Projektet startade 2024 och kommer att pågå i fem år. De aktörer som ingår är universitet, vårdgivare, läkemedels- och diagnostikföretag, tillsynsmyndigheter och patientföreningar.
Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering
I dag har omkring sju miljoner européer Alzheimers sjukdom, en siffra som förväntas bli dubbelt så stor år 2050. Möjligheterna att förebygga och upptäcka kroniska sjukdomar har förbättrats under lång tid, men när det gäller alzheimer släpar utvecklingen efter.
Men nu ska det internationella forskningsprojektet Ad-riddle utveckla nya verktyg för att förebygga, upptäcka och behandla sjukdomen tidigare. Dessa verktyg kommer att samlas på en digital plattform som kan användas i olika vårdmiljöer, till exempel minnesmottagningar, primärvård och även utanför den traditionella hälso- och sjukvården.
Geriatrikern och forskaren Miia Kivipelto vid Karolinska universitetssjukhuset leder hela projektet tillsammans med Niranjan Bose på företaget Gates ventures. Totalt 24 aktörer från flera europeiska länder medverkar.
– Med Ad-riddle hoppas vi göra stora framsteg som gynnar vårdgivare och patienter. Samarbetet ger oss unika förutsättningar att föra forskningen och vården framåt och erbjuda lösningar som gör skillnad både på individ- och samhällsnivå, säger Miia Kivipelto, som också är professor vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Projektet kommer att testa den digitala plattformen på ett antal kliniker i sex europeiska länder, däribland Sverige. Karolinska universitetssjukhusets minnesmottagning är en av de kliniker som ska testa plattformen i kontakt med patienter. Även några primärvårdsmottagningar i Region Stockholm kommer att ingå bland testklinikerna.
– Att upptäcka demenssjukdom tidigt, redan i primärvården, ger goda möjligheter att starta effektiv individanpassad behandling och förebyggande åtgärder. Det kan verkligen förbättra livet för dem som lever med sjukdomen, säger Miia Kivipelto.
Relaterat

Ny prognos: Så många får demens
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

Bättre förståelse för balans minskar fallrisken
Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.

Studie kartlägger personer med demens som försvinner
En studie från polisregion Öst visar att det finns fem faktorer som ökar risken för att personer med demens ska skadas när de försvinner. Förhoppningen är att resultaten kan leda till ett mer effektivt och säkrare sökningsarbete.
Fler nyheter

Anhöriga som vårdar behöver stöd
Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag
Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre
Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.