Oskar Frisell, Christin Bexelius, Linus Jönsson, Peter Lindgren och Sofie Persson (2024). Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det? Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.
Råd inför framtidens finansiering av demensvården
Äldre i Centrum har tidigare skrivit om att demenssjukdomar kostar samhället mycket pengar och att kommunerna är de som står för den största notan i form av hemtjänst och särskilt boende, men även närstående och anhöriga som ger informell omsorg.
Det är nu allt fler som utreds för diagnos och kommer under behandling. Frågan är hur samhället ska kunna möta betala för den ökade efterfrågan. Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, har gett ut en rapport som beskriver hur samhället kan bli bättre förberedda på hur de kan agera för att möta den ökade efterfrågan på prevention, diagnostik och behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar.
Enligt rapportens författare förväntas kostnaderna förskjutas från kommunerna till regionerna när fler personer får läkemedel som behandling och blir diagnostiserade inom regionen och inte kommer ha lika stort behov av omsorgsinsatser från kommunerna. De fastslår också att det kommer behövas
- nya betalnings- och ersättningsmodeller för att hantera osäkerhet kring behandlingseffekt och diagnostisk precision
- en tydlig plan för att hantera dessa utmaningar, helst före ett eventuellt godkännande av sjukdomsmodifierande behandlingar
- ett ökat samarbete mellan industri, stat, regioner och kommuner för att så många som möjligt ska få tillgång till potentiellt effektiva behandlingar och diagnostik.
Rapporten är tänkt att utgöra ett rådgivande underlag för beslutsfattare inom hälso- och sjukvårdssektorn och för de som ska skapa betalningsmetoder eller ersättningsmodeller för interventioner vid demenssjukdom.
Läs även en tidigare nyhet om framtidens finansiering av demenssjukdomar: Demenssjukdomar kostar samhället 81,6 miljarder – Äldre i Centrum
Relaterat
Bättre kontinuitet kan ge färre läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar
Läkemedel är viktiga för många äldre, men behandlingen behöver individanpassas för att vara effektiv och undvika farliga biverkningar. En viktig del i arbetet…
Så kan individanpassad vård minska antalet fallskador
Att som äldre drabbas av en höftfraktur innebär ofta ett stort lidande och en väsentligt försämrad livskvalitet. Nu ska forskare från Örebros universitet…
Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
Fler nyheter
Allt fler vill utbilda sig till arbetsterapeut
Det är nu fler än på många år som har valt att söka till arbetsterapeututbildningen. En anledning är den ökade efterfrågan på yrkesgruppen…
Ett gott liv för änkor med stort omsorgsbehov
Äldre änkor med mycket hemtjänst upplever ofta ensamhet och en förlorad kontroll över vardagen. Nu har en forskargrupp i Luleå undersökt vad som…
Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…