Kvinna i övre medelåldern håller i ett fat med färska grönsaker
Hälsosamtalen påverkade deltagarnas matvanor. Foto: Mostphotos

Hälsosamtal bra för jämlikhet i hälsa

Riktade hälsosamtal sänker en rad riskfaktorer och minskar den förtida dödligheten. Dessutom utjämnar de ojämlikheter i hälsa. Det visar en ny rapport från Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård drivs av Sveriges regioner i samverkan och har som mål att både ta fram, sprida och bidra till användningen av relevant kunskap i hälso- och sjukvården. Nyligen publicerade de en rapport som presenterar en kunskapsöversikt över den svenska modellen för riktade hälsosamtal, som utvecklats sedan 1985 i regionerna Skaraborg/Jönköping och Västerbotten.

Rapporten visar att det finns sju studier som följt upp effekterna av hälsosamtalen. Överlag var deras resultat samstämmiga – hälsosamtalen har stor effekt på dödligheten i allmänhet och på dödligheten i hjärt- kärlsjukdomar i synnerhet. De verkar ha effekt på olika riskfaktorer, som blodtryck, kolesterol, midjemått och BMI. Bland livsstilsförändringar gick det bara att se en effekt på matvanorna.

Även när man ställer förbättringarna i relation till socioekonomisk ojämlikhet ger hälsosamtalen goda resultat. Här kan man se att personer med kort utbildning, som generellt har sämre hälsa, i högre utsträckning deltog i hälsosamtal, och dessutom uppvisade mer minskad dödlighet, och exempelvis bättre sänkning av kolesterolnivåer. Samtalen minskar med andra ord ojämlikheten i hälsa.

– Återigen får vi bekräftelse på att vårt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ger resultat. Det är väldigt roligt och en bekräftelse på vikten av det arbete alla distriktssköterskor som jobbar med Västerbottens hälsoundersökningar gör, säger Maria Falck, chef för folkhälsoenheten vid Region Västerbotten, i ett pressmeddelande.

Läs rapporten

Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård (2022). Slutrapport avseende systematisk kunskapsgenomgång av den svenska modellen för riktade hälsosamtal.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…

Fler nyheter

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…