Martin Bergfrid, Yngve Gustafson, Håkan Littbrand, Birgitta Olofsson och Bodil Weidung (2024). Having plans for the future in very old people. International journal of aging and human development.
Framtidsplaner hos personer över 85
Hur tänker olika personer om sin framtid? Troligen är det något som förändras genom livet, inte minst när man har allt kortare tid kvar att leva. Flera studier har visat att allt färre personer gör planer för sin framtid ju äldre de blir, men de studierna har ofta bara ett fåtal personer över 85 år med bland deltagarna. En grupp forskare från Umeå universitet har nu tagit hjälp av den svensk-finska Gerda-studien, som följer just de äldre äldre, för att se hur stor andel av personer 85+ som gör planer för framtiden och vilka faktorer det är kopplat till.
Totalt ingick 1800 personer mellan 85 och 104 år, med en medelålder på 89 år, i studien. De fick frågan Har du planer för framtiden? och drygt 18 procent svarade ja. Hos 85-åringarna var det 22 procent, 90-åringarna 18 procent och hos 95+ hade tolv procent planer.
Några bakgrundsfaktorer var speciellt kopplade till att ha framtidsplaner var att vara hemmaboende och att ha sina tänder kvar. Forskarna noterar att tandlöshet ofta är kopplat till en rad olika faktorer som lägre socioekonomisk status och sämre hälsa över lag, även om de inte gav utslag på egen hand i studien.
Dessutom hade svensktalande oftare planer för framtiden än finsktalande, en skillnad som faktiskt var större mellan svensk- och finsktalande finnar än mellan invånare i Sverige och Finland. Forskarna skriver i sin diskussion att detta mycket väl kan ha både kulturella och historiska orsaker, då studien omfattar en generation finnar som växte upp och levde med både inbördeskriget, vinterkriget och fortsättningskriget.
Resultaten visar också att män oftare än kvinnor hade framtidsplaner. Det tycks dock vara kopplat till andra faktorer än just könstillhörigheten. Det fanns dock vissa skillnader mellan könen i de fortsatta analyserna. Hos kvinnor var kopplingen till egna tänder tydlig, medan det hos män var vanligare att ha planer för framtiden om man bodde mer urbant och om man hade färre symptom på depression.
Relaterat
Nytt stöd i arbetet med våldsutsatta äldre
Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer…
Kunskapstrappa förebygger hälsorisker
En ny utbildningsmodell kan hjälpa till att förebygga hälsorisker som trycksår, undernäring och dålig munhälsa hos äldre. Forskare och omsorgspersonal har utvecklat den…
Äldre inte mer ensamma än förr
Ensamhet och social isolering bland äldre har legat på samma nivå de senaste trettio åren. Men trots att ingen ökning har skett, behöver…
Fler nyheter
Allt fler blir jobbonärer
När Pensionsmyndigheten publicerar en ny rapport om jobbonärer står det klart att de blir allt fler. Hur många som väljer att jobba efter…
Miljoner till forskning om musik för personer med demens
Hur kan musikaliska gruppsessioner stärka livskvaliteten hos personer med demenssjukdom? Det kommer forskare nu att undersöka med hjälp av ett nytt forskningsanslag.
Rut-tjänster för äldre – en växande marknad under lupp
Äldre är en stor kundgrupp för rut-tjänster. Samtidigt finns det också äldre som extraknäcker i branschen, berättar forskaren Terese Anving vid Lunds universitet.…