Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering

Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det genom att ta fram nya verktyg för att tidigare upptäcka alzheimer.

I dag har omkring sju miljoner européer Alzheimers sjukdom, en siffra som förväntas bli dubbelt så stor år 2050. Möjligheterna att förebygga och upptäcka kroniska sjukdomar har förbättrats under lång tid, men när det gäller alzheimer släpar utvecklingen efter. 

Men nu ska det internationella forskningsprojektet Ad-riddle utveckla nya verktyg för att förebygga, upptäcka och behandla sjukdomen tidigare. Dessa verktyg kommer att samlas på en digital plattform som kan användas i olika vårdmiljöer, till exempel minnesmottagningar, primärvård och även utanför den traditionella hälso- och sjukvården. 

Geriatrikern och forskaren Miia Kivipelto vid Karolinska universitetssjukhuset leder hela projektet tillsammans med Niranjan Bose på företaget Gates ventures. Totalt 24 aktörer från flera europeiska länder medverkar. 

– Med Ad-riddle hoppas vi göra stora framsteg som gynnar vårdgivare och patienter. Samarbetet ger oss unika förutsättningar att föra forskningen och vården framåt och erbjuda lösningar som gör skillnad både på individ- och samhällsnivå, säger Miia Kivipelto, som också är professor vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande. 

Projektet kommer att testa den digitala plattformen på ett antal kliniker i sex europeiska länder, däribland Sverige. Karolinska universitetssjukhusets minnesmottagning är en av de kliniker som ska testa plattformen i kontakt med patienter. Även några primärvårdsmottagningar i Region Stockholm kommer att ingå bland testklinikerna. 

– Att upptäcka demenssjukdom tidigt, redan i primärvården, ger goda möjligheter att starta effektiv individanpassad behandling och förebyggande åtgärder. Det kan verkligen förbättra livet för dem som lever med sjukdomen, säger Miia Kivipelto.

Fakta
Ad-riddle

Projektet startade 2024 och kommer att pågå i fem år. De aktörer som ingår är universitet, vårdgivare, läkemedels- och diagnostikföretag, tillsynsmyndigheter och patientföreningar.

Relaterat

Ung man är ute på promenad med äldre kvinna

Många vinster med utomhuspromenader

Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.

Porträttbild på Lars Nyberg

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning

Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Människa håller i ett blodprovsrör

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom

I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.

Fler nyheter

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.

Äldre föräldrar sitter med sin dotter med en surfplatta

Digital teknik svår för både äldre och yngre

Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.