Projektet startade 2024 och kommer att pågå i fem år. De aktörer som ingår är universitet, vårdgivare, läkemedels- och diagnostikföretag, tillsynsmyndigheter och patientföreningar.
Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering
I dag har omkring sju miljoner européer Alzheimers sjukdom, en siffra som förväntas bli dubbelt så stor år 2050. Möjligheterna att förebygga och upptäcka kroniska sjukdomar har förbättrats under lång tid, men när det gäller alzheimer släpar utvecklingen efter.
Men nu ska det internationella forskningsprojektet Ad-riddle utveckla nya verktyg för att förebygga, upptäcka och behandla sjukdomen tidigare. Dessa verktyg kommer att samlas på en digital plattform som kan användas i olika vårdmiljöer, till exempel minnesmottagningar, primärvård och även utanför den traditionella hälso- och sjukvården.
Geriatrikern och forskaren Miia Kivipelto vid Karolinska universitetssjukhuset leder hela projektet tillsammans med Niranjan Bose på företaget Gates ventures. Totalt 24 aktörer från flera europeiska länder medverkar.
– Med Ad-riddle hoppas vi göra stora framsteg som gynnar vårdgivare och patienter. Samarbetet ger oss unika förutsättningar att föra forskningen och vården framåt och erbjuda lösningar som gör skillnad både på individ- och samhällsnivå, säger Miia Kivipelto, som också är professor vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Projektet kommer att testa den digitala plattformen på ett antal kliniker i sex europeiska länder, däribland Sverige. Karolinska universitetssjukhusets minnesmottagning är en av de kliniker som ska testa plattformen i kontakt med patienter. Även några primärvårdsmottagningar i Region Stockholm kommer att ingå bland testklinikerna.
– Att upptäcka demenssjukdom tidigt, redan i primärvården, ger goda möjligheter att starta effektiv individanpassad behandling och förebyggande åtgärder. Det kan verkligen förbättra livet för dem som lever med sjukdomen, säger Miia Kivipelto.
Relaterat
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.
Fler nyheter
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.