Forskare undersöker hur bilder kan hjälpa personer med demens

Personer med demenssjukdom kan ibland ha svårt att göra egna val. Nu ska ett nytt forskningsprojekt undersöka om samtalsmattor med bilder kan hjälpa personer med demens när de är med och fattar beslut.

En samtalsmatta är oftast en liten matta som används tillsammans med en uppsättning bilder så att personer kan kommunicera. Nu ska ett storskaligt forskningsprojekt – som är ett samarbete mellan Borås stad, Marks kommun, Tranemo kommun, Högskolan i Borås och Göteborgs universitet – undersöka hur samtalsmattorna kan ge stöd till personer med demens. Tidigare har en pilotstudie gjorts i en svensk kommun. 

– Nu tar vi nästa steg och utökar till en större studie för att utvärdera både kvantitativt och kvalitativt om samtalsmattor har effekt och kan implementeras i verksamheterna. Äldre personer med minnessvårigheter, som vi tror kan ha nytta av samtalsmattor, kommer att tillfrågas om att delta i studien, säger Angela Bångsbo, universitetslektor vid Högskolan i Borås, i ett pressmeddelande. 

Sammanlagt 100 deltagare ska ingå i studien där de ska samtala med biståndshandläggare och undersköterskor vid uppföljning av sina hemtjänstinsatser. Deltagarna kommer att delas in i två grupper, där den ena kommer att använda en samtalsmatta och den andra kommer att ha vanliga samtal. Tillfällena spelas in och analyseras av forskarna i efterhand. 

– Vi möter dagligen utmaningar i kommunikationen med personer som har kognitiva nedsättningar och värnar starkt om att deras vilja ska ses i allt vi gör. Förhoppningen är att vi har hittat ett hjälpmedel som underlättar kommunikationen, men också att personalen får ett verktyg att använda sig av i sitt arbete, säger Amra Mecavica, enhetschef för Myndighetsutövning äldreomsorg i Marks kommun. 

Relaterat

Albert Westergren tittar fram genom en matlucka i en gammal fängelsedörr

Lekfull ­professor ser nya vägar

Albert Westergren har forskat om undernäring och ätsvårigheter bland äldre personer i flera decennier. De senaste åren har hans forskning blivit mer lekfull, precis som han själv.

Porträttbild på Enikö Arnell-Szurkos

Det omätbara finaste

Personalen måste få tid att andas, förkovra sig, utvecklas. Äldreomsorgen behöver locka duktigt personal och få dem att stanna, skriver Enikö Arnell-Szurkos i sin ledare.

Vägen till nya socialtjänstlagen

Den nya lagen har sin bakgrund i flera utredningar och förändringar genom åren. En mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänstlag blickar mot en framtid full av utmaningar.

Fler nyheter

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25

1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av Äldre i Centrum om. Nu får du som är nyhetsprenumerant eller besökare på vår webbsida tillgång till…

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…