Fortepengar till äldreforskning om covid-19

Forskningsrådet Forte satsar ytterligare anslag på forskning om coronapandemins effekter. Både SWEOLD och H70-studien får extra pengar med covid-19-inriktning.

Coronapandemin har på många sätt skapat en unik situation i vårt samhälle. Med rätt insamling av data kan man skapa möjligheter att beforska det som skett. Därför satsar Forte extra pengar på projekt kring covid-19.

– Med denna satsning på datainsamlingar av hög kvalitet vill Forte bidra till att den pågående krisen kan studeras av forskare inom olika områden, så att det vi nu går igenom också leder till ett lärande för hela samhället, säger Fortes huvudsekreterare Olle Lundberg i ett pressmeddelande.

Flera projekt med specifikt äldrefokus har tilldelats medel. Ingmar Skoog är projektledare för Påverkan av covid-19 hos äldre personer – En studie av sjukdomens riskfaktorer och konsekvenser bland deltagare i den populations-baserade H70-studien vid Göteborgs universitet. Där integreras alltså den nya studien med en redan pågående befolkningsstudie.

Ett liknande upplägg har Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor – SWEOLD covid-19 med Carin Lennartsson vid Karolinska institutet som projektledare. SWEOLD har pågått sedan 1992.

I slutet av november offentliggjorde Forte dessutom anslagsbesluten från utlysningen om ökad kunskap om äldreomsorgen. Där får åtta projekt pengar för att studera effekter och konsekvenser av pandemin.

Här är de åtta projekt som beviljats pengar.

  • Effektiviteten av insatser ämnade att minska negativa hälsokonsekvenser för informella vårdgivare av äldre personer: en paraplygranskning. Amaia Calderón-Larrañaga, Karolinska institutet.
  • En systematisk litteraturöversikt om äldreomsorg och covid-19. Tine Rostgaard, Stockholms universitet.
  • Att åldras i ett främmande land. Patricia Yocie Hierofani, Uppsala universitet.
  • Sjuksköterskors erfarenheter kring prioriteringar för hälsa och välbefinnande av personer i äldreboende i Sverige under covid-19-pandemin: en kvalitativ studie. Pier Jaarsma, Linköpings universitet.
  • Effekt av Covid-19-relaterade folkhälsoåtgärder på ensamhet bland äldre inom äldrevård: en totalpopulationsundersökning under den tidiga fasen av covid-19-pandemin. Per Gustafsson, Umeå universitet.
  • Att minska ensamhet bland den äldre befolkningen i tider av Covid-19 och därefter: Erfarenheter från tre svenska kommuner. Nora Sánchez Gassen, Nordregio.
  • Från kunskap till handling i kommunal hälso- och sjukvård för äldre: Vilka incitament, hinder och behov identifierar legitimerad personal? Susanne Iwarsson, Lunds universitet.
  • Betydelse av organisatoriska stödresurser för operativa chefers och anställdas arbete att stödja brukarbestämmande. Lotta Dellve, Göteborgs universitet.

Relaterat

Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid

Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.

Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom

En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Fler nyheter

Tandhygienisterna är bäst på att upptäcka muntorrhet

En ny studie har undersökt hur muntorrhet, som är vanligt förekommande hos många seniorer, uppmärksammas inom den allmänna tandvården. Det visade sig att tandhygienister är något bättre på att upptäcka och förebygga muntorrhet i jämförelse med tandläkarna.

Två kvinnor sitter nära varandra i en soffa. De tittar på varandra och ler.

Bristande medvetenhet kring sexualitet på äldreboende

Kanske borde vi prata mer om sexuella behov och rättigheter inom äldreomsorgen. En ny vetenskaplig artikel har sammanställt forskningen om personal och hyresgästers attityder till sex på äldreboenden.

Lungcancer ökar bland äldre kvinnor

Trots att antalet som röker har minskat kraftigt i Sverige, minskar inte antalet fall av lungcancer i befolkningen lika mycket som väntat. Bland äldre kvinnor har antalet snarare ökat. Det visar en ny studie från Umeå universitet.