Fortepengar till äldreforskning om covid-19

Forskningsrådet Forte satsar ytterligare anslag på forskning om coronapandemins effekter. Både SWEOLD och H70-studien får extra pengar med covid-19-inriktning.

Coronapandemin har på många sätt skapat en unik situation i vårt samhälle. Med rätt insamling av data kan man skapa möjligheter att beforska det som skett. Därför satsar Forte extra pengar på projekt kring covid-19.

– Med denna satsning på datainsamlingar av hög kvalitet vill Forte bidra till att den pågående krisen kan studeras av forskare inom olika områden, så att det vi nu går igenom också leder till ett lärande för hela samhället, säger Fortes huvudsekreterare Olle Lundberg i ett pressmeddelande.

Flera projekt med specifikt äldrefokus har tilldelats medel. Ingmar Skoog är projektledare för Påverkan av covid-19 hos äldre personer – En studie av sjukdomens riskfaktorer och konsekvenser bland deltagare i den populations-baserade H70-studien vid Göteborgs universitet. Där integreras alltså den nya studien med en redan pågående befolkningsstudie.

Ett liknande upplägg har Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor – SWEOLD covid-19 med Carin Lennartsson vid Karolinska institutet som projektledare. SWEOLD har pågått sedan 1992.

I slutet av november offentliggjorde Forte dessutom anslagsbesluten från utlysningen om ökad kunskap om äldreomsorgen. Där får åtta projekt pengar för att studera effekter och konsekvenser av pandemin.

Här är de åtta projekt som beviljats pengar.

  • Effektiviteten av insatser ämnade att minska negativa hälsokonsekvenser för informella vårdgivare av äldre personer: en paraplygranskning. Amaia Calderón-Larrañaga, Karolinska institutet.
  • En systematisk litteraturöversikt om äldreomsorg och covid-19. Tine Rostgaard, Stockholms universitet.
  • Att åldras i ett främmande land. Patricia Yocie Hierofani, Uppsala universitet.
  • Sjuksköterskors erfarenheter kring prioriteringar för hälsa och välbefinnande av personer i äldreboende i Sverige under covid-19-pandemin: en kvalitativ studie. Pier Jaarsma, Linköpings universitet.
  • Effekt av Covid-19-relaterade folkhälsoåtgärder på ensamhet bland äldre inom äldrevård: en totalpopulationsundersökning under den tidiga fasen av covid-19-pandemin. Per Gustafsson, Umeå universitet.
  • Att minska ensamhet bland den äldre befolkningen i tider av Covid-19 och därefter: Erfarenheter från tre svenska kommuner. Nora Sánchez Gassen, Nordregio.
  • Från kunskap till handling i kommunal hälso- och sjukvård för äldre: Vilka incitament, hinder och behov identifierar legitimerad personal? Susanne Iwarsson, Lunds universitet.
  • Betydelse av organisatoriska stödresurser för operativa chefers och anställdas arbete att stödja brukarbestämmande. Lotta Dellve, Göteborgs universitet.

Relaterat

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Personalen maktlös under pandemin

Chock, sorg och maktlöshet samt en ständig oro för att själv bli smittad präglade den första tiden våren 2020 vittnar personalen om på fyra äldreboenden. Det berättar författarna bakom Studieförbundet näringsliv och samhälles (SNS) i en ny rapport.

De stod mitt i en flod av information

Under coronapandemin jobbade vårdpersonalen på som vanligt, men ändå var allt annorlunda. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor berättar om hur deras arbetsvardag påverkades in i minsta detalj när det forsade in nya regler och idéer.

Fler nyheter

Fortes logotyp

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer

I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.

Äldre man som tränar med gummiband

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke

Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.

En äldre kvinna sitter vid sitt köksbord och äter

Äta ensam måste inte vara ett problem

Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie från Uppsala universitet hittar nyanser i äldre personers inställning till ensamätande.