Avhandlingen bygger på data från den stora befolkningsstudien H70 i Göteborg. I studien ingår uppgifter om 70-åringar som undersöktes år 2000 och sedan följdes upp till 82-års ålder för att se vilka som utvecklade demens. Även en grupp 70-åringar som undersöktes 2014 med magnetkamera ingick i materialet.
Förmaksflimmer kopplas till förhöjd demensrisk
Förmaksflimmer är en vanlig sjukdom bland äldre och kännetecknas av oregelbundna och snabba hjärtslag. Det är sedan tidigare känt att sjukdomen kan kopplas till ökad risk för stroke. Likaså att stroke ökar risken för demens.
Nu visar Lina Rydén i sin avhandling att personer med förmaksflimmer också har en förhöjd risk att utveckla demenssjukdom.
– Det finns flera möjliga orsaker till att personer med förmaksflimmer har ökad risk för demens även om de inte får någon stroke. Det kan bero på exempelvis förändrat blodflöde till hjärnan, att man drabbas av tysta infarkter eller att förmaksflimmer utlöser en inflammatorisk process som ökar risken för demens, säger Lina Rydén i ett pressmeddelande.
Resultaten visade också att personer med förmaksflimmer oftare får tysta infarkter, vilket är blodproppar i hjärnan som går att se med hjälp av hjärnavbildning, men som inte ger typiska strokesymptom.
I dag är målet för behandling av förmaksflimmer att framför allt minska symptomen och att förebygga stroke. Men avhandlingens resultat pekar på att det behövs mer kunskap om vilken behandling som är bäst och när den ska sättas in för att minska risken för demens.
– Eftersom det i dagsläget inte finns någon botande behandling för demens är det viktigt att upptäcka och behandla riskfaktorer för demens på bästa sätt. Allt för att hindra sjukdomen från över huvud taget bryter ut, säger Lina Rydén.
Lina Rydén (2022). Atrial fibrillation in aging: Methodological aspects and the relation to dementia and cerebral vascular disease. Göteborgs universitet.
Relaterat
50 miljoner till forskning om anhöriga och äldre i krig
Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från…
Allt fler 65-plussare arbetar
Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i…
Sjuksköterskors ledarskap avgörande i livets slutskede
I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. Det visar…
Fler nyheter
Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte
Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor…
Så kan dålig sömn påverka åldrandet
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från…
Akutvården inte anpassad för äldre patienter
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner…