Emma Svennberg, Leif Friberg, Viveka Frykman, Faris Al-Khalili, Johan Engdahl, Mårten Rosenqvist
The Lancet
Förmaksflimmer är en hjärtrytmrubbning som kan leda till blodproppar ansamlas i hjärtats förmak, vilka i sin tur kan lossna och orsaka stroke genom att de täpper igen större blodkärl i hjärnan. De fall av förmaksflimmer som upptäcks i vården får strokeförebyggande behandling i form av blodförtunnande läkemedel.
– Det har aldrig gjorts någon studie som undersöker om det vore motiverat att screena för förmaksflimmer, så därför ville vi undersöka det, säger studiens försteförfattare Emma Svennberg i ett pressmeddelande.
Studien inkluderade alla 75–76-åringar, nästan 28 000 personer, i Region Stockholm och Region Halland. Hälften blev inbjudna till screening och hälften fick som kontrollgrupp sedvanlig vård. De i screeninggruppen som inte redan hade förmaksflimmer fick under två veckor mäta sitt EKG morgon och kväll. Visade mätningarna rubbningar i hjärtats rytm fick de blodförtunnande behandling.
Forskarna följde samtliga studiedeltagare i minst fem år. Upptäckten av förmaksflimmer var högre i den grupp som screenats, medan förekomsten av död, stroke och allvarlig blödning var lägre: 31,9 procent mot 33 procent i kontrollgruppen.
– Det kan låta som en liten skillnad, men då får man tänka på att enbart drygt hälften av dem som bjöds in till screening deltog. De som var med i screeningen fick betydligt färre negativa händelser, säger Johan Engdahl, en annan av författarna .
Enligt forskarna kan minst 2 300 fall av stroke eller död undvikas per år i Sverige med screeningen. En hälsoekonomisk analys visar också att screening är kostnadseffektivt.
– Resultaten betyder att beslutsfattare kan ta ställning till om man ska rekommendera screening för förmaksflimmer i Sverige och även internationellt. I fortsatta studier behöver vi undersöka om även andra åldersgrupper kan ha nytta av screening, säger Emma Svennberg.
Emma Svennberg, Leif Friberg, Viveka Frykman, Faris Al-Khalili, Johan Engdahl, Mårten Rosenqvist
The Lancet
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.
Hög alkoholkonsumtion är vanligt bland personer som är 80 år och äldre, enligt forskning från Umeå universitet. Studien visar att både hälsan och sociala faktorer påverkar äldre personers dryckesmönster.
De allra flesta äldre anser att de mår psykiskt bra. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper och en del efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, visar en kartläggning från Folkhälsomyndigheten.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.