Modell av ett hjärta
Foto: Unsplash

Förmaksflimmer kopplas till förhöjd demensrisk

Personer med förmaksflimmer, som är en av de vanligaste hjärt-kärlsjukdomarna, har en förhöjd risk för att utveckla demenssjukdom. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet som har använt data från en omfattande befolkningsstudie.

Förmaksflimmer är en vanlig sjukdom bland äldre och kännetecknas av oregelbundna och snabba hjärtslag. Det är sedan tidigare känt att sjukdomen kan kopplas till ökad risk för stroke. Likaså att stroke ökar risken för demens. 

Nu visar Lina Rydén i sin avhandling att personer med förmaksflimmer också har en förhöjd risk att utveckla demenssjukdom. 

– Det finns flera möjliga orsaker till att personer med förmaksflimmer har ökad risk för demens även om de inte får någon stroke. Det kan bero på exempelvis förändrat blodflöde till hjärnan, att man drabbas av tysta infarkter eller att förmaksflimmer utlöser en inflammatorisk process som ökar risken för demens, säger Lina Rydén i ett pressmeddelande. 

Resultaten visade också att personer med förmaksflimmer oftare får tysta infarkter, vilket är blodproppar i hjärnan som går att se med hjälp av hjärnavbildning, men som inte ger typiska strokesymptom. 

I dag är målet för behandling av förmaksflimmer att framför allt minska symptomen och att förebygga stroke. Men avhandlingens resultat pekar på att det behövs mer kunskap om vilken behandling som är bäst och när den ska sättas in för att minska risken för demens. 

– Eftersom det i dagsläget inte finns någon botande behandling för demens är det viktigt att upptäcka och behandla riskfaktorer för demens på bästa sätt. Allt för att hindra sjukdomen från över huvud taget bryter ut, säger Lina Rydén. 

Fakta
Avhandlingens data

Avhandlingen bygger på data från den stora befolkningsstudien H70 i Göteborg. I studien ingår uppgifter om 70-åringar som undersöktes år 2000 och sedan följdes upp till 82-års ålder för att se vilka som utvecklade demens. Även en grupp 70-åringar som undersöktes 2014 med magnetkamera ingick i materialet. 

Läs avhandlingen i sin helhet

Relaterat

Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser

Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet…

Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum

I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är…

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…

Fler nyheter

AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar

Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i…

Nya tag mot ålderism

Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även…

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…