Foto: Mostphotos/Ints Vikmanis

Råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer. Det skriver Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i en ny rapport.

Äldre i Centrum har tidigare skrivit om att demenssjukdomar kostar samhället mycket pengar och att kommunerna är de som står för den största notan i form av hemtjänst och särskilt boende, men även närstående och anhöriga som ger informell omsorg.

Det är nu allt fler som utreds för diagnos och kommer under behandling. Frågan är hur samhället ska kunna möta betala för den ökade efterfrågan. Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, har gett ut en rapport som beskriver hur samhället kan bli bättre förberedda på hur de kan agera för att möta den ökade efterfrågan på prevention, diagnostik och behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar.

Enligt rapportens författare förväntas kostnaderna förskjutas från kommunerna till regionerna när fler personer får läkemedel som behandling och blir diagnostiserade inom regionen och inte kommer ha lika stort behov av omsorgsinsatser från kommunerna. De fastslår också att det kommer behövas

  • nya betalnings- och ersättningsmodeller för att hantera osäkerhet kring behandlingseffekt och diagnostisk precision
  • en tydlig plan för att hantera dessa utmaningar, helst före ett eventuellt godkännande av sjukdomsmodifierande behandlingar
  • ett ökat samarbete mellan industri, stat, regioner och kommuner för att så många som möjligt ska få tillgång till potentiellt effektiva behandlingar och diagnostik.

Rapporten är tänkt att utgöra ett rådgivande underlag för beslutsfattare inom hälso- och sjukvårdssektorn och för de som ska skapa betalningsmetoder eller ersättningsmodeller för interventioner vid demenssjukdom.

Läs även en tidigare nyhet om framtidens finansiering av demenssjukdomar: Demenssjukdomar kostar samhället 81,6 miljarder – Äldre i Centrum

Läs rapporten

Oskar Frisell, Christin Bexelius, Linus Jönsson, Peter Lindgren och Sofie Persson (2024). Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det? Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.

Relaterat

AI hjälper forskare optimera strokevården

Varje år drabbas tusentals personer av kallad ischemisk stroke i Sverige. Nu tar forskare från Lunds universitet AI till hjälp för att kunna…

Socioekonomin avgörande för risken att dö i stroke

Om du drabbas av en stroke har du betydligt högre chanser att leva vidare ifall du är välutbildad, bor i ett tryggt område…

Porträttbild på Malin Aspö

Så ser livet ut för yngre med demens

Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar…

Fler nyheter

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression…

Foto som visar ryggen på en fotbollsmålvakt med fotbollsplanen i bakgrunden.

Nu vill seniorspelarna tävla

Gåfotbollen växer kraftigt och innebandyns motsvarigheter är på frammarsch. Och nu vill deltagarna börja spela matcher och seriespel. Det framkommer i en ny…

Porträttfoto på Karin Wastesson.

Könsroller påverkar äldreomsorgens chefer

I sin avhandling har Karin Wastesson vid Linköpings univeristet undersökt förutsättningarna för enhetschefer i äldreomsorgen. Det visar sig att de påverkas av könsroller.