Överenskommelsen innebär att frivilligorganisationer kan stödja kommuner att hjälpa de riskgrupper som Folkhälsomyndigheten uppmanar ska begränsa fysiska kontakter under corona-pandemin,utan att hemtjänsten belastas. Stödet är i första hand riktat till kommuner som inte har en lösning för frivilligsamordning.
Röda Korset, Svenska kyrkan, Riksidrottsförbundet, Rädda barnen och Sveriges stadsmissioner är de organisationer som ingår i överenskommelsen. Kommuner som vill komma igång med ett samarbete ska kontakta Röda korsets infoservice som hjälper till att sammanföra kommunerna med den frivilligorganisation som koordinerar arbetet lokalt.
Frivilligorganisationerna kan hjälpa till att handla mat, hämta medicin från apoteket och liknande. Personen som får hjälpen behöver inte betala för denna, däremot behöver hen själv stå för kostnaderna för inköp.
Etiska principer som autonomi, värdighet och delaktighet har fått allt starkare fäste i vården och omsorgen. Men trots att de beskrivs i policydokument ser vardagen på golvet fortfarande annorlunda ut, skriver Åsa Hedberg Rundgren, direktör på Stiftelsen Äldrecentrum.
Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.
