Besök DIDECS projektsida på Perstorps kommuns webbsajt.
Fyra ledord för lyckad förändring
I projektet Digital innovation in dementia care, DIDEC, har Perstorps kommun samarbetat med företagsinkubatorer, teknikföretag och forskare från Högskolan Kristianstad. På äldreboendet Österbo i Perstorp har man tillsammans testat och utvärderat digitala lösningar i demensvården.
Från högskolan har Daniela Argento och Eva Lövstål varit engagerade som följeforskare sedan 2017.
– Tidigare forskning har visat de svårigheter som ofta uppstår när man vill införa tekniska innovationer i organisationer. Det är inte lätt att ändra på invanda rutiner och processer, så vi ville se om de skulle lyckas övervinna motståndet, säger Daniela Argento till Högskolan Kristianstads webbsajt.
Arbetet med DIDEC inleddes av Perstorps kommun, som gick ut med en förfrågan till företag att lämna förslag på teknikinnovationer för demensvården. Österbo fick fungera som testbädd och där togs idéerna emot med blandade känslor.
– En del var trötta på allt prat om omorganisationer och förändringsprojekt som inte blir något riktigt av. Så det är inte så konstigt att vissa kände frustration i början, berättar Eva Lövstål.
För att lyckas behövde man lyfta fram vårdpersonalens betydelse och involvera dem. Några undersköterskor fick bli ambassadörer, som testade tekniken i vardagen och var delaktiga i workshops och samtal. Inkubatorn Krinova, som ägs av Kristianstads kommun och högskolan har också skapat en modell för delaktighet som bygger på personalens engagemang när innovationer testas.
Ett av de förslag som mötte personalens behov var en knapp som man trycker in när brukaren fått sin medicin. Tilldelningen registreras digitalt och hjälper till att enkelt hålla koll på medicineringen.
När coronapandemin slog till fick DIDEC avslutas i förtid, men de nya knapparna blev kvar på en av Österbos avdelningar där de ledde till minskat spring och risk för smittspridning. Produkten är nu på väg ut på marknaden.
– Men framför allt har arbetsmiljön förbättrats och personalen har fått en helt ny inställning till teknik. Vi har dessutom visat hur kommun och företag kan samarbeta med innovationer, säger Christina Hansson, som är projektledare på Perstorps kommun,.
Forskarna har i sin tur kunnat studera ett förändringsarbete på nära håll, i praktiken. Det har varit ett lärande för alla, både vårdpersonal, chefer och projektledare.
– Lärandet har möjliggjorts genom att cheferna också visat lyhördhet och öppenhet gentemot såväl inkubator och forskare, som vårdpersonal, säger Daniela Argento.
De har nu samlat ihop sina resultat och sammanfattar bakgrunden till ett gott förändringsarbete med fyra ord: tilltro, tydlighet, tal och tålamod.
Och enligt Christina Hansson finns det förhoppningar om en fortsättning på arbetet.
– Vi vill inte bara stoppa allt detta i malpåse, utan vi vill gärna satsa på ett DIDEC 2.0. Jag hoppas att forskarna har möjlighet att hänga med oss även framöver.
Relaterat
Nya metoder underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
De delar livets berättelser
Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.
Ny teknik påverkar våra relationer
Digital teknik används i många vård- och omsorgsverksamheter. Men vilken betydelse har den för den sociala relationen mellan personal och äldre? Frågan undersöks i en ny kunskapsöversikt.
Fler nyheter
Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.
Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.