Porträttfoto på Pernilla Andersson.
Pernilla Andersson. Foto: Anna Lorentzon/Örebro universitet

Förändringar i hjärnan bakom sämre minne

Pernilla Andersson har undersökt hjärnans strukturer vid minnesstörningar hos äldre personer. En orsak tycks vara att olika regioner i hjärnan kommunicerar sämre.

Nyligen disputerade Pernilla Andersson vid Örebro universitet med en avhandling om proaktiv interferens, en minnesstörning som kan drabba äldre personer. Proaktiv interferens innebär att hjärnans vanliga funktion att släppa den information vi inte har användning för börjar fungera sämre. På så vis försämras arbetsminnet, då gammal kunskap fortsätter att ta plats när vi ska lära nytt.

Pernilla Andersson har nu studerat hur hjärnans strukturer ser ut vid proaktiv interferens. Bland annat har hon sett att olika delar av hjärnan kommunicerar sämre och att kopplingarna mellan dem är av lägre kvalitet.

– De här kopplingarna är viktiga för att olika hjärnregioner ska kunna kommunicera med varandra. När kvaliteten är lägre kan det påverka hur effektiv och snabb kommunikationen är, säger hon i ett pressmeddelande från Örebro universitet.

Även förändringar i hippocampus, en del av hjärnan som är viktig för minnets funktion, tycks ha en roll vid minnesstörningar.

– När hippocampus krymper ökar risken för proaktiv interferens i äldre ålder. Hippocampus spelar en viktig roll när det handlar om att notera i vilket sammanhang en viss information eller händelse sker i.

Förändringar i hjärnans struktur kan med andra ord vara en del av förklaringen till varför många äldre upplever sig ha svårare att lära sig nya saker.

Läs avhandlingen

Pernilla Andersson (2024). Age-differential effects on indices of brain structure and function associated with proactive interference control in working memory. Doktorsavhandling, Örebro universitet.

Avhandlingens publicerade artiklar
Pernilla Andersson, Xin Li och Jonas Persson (2022). The association between control of interference and white-matter integrity: A cross-sectional and longitudinal investigation. Neurobiology of aging.

Pernilla Andersson, George Samrani, Mikael Andersson, och Jonas Persson (2023). Hippocampal subfield volumes contribute to working memory interference control in aging: Evidence from longitudinal associations over five years. Neuroimage: Reports.

Relaterat

Tuber med urinprov

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer

Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet…

Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd

Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.

Äldre man äter ensam på en hamburgerrestaurang

Äta ensam kan ge sämre matrutiner

Äldre personer som äter ensamma köper mer färdigköpt mat och äter färre antal måltider per dag än de som äter tillsammans med andra.…

Fler nyheter

Ekonomisk stress tidigare i livet påverkar äldres hälsa

Ekonomisk utsatthet i barndomen ökar risken för att drabbas av ångest och depression senare i livet. Det visar en ny studie från Jönköping…

Europeiskt projekt ska skapa bättre vård för äldre

Det blir allt vanligare att digitala verktyg ingår i olika delar av vården. Nu ska ett nystartat europeiskt projekt förbättra vården för äldre…

Ensamhet kopplas till ökade hälsoproblem

Var tionde person över 75 år uppger att ensamhet påverkar deras mående negativt. Det visar en avhandling från Lunds universitet som även pekar…