Porträttfoto på Pernilla Andersson.
Pernilla Andersson. Foto: Anna Lorentzon/Örebro universitet

Förändringar i hjärnan bakom sämre minne

Pernilla Andersson har undersökt hjärnans strukturer vid minnesstörningar hos äldre personer. En orsak tycks vara att olika regioner i hjärnan kommunicerar sämre.

Nyligen disputerade Pernilla Andersson vid Örebro universitet med en avhandling om proaktiv interferens, en minnesstörning som kan drabba äldre personer. Proaktiv interferens innebär att hjärnans vanliga funktion att släppa den information vi inte har användning för börjar fungera sämre. På så vis försämras arbetsminnet, då gammal kunskap fortsätter att ta plats när vi ska lära nytt.

Pernilla Andersson har nu studerat hur hjärnans strukturer ser ut vid proaktiv interferens. Bland annat har hon sett att olika delar av hjärnan kommunicerar sämre och att kopplingarna mellan dem är av lägre kvalitet.

– De här kopplingarna är viktiga för att olika hjärnregioner ska kunna kommunicera med varandra. När kvaliteten är lägre kan det påverka hur effektiv och snabb kommunikationen är, säger hon i ett pressmeddelande från Örebro universitet.

Även förändringar i hippocampus, en del av hjärnan som är viktig för minnets funktion, tycks ha en roll vid minnesstörningar.

– När hippocampus krymper ökar risken för proaktiv interferens i äldre ålder. Hippocampus spelar en viktig roll när det handlar om att notera i vilket sammanhang en viss information eller händelse sker i.

Förändringar i hjärnans struktur kan med andra ord vara en del av förklaringen till varför många äldre upplever sig ha svårare att lära sig nya saker.

Läs avhandlingen

Pernilla Andersson (2024). Age-differential effects on indices of brain structure and function associated with proactive interference control in working memory. Doktorsavhandling, Örebro universitet.

Avhandlingens publicerade artiklar
Pernilla Andersson, Xin Li och Jonas Persson (2022). The association between control of interference and white-matter integrity: A cross-sectional and longitudinal investigation. Neurobiology of aging.

Pernilla Andersson, George Samrani, Mikael Andersson, och Jonas Persson (2023). Hippocampal subfield volumes contribute to working memory interference control in aging: Evidence from longitudinal associations over five years. Neuroimage: Reports.

Relaterat

Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst…

Cyklar 80 mil för att sprida forskning

I vår ska forskaren Oskar Jonsson ge sig ut på en 80 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – på tandemcykel. Målet…

Närbild på en ambulansdörr.

Så ser regionens vårdkostnader ut för boende på säbo

Forskare vid Stockholms sjukhem och Karolinska institutet har undersökt hur mycket extern vård boende på säbo får, och vad den kostar regionen. Hypotesen…

Fler nyheter

Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer

Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera…

Detta kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor

Forskare vid Karolinska institutet har identifierat en ny riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor i högre ålder. En ny studie visar att det kan…

En äldre kvinna står och tittar ner i sin mobiltelefon.

Fortfarande står fler äldre utanför den digitala världen

När Internetstiftelsen publicerar sin årliga rapport Svenskarna och internet är det återigen de äldre användarna och ickeanvändarna som sticker ut.