Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.
Coronapandemin har på många sätt skapat en unik situation i vårt samhälle. Med rätt insamling av data kan man skapa möjligheter att beforska det som skett. Därför satsar Forte extra pengar på projekt kring covid-19.
– Med denna satsning på datainsamlingar av hög kvalitet vill Forte bidra till att den pågående krisen kan studeras av forskare inom olika områden, så att det vi nu går igenom också leder till ett lärande för hela samhället, säger Fortes huvudsekreterare Olle Lundberg i ett pressmeddelande.
Flera projekt med specifikt äldrefokus har tilldelats medel. Ingmar Skoog är projektledare för Påverkan av covid-19 hos äldre personer – En studie av sjukdomens riskfaktorer och konsekvenser bland deltagare i den populations-baserade H70-studien vid Göteborgs universitet. Där integreras alltså den nya studien med en redan pågående befolkningsstudie.
Ett liknande upplägg har Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor – SWEOLD covid-19 med Carin Lennartsson vid Karolinska institutet som projektledare. SWEOLD har pågått sedan 1992.
I slutet av november offentliggjorde Forte dessutom anslagsbesluten från utlysningen om ökad kunskap om äldreomsorgen. Där får åtta projekt pengar för att studera effekter och konsekvenser av pandemin.
Här är de åtta projekt som beviljats pengar.
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.
En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.
En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.