En samtalsmatta är oftast en liten matta som används tillsammans med en uppsättning bilder så att personer kan kommunicera. Nu ska ett storskaligt forskningsprojekt – som är ett samarbete mellan Borås stad, Marks kommun, Tranemo kommun, Högskolan i Borås och Göteborgs universitet – undersöka hur samtalsmattorna kan ge stöd till personer med demens. Tidigare har en pilotstudie gjorts i en svensk kommun.
– Nu tar vi nästa steg och utökar till en större studie för att utvärdera både kvantitativt och kvalitativt om samtalsmattor har effekt och kan implementeras i verksamheterna. Äldre personer med minnessvårigheter, som vi tror kan ha nytta av samtalsmattor, kommer att tillfrågas om att delta i studien, säger Angela Bångsbo, universitetslektor vid Högskolan i Borås, i ett pressmeddelande.
Sammanlagt 100 deltagare ska ingå i studien där de ska samtala med biståndshandläggare och undersköterskor vid uppföljning av sina hemtjänstinsatser. Deltagarna kommer att delas in i två grupper, där den ena kommer att använda en samtalsmatta och den andra kommer att ha vanliga samtal. Tillfällena spelas in och analyseras av forskarna i efterhand.
– Vi möter dagligen utmaningar i kommunikationen med personer som har kognitiva nedsättningar och värnar starkt om att deras vilja ska ses i allt vi gör. Förhoppningen är att vi har hittat ett hjälpmedel som underlättar kommunikationen, men också att personalen får ett verktyg att använda sig av i sitt arbete, säger Amra Mecavica, enhetschef för Myndighetsutövning äldreomsorg i Marks kommun.
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.
