Fyra ledord för lyckad förändring

När Perstorps kommun satsade på ett innovationsprojekt för demensvården hittade följeforskarna fyra ledord för lyckad förändring: tilltro, tydlighet, tal och tålamod.

I projektet Digital innovation in dementia care, DIDEC, har Perstorps kommun samarbetat med företagsinkubatorer, teknikföretag och forskare från Högskolan Kristianstad. På äldreboendet Österbo i Perstorp har man tillsammans testat och utvärderat digitala lösningar i demensvården.

Från högskolan har Daniela Argento och Eva Lövstål varit engagerade som följeforskare sedan 2017.

– Tidigare forskning har visat de svårigheter som ofta uppstår när man vill införa tekniska innovationer i organisationer. Det är inte lätt att ändra på invanda rutiner och processer, så vi ville se om de skulle lyckas övervinna motståndet, säger Daniela Argento till Högskolan Kristianstads webbsajt.

Arbetet med DIDEC inleddes av Perstorps kommun, som gick ut med en förfrågan till företag att lämna förslag på teknikinnovationer för demensvården. Österbo fick fungera som testbädd och där togs idéerna emot med blandade känslor.

– En del var trötta på allt prat om omorganisationer och förändringsprojekt som inte blir något riktigt av. Så det är inte så konstigt att vissa kände frustration i början, berättar Eva Lövstål.

För att lyckas behövde man lyfta fram vårdpersonalens betydelse och involvera dem. Några undersköterskor fick bli ambassadörer, som testade tekniken i vardagen och var delaktiga i workshops och samtal. Inkubatorn Krinova, som ägs av Kristianstads kommun och högskolan har också skapat en modell för delaktighet som bygger på personalens engagemang när innovationer testas.

Ett av de förslag som mötte personalens behov var en knapp som man trycker in när brukaren fått sin medicin. Tilldelningen registreras digitalt och hjälper till att enkelt hålla koll på medicineringen.

När coronapandemin slog till fick DIDEC avslutas i förtid, men de nya knapparna blev kvar på en av Österbos avdelningar där de ledde till minskat spring och risk för smittspridning. Produkten är nu på väg ut på marknaden.

– Men framför allt har arbetsmiljön förbättrats och personalen har fått en helt ny inställning till teknik. Vi har dessutom visat hur kommun och företag kan samarbeta med innovationer, säger Christina Hansson, som är projektledare på Perstorps kommun,.

Forskarna har i sin tur kunnat studera ett förändringsarbete på nära håll, i praktiken. Det har varit ett lärande för alla, både vårdpersonal, chefer och projektledare.

– Lärandet har möjliggjorts genom att cheferna också visat lyhördhet och öppenhet gentemot såväl inkubator och forskare, som vårdpersonal, säger Daniela Argento.

De har nu samlat ihop sina resultat och sammanfattar bakgrunden till ett gott förändringsarbete med fyra ord: tilltro, tydlighet, tal och tålamod.

Och enligt Christina Hansson finns det förhoppningar om en fortsättning på arbetet.

– Vi vill inte bara stoppa allt detta i malpåse, utan vi vill gärna satsa på ett DIDEC 2.0. Jag hoppas att forskarna har möjlighet att hänga med oss även framöver.

Läs mer om DIDEC

Besök DIDECS projektsida på Perstorps kommuns webbsajt.

Relaterat

Nya boenden som fungerar

Nu planeras många nya vård- och omsorgsboenden runt om i Sverige. ­Arkitekten och forskaren Morgan Andersson beskriver kunskapsläget ­och ger exempel från Göteborgs stad.

Dagar på landet – prisbelönt verksamhet för personer med demens

Här finns inga låsta grindar. I stället väntar får, katter, jordgubbsland och en trädgård fylld av minnen. Gärdet vid Hallandsåsen är en unik dagverksamhet för personer med demens som har väckt forskarnas intresse.

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.

Fler nyheter

Nya tag mot ålderism

Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.

Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan

Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

Mer utbildning om döden behövs

Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.