Lena Kroik (2021). Samer och livets slut – kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård. Umeå universitet.
Fördjupande om samers önskemål vid livets slut
Den samiska samhörigheten är viktig vid livets slut. Det visar Lena Kroiks avhandling från Umeå universitet.
Det saknas kunskap om vilka behov, önskningar och prioriteringar som finns hos samer vid livets slut. Dessutom saknas det en vård, som specifikt utformats för samer. Det konstaterar Lena Kroik, vid institutionen för omvårdnad, i sin avhandling Samer och livets slut – kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård.
– Det behövs en kulturell ödmjukhet för att medvetandegöra perspektiv om döende och död vid vård i livets slut. Det kan bidra till en kulturellt säker vård för samer och även ge en fördjupad förståelse om andra kulturella grupper, säger Lena Kroik i ett pressmeddelande.
I arbetet med avhandlingen har Lena Kroiks forskargrupp intervjuat 82 personer om döden och livets slut. Från samtalen framgick att döden ingick i ett kollektivt sammanhang för de samiska respondenterna. Ett samiskt dödssystem binder samman människor, tid och plats, och släkt och familj utgör ett nätverk av resurser som blir viktiga när livet närmar sig slutet.
Lena Kroik ordnade också, i samarbete med en arkeolog, gruppdiskussioner med renskötare. Utifrån landskapet och historien diskuterade de livets slut. Bland annat framträdde traditionell samisk kunskap, där berättandet har en stor uppgift i att överföra värderingar mellan generationer. Naturen är också viktig, inte bara i livet, utan även i dödssystemet.
En av metoderna vid samtalen under arbetet med avhandlingen var en Döbra-kortlek, som innehåller olika påståenden kring livets slut att ta ställning till. Där blev de öppna alternativen viktiga, då de användes för specifikt samiska frågeställningar. Kortleken öppnade för att diskutera det som annars kan vara svårt att tala om.
– Eftersom vård ska vara jämlik och olika personer har olika behov, har det varit viktigt att synliggöra bredden i samers syn på döende, död, sorg och vilka behov som kan vara aktuella när det till sist kommer till livets slut, säger Lena Kroik.
Konkret kan det handla om gemenskap med andra samer, att äta mat man är van vid och att kunna tala sitt eget språk.
Läs avhandlingen
Relaterat
Växtrik kost kan bromsa kroniska sjukdomar
En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar forskning från Karolinska institutet.
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något som har saknats förut”, säger Theresa Larsen, FoU i Väst, som forskar om instrumentet.
Fler nyheter
Banden mellan generationer starkare än tidigare trott
Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan generationer har fördjupats, visar ny forskning från Malmö universitet.
Stora skillnader i kommuners minutstyrning
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.
100-åringar har färre sjukdomar
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
