Porträttfoto på Pernilla Andersson.
Pernilla Andersson. Foto: Anna Lorentzon/Örebro universitet

Förändringar i hjärnan bakom sämre minne

Pernilla Andersson har undersökt hjärnans strukturer vid minnesstörningar hos äldre personer. En orsak tycks vara att olika regioner i hjärnan kommunicerar sämre.

Nyligen disputerade Pernilla Andersson vid Örebro universitet med en avhandling om proaktiv interferens, en minnesstörning som kan drabba äldre personer. Proaktiv interferens innebär att hjärnans vanliga funktion att släppa den information vi inte har användning för börjar fungera sämre. På så vis försämras arbetsminnet, då gammal kunskap fortsätter att ta plats när vi ska lära nytt.

Pernilla Andersson har nu studerat hur hjärnans strukturer ser ut vid proaktiv interferens. Bland annat har hon sett att olika delar av hjärnan kommunicerar sämre och att kopplingarna mellan dem är av lägre kvalitet.

– De här kopplingarna är viktiga för att olika hjärnregioner ska kunna kommunicera med varandra. När kvaliteten är lägre kan det påverka hur effektiv och snabb kommunikationen är, säger hon i ett pressmeddelande från Örebro universitet.

Även förändringar i hippocampus, en del av hjärnan som är viktig för minnets funktion, tycks ha en roll vid minnesstörningar.

– När hippocampus krymper ökar risken för proaktiv interferens i äldre ålder. Hippocampus spelar en viktig roll när det handlar om att notera i vilket sammanhang en viss information eller händelse sker i.

Förändringar i hjärnans struktur kan med andra ord vara en del av förklaringen till varför många äldre upplever sig ha svårare att lära sig nya saker.

Läs avhandlingen

Pernilla Andersson (2024). Age-differential effects on indices of brain structure and function associated with proactive interference control in working memory. Doktorsavhandling, Örebro universitet.

Avhandlingens publicerade artiklar
Pernilla Andersson, Xin Li och Jonas Persson (2022). The association between control of interference and white-matter integrity: A cross-sectional and longitudinal investigation. Neurobiology of aging.

Pernilla Andersson, George Samrani, Mikael Andersson, och Jonas Persson (2023). Hippocampal subfield volumes contribute to working memory interference control in aging: Evidence from longitudinal associations over five years. Neuroimage: Reports.

Relaterat

Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in

Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar…

Äldre par promenerar utomhus

Regelbunden vardagsaktivitet bra för hjärt- och kärlhälsan

Det spelar roll hur ofta man rör på sig under dagen, visar en internationell studie med svenska forskare. De har undersökt hur dagliga…

Äldre kvinna mixar sallad

Växtrik kost kan bromsa kroniska sjukdomar

En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar…

Fler nyheter

Äldre man sitter i fåtölj och lyssnar på musik

Musiksmaken smalnar med åren

Tycker du också att förslagen på ny musik i Spotify har blivit konstigare de senaste åren? Nu visar en studie med forskare från…

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet

Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…