Varje år läggs cirka 35 000 äldre personer in på sjukhus på grund av biverkningar från läkemedel, enligt Socialstyrelsen. Många äldre använder flera olika läkemedel samtidigt och känsligheten för mediciner ökar med åldrandet och sjukdomar. I dagsläget erbjuds personer 75 år och äldre som använder fem eller fler läkemedel en årlig genomgång.
Jonas Wastesson. Foto: Gunilla Sonnebring
Nu vill svenska forskare introducera en ny strategi med fokus på att minska onödig eller olämplig läkemedelsanvändning bland äldre personer. Strategin kallas på engelska för deprescribing och har i nuläget ingen svensk översättning, men har under det senaste decenniet fått ökat genomslag internationellt.
– I Sverige är läkemedelsgenomgångar den dominerande strategin för att förbättra äldres användning av mediciner. Det är en viktig och etablerad insats som länge varit central i arbetet med äldres läkemedelsbehandling. Under det senaste decenniet har dock deprescribing vuxit fram som ett tydligare och mer strukturerat angreppssätt utomlands, säger Jonas Wastesson, forskare på Karolinska institutet som har lett en ny studie om deprescribing.
Han vill dock betona att deprescribing inte står i motsats till de läkemedelsgenomgångar som genomförs i dag, utan att strategierna helt enkelt har olika fokus.
– Läkemedelsgenomgångar kan handla om att både sätta in, justera och avsluta behandling. Deprescribing har ett mer uttalat syfte: att systematiskt identifiera och, när det är lämpligt, avsluta läkemedel för att minska den samlade läkemedelsbördan i linje med patientens mål och hälsosituation, säger Jonas Wastesson.
I studien ger forskarna en introduktion till deprescribing och sammanfattar vad internationell forskning har visat. Bland annat pekar den på att deprescribing leder till att användningen av olämpliga mediciner och det totala antalet läkemedel minskar. Men det är fortfarande oklart om strategin förbättrar livskvaliteten och hälsan i stort.
Jonas Wastesson vill ändå slå ett slag för att testa deprescribing i Sverige och nämner det ökande internationella forskningsintresset.
– I Sverige har intresset för just deprescribing varit mer begränsat. Vi riskerar att inte ta del av metodutvecklingen och den kunskap som byggts upp internationellt. I flera europeiska länder pågår arbetet med att integrera deprescribing i riktlinjer och nationella rekommendationer.
Nu hoppas han att studien bidrar till diskussioner om äldre personers läkemedelsanvändning inom vård och omsorg. Jonas Wastesson berättar att studien inte bara vänder sig till vård- och omsorgspersonal som arbetar med äldre patienter, utan också äldre personer och deras anhöriga, beslutsfattare och myndigheter.
– Många äldre använder flera läkemedel under lång tid och det är rimligt att regelbundet ställa frågan om alla fortfarande behövs. Om vår artikel bidrar till att frågan ställs oftare och mer systematiskt så har den fyllt en funktion. I grunden handlar det om att skapa en bredare diskussion om hur läkemedelsbehandling ska följas upp över tid, inte bara hur den ska inledas.
MAI ENGSTRÖM
