En samtalsmatta är oftast en liten matta som används tillsammans med en uppsättning bilder så att personer kan kommunicera. Nu ska ett storskaligt forskningsprojekt – som är ett samarbete mellan Borås stad, Marks kommun, Tranemo kommun, Högskolan i Borås och Göteborgs universitet – undersöka hur samtalsmattorna kan ge stöd till personer med demens. Tidigare har en pilotstudie gjorts i en svensk kommun.
– Nu tar vi nästa steg och utökar till en större studie för att utvärdera både kvantitativt och kvalitativt om samtalsmattor har effekt och kan implementeras i verksamheterna. Äldre personer med minnessvårigheter, som vi tror kan ha nytta av samtalsmattor, kommer att tillfrågas om att delta i studien, säger Angela Bångsbo, universitetslektor vid Högskolan i Borås, i ett pressmeddelande.
Sammanlagt 100 deltagare ska ingå i studien där de ska samtala med biståndshandläggare och undersköterskor vid uppföljning av sina hemtjänstinsatser. Deltagarna kommer att delas in i två grupper, där den ena kommer att använda en samtalsmatta och den andra kommer att ha vanliga samtal. Tillfällena spelas in och analyseras av forskarna i efterhand.
– Vi möter dagligen utmaningar i kommunikationen med personer som har kognitiva nedsättningar och värnar starkt om att deras vilja ska ses i allt vi gör. Förhoppningen är att vi har hittat ett hjälpmedel som underlättar kommunikationen, men också att personalen får ett verktyg att använda sig av i sitt arbete, säger Amra Mecavica, enhetschef för Myndighetsutövning äldreomsorg i Marks kommun.
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet förändras, hur man kan upptäcka undernäring och varför mat är viktigt för vår identitet.
Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som man känner igen och tycker om är viktigt för äldres hälsa.
Titeln ”undersköterska” är inte tillräcklig för att spegla kompetensen bland äldreomsorgens personal. Det anser författaren Henry Egidius.
Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens årliga undersökning Öppna jämförelser.
Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar, samordnar och odlar relationer.
Många som arbetar i hemtjänsten upplever att de behandlas orättvist av arbetsgivare eller brukare, enligt en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.
