Modell av ett hjärta
Foto: Unsplash

Förmaksflimmer kopplas till förhöjd demensrisk

Personer med förmaksflimmer, som är en av de vanligaste hjärt-kärlsjukdomarna, har en förhöjd risk för att utveckla demenssjukdom. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet som har använt data från en omfattande befolkningsstudie.

Förmaksflimmer är en vanlig sjukdom bland äldre och kännetecknas av oregelbundna och snabba hjärtslag. Det är sedan tidigare känt att sjukdomen kan kopplas till ökad risk för stroke. Likaså att stroke ökar risken för demens. 

Nu visar Lina Rydén i sin avhandling att personer med förmaksflimmer också har en förhöjd risk att utveckla demenssjukdom. 

– Det finns flera möjliga orsaker till att personer med förmaksflimmer har ökad risk för demens även om de inte får någon stroke. Det kan bero på exempelvis förändrat blodflöde till hjärnan, att man drabbas av tysta infarkter eller att förmaksflimmer utlöser en inflammatorisk process som ökar risken för demens, säger Lina Rydén i ett pressmeddelande. 

Resultaten visade också att personer med förmaksflimmer oftare får tysta infarkter, vilket är blodproppar i hjärnan som går att se med hjälp av hjärnavbildning, men som inte ger typiska strokesymptom. 

I dag är målet för behandling av förmaksflimmer att framför allt minska symptomen och att förebygga stroke. Men avhandlingens resultat pekar på att det behövs mer kunskap om vilken behandling som är bäst och när den ska sättas in för att minska risken för demens. 

– Eftersom det i dagsläget inte finns någon botande behandling för demens är det viktigt att upptäcka och behandla riskfaktorer för demens på bästa sätt. Allt för att hindra sjukdomen från över huvud taget bryter ut, säger Lina Rydén. 

Fakta
Avhandlingens data

Avhandlingen bygger på data från den stora befolkningsstudien H70 i Göteborg. I studien ingår uppgifter om 70-åringar som undersöktes år 2000 och sedan följdes upp till 82-års ålder för att se vilka som utvecklade demens. Även en grupp 70-åringar som undersöktes 2014 med magnetkamera ingick i materialet. 

Läs avhandlingen i sin helhet

Relaterat

AI ska på sikt hjälpa vårdpersonal att upptäcka hälsoproblem hos äldre i ett tidigare skede. Foto: Mostphotos

AI ska upptäcka sjukdomar i god tid

I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken…

Foto på en tandborste

Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende

En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap…

Äldre par på träningscykel

Högintensiv träning bra och säkert för äldre

Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning,…

Fler nyheter

Samlad seniormottagning kan underlätta för alla

Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av…

Så länge en "bonusförförälder" är engagerad betraktas hen som en riktig släkting i barnens ögon. Foto: Mostphotos

Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst

För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas,…

En man sitter ensam i sin soffa. Han ser allvarlig ut.

Insatser mot ensamhet bland äldre personer

SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att…