Projektet startade 2024 och kommer att pågå i fem år. De aktörer som ingår är universitet, vårdgivare, läkemedels- och diagnostikföretag, tillsynsmyndigheter och patientföreningar.
Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering
I dag har omkring sju miljoner européer Alzheimers sjukdom, en siffra som förväntas bli dubbelt så stor år 2050. Möjligheterna att förebygga och upptäcka kroniska sjukdomar har förbättrats under lång tid, men när det gäller alzheimer släpar utvecklingen efter.
Men nu ska det internationella forskningsprojektet Ad-riddle utveckla nya verktyg för att förebygga, upptäcka och behandla sjukdomen tidigare. Dessa verktyg kommer att samlas på en digital plattform som kan användas i olika vårdmiljöer, till exempel minnesmottagningar, primärvård och även utanför den traditionella hälso- och sjukvården.
Geriatrikern och forskaren Miia Kivipelto vid Karolinska universitetssjukhuset leder hela projektet tillsammans med Niranjan Bose på företaget Gates ventures. Totalt 24 aktörer från flera europeiska länder medverkar.
– Med Ad-riddle hoppas vi göra stora framsteg som gynnar vårdgivare och patienter. Samarbetet ger oss unika förutsättningar att föra forskningen och vården framåt och erbjuda lösningar som gör skillnad både på individ- och samhällsnivå, säger Miia Kivipelto, som också är professor vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Projektet kommer att testa den digitala plattformen på ett antal kliniker i sex europeiska länder, däribland Sverige. Karolinska universitetssjukhusets minnesmottagning är en av de kliniker som ska testa plattformen i kontakt med patienter. Även några primärvårdsmottagningar i Region Stockholm kommer att ingå bland testklinikerna.
– Att upptäcka demenssjukdom tidigt, redan i primärvården, ger goda möjligheter att starta effektiv individanpassad behandling och förebyggande åtgärder. Det kan verkligen förbättra livet för dem som lever med sjukdomen, säger Miia Kivipelto.
Relaterat
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat vid Uppsala universitet.
Fler nyheter
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.
Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör att besluten riskerar att påverkas av faktorer som ekonomi och politisk ideologi. Det visar en avhandling från…
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade Äldrecentrumdagen.