Fortepengar till äldreforskning om covid-19

Forskningsrådet Forte satsar ytterligare anslag på forskning om coronapandemins effekter. Både SWEOLD och H70-studien får extra pengar med covid-19-inriktning.

Coronapandemin har på många sätt skapat en unik situation i vårt samhälle. Med rätt insamling av data kan man skapa möjligheter att beforska det som skett. Därför satsar Forte extra pengar på projekt kring covid-19.

– Med denna satsning på datainsamlingar av hög kvalitet vill Forte bidra till att den pågående krisen kan studeras av forskare inom olika områden, så att det vi nu går igenom också leder till ett lärande för hela samhället, säger Fortes huvudsekreterare Olle Lundberg i ett pressmeddelande.

Flera projekt med specifikt äldrefokus har tilldelats medel. Ingmar Skoog är projektledare för Påverkan av covid-19 hos äldre personer – En studie av sjukdomens riskfaktorer och konsekvenser bland deltagare i den populations-baserade H70-studien vid Göteborgs universitet. Där integreras alltså den nya studien med en redan pågående befolkningsstudie.

Ett liknande upplägg har Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor – SWEOLD covid-19 med Carin Lennartsson vid Karolinska institutet som projektledare. SWEOLD har pågått sedan 1992.

I slutet av november offentliggjorde Forte dessutom anslagsbesluten från utlysningen om ökad kunskap om äldreomsorgen. Där får åtta projekt pengar för att studera effekter och konsekvenser av pandemin.

Här är de åtta projekt som beviljats pengar.

  • Effektiviteten av insatser ämnade att minska negativa hälsokonsekvenser för informella vårdgivare av äldre personer: en paraplygranskning. Amaia Calderón-Larrañaga, Karolinska institutet.
  • En systematisk litteraturöversikt om äldreomsorg och covid-19. Tine Rostgaard, Stockholms universitet.
  • Att åldras i ett främmande land. Patricia Yocie Hierofani, Uppsala universitet.
  • Sjuksköterskors erfarenheter kring prioriteringar för hälsa och välbefinnande av personer i äldreboende i Sverige under covid-19-pandemin: en kvalitativ studie. Pier Jaarsma, Linköpings universitet.
  • Effekt av Covid-19-relaterade folkhälsoåtgärder på ensamhet bland äldre inom äldrevård: en totalpopulationsundersökning under den tidiga fasen av covid-19-pandemin. Per Gustafsson, Umeå universitet.
  • Att minska ensamhet bland den äldre befolkningen i tider av Covid-19 och därefter: Erfarenheter från tre svenska kommuner. Nora Sánchez Gassen, Nordregio.
  • Från kunskap till handling i kommunal hälso- och sjukvård för äldre: Vilka incitament, hinder och behov identifierar legitimerad personal? Susanne Iwarsson, Lunds universitet.
  • Betydelse av organisatoriska stödresurser för operativa chefers och anställdas arbete att stödja brukarbestämmande. Lotta Dellve, Göteborgs universitet.

Relaterat

Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid

Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.

Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom

En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Fler nyheter

Allt fler blir jobbonärer

När Pensionsmyndigheten publicerar en ny rapport om jobbonärer står det klart att de blir allt fler. Hur många som väljer att jobba efter pensionen skiljer sig också åt i landet.

Nu finns ett nytt diskussionsmaterial som stöd i arbetet med våldsutsatta äldre. Foto: Mostphotos

Nytt stöd i arbetet med våldsutsatta äldre

Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer i olika former.

Miljoner till forskning om musik för personer med demens

Hur kan musikaliska gruppsessioner stärka livskvaliteten hos personer med demenssjukdom? Det kommer forskare nu att undersöka med hjälp av ett nytt forskningsanslag.