Linda Beckman och Johanna Gustavsson är båda forskare vid Centrum för forskning om samhällsrisker på Karlstads universitet. Foto: Karlstads universitet

Fokus på digital teknik i studie om äldres fysiska aktivitet

Två forskare från Karlstads universitet ska undersöka om coronapandemin har lett till nya förutsättningar för fysisk aktivitet för äldre – och om digitala lösningar kan vara det som möjliggör detta.

Regelbunden fysisk aktivitet har flera fördelar. Det kan bidra till att hälsan och det sociala livet förbättras. Coronapandemin ledde till att många distanserade sig socialt från andra personer, något som i sin tur också har påverkat den fysiska aktiviteten.

Men nu ska forskare vid Karlstads universitet studera vilka nya förutsättningar för fysisk aktivitet för äldre som uppstod i samband med pandemin. Och trots att det finns omfattande forskning om hur man kan motivera yngre och medelålders människor till träning så finns det inte samma kunskapsunderlag om äldre.

En del av projektet ska studera hur digitala lösningar har skapat nya motivationsmöjligheter.

– När fysisk aktivitet kan ske mer flexibelt och digitalt kan viljan att träna öka och det blir lättare att hålla i sin goda vana, säger Johanna Gustavsson, lektor i risk och miljövetenskap vid Karlstads universitet, som tillsammans med kollegan och docenten i folkhälsovetenskap Linda Beckman leder projektet.

Några exempel på digitala lösningar som eventuellt kan motivera till träning är internetbaserade träningsprogram, gymnastikpass som sänds på tv och aktivitetsband, enligt forskarna.

– Att som äldre finna motivation till att vara fysiskt aktiv kan vara en utmaning, speciellt om man inte varit aktiv tidigare i livet. Vi ska undersöka vilka hinder, men också möjligheter som finns för fysisk aktivitet, säger Linda Beckman i ett pressmeddelande.

Projektet finansieras av 3,4 miljoner kronor i tre år av Familjen Kamprads stiftelse och är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Karlstads kommun och Karlstads Bostads AB, KBAB.

Relaterat

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…

Fler nyheter

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…