En samtalsmatta är oftast en liten matta som används tillsammans med en uppsättning bilder så att personer kan kommunicera. Nu ska ett storskaligt forskningsprojekt – som är ett samarbete mellan Borås stad, Marks kommun, Tranemo kommun, Högskolan i Borås och Göteborgs universitet – undersöka hur samtalsmattorna kan ge stöd till personer med demens. Tidigare har en pilotstudie gjorts i en svensk kommun.
– Nu tar vi nästa steg och utökar till en större studie för att utvärdera både kvantitativt och kvalitativt om samtalsmattor har effekt och kan implementeras i verksamheterna. Äldre personer med minnessvårigheter, som vi tror kan ha nytta av samtalsmattor, kommer att tillfrågas om att delta i studien, säger Angela Bångsbo, universitetslektor vid Högskolan i Borås, i ett pressmeddelande.
Sammanlagt 100 deltagare ska ingå i studien där de ska samtala med biståndshandläggare och undersköterskor vid uppföljning av sina hemtjänstinsatser. Deltagarna kommer att delas in i två grupper, där den ena kommer att använda en samtalsmatta och den andra kommer att ha vanliga samtal. Tillfällena spelas in och analyseras av forskarna i efterhand.
– Vi möter dagligen utmaningar i kommunikationen med personer som har kognitiva nedsättningar och värnar starkt om att deras vilja ska ses i allt vi gör. Förhoppningen är att vi har hittat ett hjälpmedel som underlättar kommunikationen, men också att personalen får ett verktyg att använda sig av i sitt arbete, säger Amra Mecavica, enhetschef för Myndighetsutövning äldreomsorg i Marks kommun.
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet. Foto Örebro universitet
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
