Studien Residential context and COVID-19 mortality among adults aged 70 years and older in Stockholm har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Lancet healthy longevity.
Flergenerationsboende ökade covid-dödligheten
Risken att dö i covid-19 är 60 procent högre för personer 70+ i Stockholms län som bor med någon i arbetsför ålder, jämfört med de som bor med andra äldre. Däremot är trångboddhet ingen riskfaktor i sig, visar en ny studie vid Stockholms universitet.
Forskarna undersökte dödligheten i covid-19 för samtliga personer 70 år och uppåt i Stockholms län fram till och med 7 maj 2020. Av 38 500 individer som bodde i samma hushåll som någon i arbetsför ålder, det vill säga med någon under 66 år, dog 200 personer. Det ska jämföras med att 1 301 dog bland de närmare 275 000 personerna i gruppen som helhet.
– Det har ju diskuterats i samhällsdebatten att det är farligt att bo över generationsgränserna, och det kan vi bevisa i studien att det är. Förklaringen till den ökade dödligheten i covid-19 kan helt enkelt ligga i att dessa äldre har större risk att utsättas för viruset av personerna i arbetsför ålder som de bor med, jämfört med de äldre som bor med andra äldre, säger studiens huvudförfattare Maria Brandén, som är docent i sociologi vid Sociologiska institutionen och Stockholms universitets demografiska avdelning samt vid Institutet för analytisk sociologi, Linköpings universitet.
Det är specifikt covid-19-dödligheten som är högre bland de äldre i flergenerationsboende och resultaten bestod även efter att forskarna tagit hänsyn till inkomst, födelseland, utbildning och annan dödlighet. Däremot kan forskarna inte säga att trångboddhet har någon direkt effekt på ökad risk att dö i covid-19. De äldre som bor trångt har visserligen högre dödlighet i covid-19 – men de har också högre dödlighet av alla andra orsaker.
– Det förvånade mig lite, att trångboddhet i sig inte gav någon direkt ökad risk att dö av covid-19, säger Maria Brandén.
Äldre som bor ensamma i eget boende har också högre risk att dö i covid-19, jämfört med äldre som bor med andra äldre. Men även gruppen som bor ensam har högre dödlighet av andra orsaker, vilket tyder på att det inte är en covid-19-effekt i det fallet heller.
Studien visar också att risken att dö i covid-19 är fyra gånger högre för de som bor på äldreboende jämfört med de som bor i vanligt hushåll. På äldreboende är dock risken att dö av andra orsaker också starkt förhöjd, vilket brukar förklaras med att de som bor på äldreboende i Sverige har väldigt dålig hälsa.
– Vår tolkning är därför att bara en liten del av den ökade dödligheten för den gruppen kan förklaras av covid-19, säger Maria Brandén.
Ref.
Läs hela studien
Relaterat
Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.
Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom
En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.
Så anpassade sig Europas äldre till pandemin
En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.
Fler nyheter
Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.
Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…
Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
