Porträttfoto på Pernilla Andersson.
Pernilla Andersson. Foto: Anna Lorentzon/Örebro universitet

Förändringar i hjärnan bakom sämre minne

Pernilla Andersson har undersökt hjärnans strukturer vid minnesstörningar hos äldre personer. En orsak tycks vara att olika regioner i hjärnan kommunicerar sämre.

Nyligen disputerade Pernilla Andersson vid Örebro universitet med en avhandling om proaktiv interferens, en minnesstörning som kan drabba äldre personer. Proaktiv interferens innebär att hjärnans vanliga funktion att släppa den information vi inte har användning för börjar fungera sämre. På så vis försämras arbetsminnet, då gammal kunskap fortsätter att ta plats när vi ska lära nytt.

Pernilla Andersson har nu studerat hur hjärnans strukturer ser ut vid proaktiv interferens. Bland annat har hon sett att olika delar av hjärnan kommunicerar sämre och att kopplingarna mellan dem är av lägre kvalitet.

– De här kopplingarna är viktiga för att olika hjärnregioner ska kunna kommunicera med varandra. När kvaliteten är lägre kan det påverka hur effektiv och snabb kommunikationen är, säger hon i ett pressmeddelande från Örebro universitet.

Även förändringar i hippocampus, en del av hjärnan som är viktig för minnets funktion, tycks ha en roll vid minnesstörningar.

– När hippocampus krymper ökar risken för proaktiv interferens i äldre ålder. Hippocampus spelar en viktig roll när det handlar om att notera i vilket sammanhang en viss information eller händelse sker i.

Förändringar i hjärnans struktur kan med andra ord vara en del av förklaringen till varför många äldre upplever sig ha svårare att lära sig nya saker.

Läs avhandlingen

Pernilla Andersson (2024). Age-differential effects on indices of brain structure and function associated with proactive interference control in working memory. Doktorsavhandling, Örebro universitet.

Avhandlingens publicerade artiklar
Pernilla Andersson, Xin Li och Jonas Persson (2022). The association between control of interference and white-matter integrity: A cross-sectional and longitudinal investigation. Neurobiology of aging.

Pernilla Andersson, George Samrani, Mikael Andersson, och Jonas Persson (2023). Hippocampal subfield volumes contribute to working memory interference control in aging: Evidence from longitudinal associations over five years. Neuroimage: Reports.

Relaterat

Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk

Att äta fet ost och grädde kan ha samband med bättre hjärnhälsa och mindre risk för demens. Det visar en bred befolkningsstudie från…

Social aktivitet ökar bland äldre

Vi är mer sociala högre upp i åren än tidigare generationer. Men det sociala livet är också starkt kopplat till funktionsförmåga, visar Erika…

Äldre kvinnor klättrar på rutschkana

Så kan tantparkour hjälpa till att bryta normer

Äldre kvinnor som klättrar, kryper och balanserar i naturen är föremålen för en studie vid Mittuniversitetet, som studerar fenomenet tantparkour och hur äldre…

Fler nyheter

Äldre sjuksköterska pratar med patient

Studie undersöker hur äldre sjuksköterskor ska stanna i arbetslivet

Det blir allt viktigare att få fler äldre sjuksköterskor att stanna i arbetslivet för att säkra vården i en tid med en åldrande…

Porträttbild på Klara Le

Medboendes attityder gör vardagen svårare för äldre hbq-personer

Äldre hbq-personer som bor på särskilda boenden påverkas av heterosexuella normer och andra boendes attityder. I vissa fall leder det till att de…

Årets höjdpunkter och lästips

Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.