Emma Svennberg, Leif Friberg, Viveka Frykman, Faris Al-Khalili, Johan Engdahl, Mårten Rosenqvist
The Lancet
Förmaksflimmer är en hjärtrytmrubbning som kan leda till blodproppar ansamlas i hjärtats förmak, vilka i sin tur kan lossna och orsaka stroke genom att de täpper igen större blodkärl i hjärnan. De fall av förmaksflimmer som upptäcks i vården får strokeförebyggande behandling i form av blodförtunnande läkemedel.
– Det har aldrig gjorts någon studie som undersöker om det vore motiverat att screena för förmaksflimmer, så därför ville vi undersöka det, säger studiens försteförfattare Emma Svennberg i ett pressmeddelande.
Studien inkluderade alla 75–76-åringar, nästan 28 000 personer, i Region Stockholm och Region Halland. Hälften blev inbjudna till screening och hälften fick som kontrollgrupp sedvanlig vård. De i screeninggruppen som inte redan hade förmaksflimmer fick under två veckor mäta sitt EKG morgon och kväll. Visade mätningarna rubbningar i hjärtats rytm fick de blodförtunnande behandling.
Forskarna följde samtliga studiedeltagare i minst fem år. Upptäckten av förmaksflimmer var högre i den grupp som screenats, medan förekomsten av död, stroke och allvarlig blödning var lägre: 31,9 procent mot 33 procent i kontrollgruppen.
– Det kan låta som en liten skillnad, men då får man tänka på att enbart drygt hälften av dem som bjöds in till screening deltog. De som var med i screeningen fick betydligt färre negativa händelser, säger Johan Engdahl, en annan av författarna .
Enligt forskarna kan minst 2 300 fall av stroke eller död undvikas per år i Sverige med screeningen. En hälsoekonomisk analys visar också att screening är kostnadseffektivt.
– Resultaten betyder att beslutsfattare kan ta ställning till om man ska rekommendera screening för förmaksflimmer i Sverige och även internationellt. I fortsatta studier behöver vi undersöka om även andra åldersgrupper kan ha nytta av screening, säger Emma Svennberg.
Emma Svennberg, Leif Friberg, Viveka Frykman, Faris Al-Khalili, Johan Engdahl, Mårten Rosenqvist
The Lancet
Äldre upplever oro och rädsla som påverkar nattsömnen. Även störningar från personalens håll kan förekomma på särskilda boenden, visar en ny studie vid Högskolan i Halmstad.
Aktiviteten ”Dans för Parkinson” påverkar de sjuka positivt, visar en ny studie. Dansen kan vara en av fler hälsoaktiviteter som kan komplettera den traditionella hälso- och sjukvården, enligt folkhälsoutvecklare i Jönköping, där den också har testats.
Tyngdtäcken kan vara ett effektivt alternativ för att förbättra sömn och livskvalitet hos sköra äldre. Dock är det viktigt att användningen anpassas individuellt, visar en ny doktorsavhandling.
När vi blir äldre försämras vår kognitiva förmåga. Men god hörsel och syn kanske är nyckeln till att bromsa försämringen. Det visar en avhandling från Örebro universitet som också undersöker äldres uppfattningar om vad ett framgångsrikt åldrande är.
Nu startar vi en ny serie i Äldre i Centrum-podden, där vi presenterar nya avhandlingar inom äldre- och åldrandeforskningens fält. Först ut i serien är Frida Nordeström, nydisputerad vid Lunds universitet, som har forskat om boendemiljöns betydelse för välmåendet.
Äldre i Centrums nya nummer har just kommit från tryckeriet. Vi bjuder på många spännande nyheter inom äldreforskningens område. Läs mer om tidningens innehåll nedan!