Döden på spåren – förr och nu
Döden har blivit ovanligare och kanske också osynligare med åren. Allt fler lever allt längre och bara 14 procent dör hemma. Gerdt Sundström…
En grupp seniorer rör sig taktfast ett steg, två steg, armarna i en båge över huvudet. Så två steg tillbaka, till dunkande popmusik.
– Jag mår så bra när jag dansar. Självförtroende och balans har ökat, konstaterar 90-årige Sigge.
Dans för alla är ett exempel på fysisk aktivitet som Kristianstad kommun erbjuder sina seniorer. Det ingår också i det forskningsprojekt som Daniella Dinse dragit i gång vid Högskolan Kristianstad. Syftet är att kartlägga hur träningen är utformad och hur den påverkar deltagarnas välmående.
– För mig är det väldigt viktigt att människor mår bra genom hela livet, och nu vill jag ta reda på vad samhället kan göra för att hjälpa till med detta, säger hon i en intervju på högskolans webbplats.
Studier visar att sömnen förbättras och aptiten växer medan glädjen och självständigheten ökar hos personer med demenssjukdom som styrketränar. Både Folkhälsomyndigheten och Världshälsoorganisationen WHO har slagit fast att fysisk aktivitet är en av förutsättningarna för ett gott åldrande.
Daniella Dinse har den senaste tiden arbetat som specialistsjuksköterska på ett demensboende och vet att förebyggande insatser med fysisk aktivitet lätt prioriteras bort. Men försämrad balans och en bruten lårbenshals ger inte bara lidande och smärta för den äldre personen, utan är betydligt mer kostsamt i samhällsekonomiska termer.
– Men om viljan och kunskapen finns så kan man göra väldigt mycket för denna grupp, vilket gör arbetet extremt givande. Genom att börja forska får jag möjlighet att föra upp det hela på en annan nivå och påverka på ett mer övergripande sätt.
Projektet är ett samarbete mellan högskolan och Kristianstad kommun, och tar avstamp i två etablerade aktiviteter: Dans för alla och Hälsolyftet, med individuell träning av styrka, rörlighet och balans. Båda aktiviteterna har en stor spännvidd av deltagare – från nyblivna pensionärer till 80-plussare.
– I tidigare studier har man startat nya fysiska aktiviteter och sedan undersökt dem. Nu ska vi i stället titta på aktiviteter som pågått ett tag, vilket innebär fler erfarenheter att ta del av.
De två första forskningsstudierna utgår från intervjuer med fokusgrupper av träningsledare, samordnare och beslutsfattare, som får dela med sig av erfarenheter kring seniorträning.
– Vi undersöker exempelvis hur och varför just dessa aktiviteter startas och vilken typ av resurser och samverkan som behövs.
En aktuell fråga är också hur de gångna årets restriktioner påverkat möjligheterna att utföra aktiviteterna. Nästa steg blir att seniorer som brukar delta i aktiviteterna själva får berätta om hur det känns och hur de mår.
– Minst lika intressant kan det bli att samtala med äldre som, av olika anledningar, valt att hoppa av träningen.
I studie fyra görs en kvantitativ kartläggning, där en stor grupp seniorer genomgår rörelsemätning och fysiska funktionstester, och medverkar i ett självskattningsformulär.
– Kanske kommer resultaten bekräfta saker som vi redan känner till, men kanske hittar vi också saker som kan förbättras, eller väcka idéer kring nya interventioner.
Döden har blivit ovanligare och kanske också osynligare med åren. Allt fler lever allt längre och bara 14 procent dör hemma. Gerdt Sundström…
Genom att mötas i grupp och tala om existentiella frågor kan äldre med suicidtankar hitta livsgnistan igen. Det visar preliminära resultat från ett…
I Charlotta Fellert Juborgs familj har tre kvinnor tagit sina liv. Två av dem var över 70. Den tredje att begå självmord var…
Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt.…
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska…
Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan…