Modell av ett hjärta
Foto: Unsplash

Förmaksflimmer kopplas till förhöjd demensrisk

Personer med förmaksflimmer, som är en av de vanligaste hjärt-kärlsjukdomarna, har en förhöjd risk för att utveckla demenssjukdom. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet som har använt data från en omfattande befolkningsstudie.

Förmaksflimmer är en vanlig sjukdom bland äldre och kännetecknas av oregelbundna och snabba hjärtslag. Det är sedan tidigare känt att sjukdomen kan kopplas till ökad risk för stroke. Likaså att stroke ökar risken för demens. 

Nu visar Lina Rydén i sin avhandling att personer med förmaksflimmer också har en förhöjd risk att utveckla demenssjukdom. 

– Det finns flera möjliga orsaker till att personer med förmaksflimmer har ökad risk för demens även om de inte får någon stroke. Det kan bero på exempelvis förändrat blodflöde till hjärnan, att man drabbas av tysta infarkter eller att förmaksflimmer utlöser en inflammatorisk process som ökar risken för demens, säger Lina Rydén i ett pressmeddelande. 

Resultaten visade också att personer med förmaksflimmer oftare får tysta infarkter, vilket är blodproppar i hjärnan som går att se med hjälp av hjärnavbildning, men som inte ger typiska strokesymptom. 

I dag är målet för behandling av förmaksflimmer att framför allt minska symptomen och att förebygga stroke. Men avhandlingens resultat pekar på att det behövs mer kunskap om vilken behandling som är bäst och när den ska sättas in för att minska risken för demens. 

– Eftersom det i dagsläget inte finns någon botande behandling för demens är det viktigt att upptäcka och behandla riskfaktorer för demens på bästa sätt. Allt för att hindra sjukdomen från över huvud taget bryter ut, säger Lina Rydén. 

Fakta
Avhandlingens data

Avhandlingen bygger på data från den stora befolkningsstudien H70 i Göteborg. I studien ingår uppgifter om 70-åringar som undersöktes år 2000 och sedan följdes upp till 82-års ålder för att se vilka som utvecklade demens. Även en grupp 70-åringar som undersöktes 2014 med magnetkamera ingick i materialet. 

Läs avhandlingen i sin helhet

Relaterat

Albert Westergren tittar fram genom en matlucka i en gammal fängelsedörr

Lekfull ­professor ser nya vägar

Albert Westergren har forskat om undernäring och ätsvårigheter bland äldre personer i flera decennier. De senaste åren har hans forskning blivit mer lekfull,…

Porträttbild på Enikö Arnell-Szurkos

Det omätbara finaste

Personalen måste få tid att andas, förkovra sig, utvecklas. Äldreomsorgen behöver locka duktigt personal och få dem att stanna, skriver Enikö Arnell-Szurkos i…

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är…

Fler nyheter

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25

1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av…

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande…

Äldre kvinna får sitt blodtryck mätt

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv

Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det…