Undersköterskor mer positiva till dödshjälp
Olika yrkesgrupper inom palliativ vård har olika syn på dödshjälp. Läkarna är mer negativa och undersköterskor överraskande positiva, enligt en ny studie vid Lunds universitet.
Överenskommelsen innebär att frivilligorganisationer kan stödja kommuner att hjälpa de riskgrupper som Folkhälsomyndigheten uppmanar ska begränsa fysiska kontakter under corona-pandemin,utan att hemtjänsten belastas. Stödet är i första hand riktat till kommuner som inte har en lösning för frivilligsamordning.
Röda Korset, Svenska kyrkan, Riksidrottsförbundet, Rädda barnen och Sveriges stadsmissioner är de organisationer som ingår i överenskommelsen. Kommuner som vill komma igång med ett samarbete ska kontakta Röda korsets infoservice som hjälper till att sammanföra kommunerna med den frivilligorganisation som koordinerar arbetet lokalt.
Frivilligorganisationerna kan hjälpa till att handla mat, hämta medicin från apoteket och liknande. Personen som får hjälpen behöver inte betala för denna, däremot behöver hen själv stå för kostnaderna för inköp.
Olika yrkesgrupper inom palliativ vård har olika syn på dödshjälp. Läkarna är mer negativa och undersköterskor överraskande positiva, enligt en ny studie vid Lunds universitet.
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.
Ensamhet och social isolering bland äldre har legat på samma nivå de senaste trettio åren. Men trots att ingen ökning har skett, behöver samhället arbeta med frågorna, för att öka äldre personers hälsa och livskvalitet.
Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan som friska personer när de bevittnar andras smärta.
En ny app kan hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att bryta isolering och ensamhet. Forskaren Gomathi Thangavel, Örebro universitet, har utvecklat tekniken tillsammans med målgruppen.
Med hjälp av sensorer kan en smart, intelligent eltandborste göra stor skillnad för äldre personers munhälsa och livskvalitet. Det visar en avhandling från Blekinge tekniska högskola.