Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering

Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det genom att ta fram nya verktyg för att tidigare upptäcka alzheimer.

I dag har omkring sju miljoner européer Alzheimers sjukdom, en siffra som förväntas bli dubbelt så stor år 2050. Möjligheterna att förebygga och upptäcka kroniska sjukdomar har förbättrats under lång tid, men när det gäller alzheimer släpar utvecklingen efter. 

Men nu ska det internationella forskningsprojektet Ad-riddle utveckla nya verktyg för att förebygga, upptäcka och behandla sjukdomen tidigare. Dessa verktyg kommer att samlas på en digital plattform som kan användas i olika vårdmiljöer, till exempel minnesmottagningar, primärvård och även utanför den traditionella hälso- och sjukvården. 

Geriatrikern och forskaren Miia Kivipelto vid Karolinska universitetssjukhuset leder hela projektet tillsammans med Niranjan Bose på företaget Gates ventures. Totalt 24 aktörer från flera europeiska länder medverkar. 

– Med Ad-riddle hoppas vi göra stora framsteg som gynnar vårdgivare och patienter. Samarbetet ger oss unika förutsättningar att föra forskningen och vården framåt och erbjuda lösningar som gör skillnad både på individ- och samhällsnivå, säger Miia Kivipelto, som också är professor vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande. 

Projektet kommer att testa den digitala plattformen på ett antal kliniker i sex europeiska länder, däribland Sverige. Karolinska universitetssjukhusets minnesmottagning är en av de kliniker som ska testa plattformen i kontakt med patienter. Även några primärvårdsmottagningar i Region Stockholm kommer att ingå bland testklinikerna. 

– Att upptäcka demenssjukdom tidigt, redan i primärvården, ger goda möjligheter att starta effektiv individanpassad behandling och förebyggande åtgärder. Det kan verkligen förbättra livet för dem som lever med sjukdomen, säger Miia Kivipelto.

Fakta
Ad-riddle

Projektet startade 2024 och kommer att pågå i fem år. De aktörer som ingår är universitet, vårdgivare, läkemedels- och diagnostikföretag, tillsynsmyndigheter och patientföreningar.

Relaterat

Personen med demens finns kvar

Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som har tillbringat 70 timmar med äldreomsorgspersonal.

Minskad demensrisk med grönska nära hemmet

Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Karolinska institutet där nästan 3 000 personer har följts över 16 års tid.

Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk

Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och Karolinska institutet.

Fler nyheter

Ojämlikheter i hemtjänstpersonalens arbetsvillkor

Många som arbetar i hemtjänsten upplever att de behandlas orättvist av arbetsgivare eller brukare, enligt en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.

Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik

Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad som behövs för att få välfärdsteknik att fungera i praktiken.

Nytt projekt undersöker våld mot äldre utrikesfödda kvinnor

Äldre utrikesfödda kvinnor är fokus i ett nytt forskningsprojekt vid Jönköping university, där fokus ligger på hur gruppens erfarenheter av våld i nära relation.