Enligt Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorg, finns det ett glapp mellan hälso- och sjukvårdens behov och det nuvarande läget. Foto: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Fortfarande långt kvar till en god och nära vård

Patienter upplever inte att tillgängligheten, delaktigheten och kontinuiteten i vården har förbättrats trots satsningar från regeringen. En anledning är att regionerna inte har gett primärvården tillräckligt med verktyg för att ställa om.

2018 tog regeringen initiativ till att börja ställa om och förbättra hälso- och sjukvården. Det ska göras genom att bland annat primärvården ska agera navet i vården och ge patienter en god, nära och samordnad vård som främjar hälsan. Några av de förändringar som införts är teambaserad vård och digitala lösningar för vård på avstånd.

För äldre personer handlar omställningen om bland annat att kunna få trygg och säker vård och omsorg i hemmet.

Men det finns hittills få tecken på att sjukvården har kommit närmare målen, enligt en delrapport från Myndigheten för vård och omsorgsanalys som har haft i uppdrag att utvärdera arbetet.

Med hjälp av intervjuer med professions- och patientorganisationer samt enkäter som skickats ut till befolkningen har man sett det finns en lång väg kvar.

– Patienternas erfarenheter av vården är i stort sett oförändrade och för de yrkesverksamma i primärvården kvarstår brister som hög arbetsbelastning och svårigheter med bemanning. Det är för tidigt att förvänta sig att omställningen helt ska ha nått målen, men så här långt borde vi ändå kunna se fler tecken på att utvecklingen går åt rätt håll, säger Daniel Zetterberg, projektledare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, i ett pressmeddelande.

Enligt rapporten har regionerna inte bistått med tillräckliga resurser för att primärvården ska kunna genomföra förändringsarbetet. Till exempel har finansieringen inte motsvarat uppdraget och det finns fortfarande problem gällande arbetsbelastning och tillgång till kompetens.

Resultaten pekar också på att kostnaderna för den kommunala hälso- och sjukvården, som är en viktig del av primärvården, har ökat.

– Vår delrapport visar på ett glapp mellan behoven och det nuvarande läget. Nu behövs konkreta och långsiktiga planer på hur regioner och kommuner ska stärka primärvårdens förutsättningar och tillvarata det utvecklingsarbete som pågår, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Läs delrapporten i sin helhet

Relaterat

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…

Fler nyheter

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…

Äldre kvinna får besök av vårdpersonal i hemmet

Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet

Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…

Otillräckligt stöd för yngre med demens

Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…