Lena Kroik (2021). Samer och livets slut – kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård. Umeå universitet.
Fördjupande om samers önskemål vid livets slut
Det saknas kunskap om vilka behov, önskningar och prioriteringar som finns hos samer vid livets slut. Dessutom saknas det en vård, som specifikt utformats för samer. Det konstaterar Lena Kroik, vid institutionen för omvårdnad, i sin avhandling Samer och livets slut – kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård.
– Det behövs en kulturell ödmjukhet för att medvetandegöra perspektiv om döende och död vid vård i livets slut. Det kan bidra till en kulturellt säker vård för samer och även ge en fördjupad förståelse om andra kulturella grupper, säger Lena Kroik i ett pressmeddelande.
I arbetet med avhandlingen har Lena Kroiks forskargrupp intervjuat 82 personer om döden och livets slut. Från samtalen framgick att döden ingick i ett kollektivt sammanhang för de samiska respondenterna. Ett samiskt dödssystem binder samman människor, tid och plats, och släkt och familj utgör ett nätverk av resurser som blir viktiga när livet närmar sig slutet.
Lena Kroik ordnade också, i samarbete med en arkeolog, gruppdiskussioner med renskötare. Utifrån landskapet och historien diskuterade de livets slut. Bland annat framträdde traditionell samisk kunskap, där berättandet har en stor uppgift i att överföra värderingar mellan generationer. Naturen är också viktig, inte bara i livet, utan även i dödssystemet.
En av metoderna vid samtalen under arbetet med avhandlingen var en Döbra-kortlek, som innehåller olika påståenden kring livets slut att ta ställning till. Där blev de öppna alternativen viktiga, då de användes för specifikt samiska frågeställningar. Kortleken öppnade för att diskutera det som annars kan vara svårt att tala om.
– Eftersom vård ska vara jämlik och olika personer har olika behov, har det varit viktigt att synliggöra bredden i samers syn på döende, död, sorg och vilka behov som kan vara aktuella när det till sist kommer till livets slut, säger Lena Kroik.
Konkret kan det handla om gemenskap med andra samer, att äta mat man är van vid och att kunna tala sitt eget språk.
Relaterat
Nytt projekt undersöker våld mot äldre utrikesfödda kvinnor
Äldre utrikesfödda kvinnor är fokus i ett nytt forskningsprojekt vid Jönköping university, där fokus ligger på hur gruppens erfarenheter av våld i nära relation.
Förmågor finns kvar länge vid demens
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en ny avhandling vid Lunds universitet.
Jag vill gärna bo kvar
Många äldre personer vill bo kvar i sina bostäder. För att möjliggöra det måste samhället satsa på sådant som är avgörande för trivseln.
Fler nyheter
Fyra orsaker till onödiga akutbesök
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell alzheimer- och demensforskning.
Olika språk en utmaning inom demensomsorgen
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.