta vardagen, men också stänga ute vissa grupper från viktiga samhällstjänster. Det visar…

Få studenter lär sig om åldrandet

Dagens socionomstudenter får bristfällig utbildning i social omsorg. Enbart 15 procent väljer kurser om åldrandet, visar en ny studie vid Örebro universitet.