Här är äldreprojekten som får Fortepengar

Forte har presenterat anslagsbesluten för sin årliga öppna utlysning. Ett flertal projekt med anknytning till äldrefrågor fick pengar. Vi har hela listan.

Totalt låg det 300 miljoner kronor i potten på Fortes årliga öppna utlysning för projekt som ska pågå mellan 2021 och 2024. Sista ansökningsdagen var den 4 februari och nu har Fortes styrelse fattat de slutgiltiga besluten om vilka projekt som får finansiering.

Av ett sjuttiotal beviljade projekt hittar vi åtta med anknytning till äldre- och åldrandeforskningen. Det är som vanligt en bred flora av ämnen som intervallträning och prevention till längre arbetsliv, lagen om valfrihetssystem och skilsmässor.

  • Erik Rosendahl, Umeå universitet, Högintensiv intervallträning för äldre personer – En HIT?
  • Ann-Helen Patomella, Karolinska institutet, Aktivare vardag (Make my day): utvärdering av ett stroke-preventionsprogram som baseras på deltagande i hälsofrämjande engagerande vardagsaktiviteter.
  • Hugo Westerlund, Stockholms universitet, Engagemang eller tillbakadragande? Bestämningsfaktorer för och konsekvenser av förändringar i objektivt mätt fysisk aktivitet och stillasittande i samband med pensionsavgång.
  • Isabelle Hansson, Göteborgs universitet, Vem gynnas av ett förlängt arbetsliv? Betydelsen av arbete för psykologiska, kognitiva och hälsorelaterade förändringar.
  • Neda Agahi, Karolinska institutet, Nya kohorter, nytt åldrande? Levnadsvanor och livsstil i förändring.
  • Marlene Sandlund, Umeå universitet, Utvärdering och implementering av en mobil applikation för att främja styrka och balans och minska fallolyckor bland äldre personer.
  • Lena Högberg, Linköpings universitet, Med eller utan LOV? Organisering för tillit och kontroll mellan offentliga och privata aktörer i äldreomsorgen.
  • Linda Kridahl, Stockholms universitet, Att skiljas på äldre dar: Orsaker till och konsekvenser av skilsmässa sent i livet.

Relaterat

Britta Svensson: ”Jag exponerar ålderism skoningslöst”

Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.

Färre äldre har hemtjänst eller bor i särskilt boende

Andelen personer över 80 år som har hemtjänst eller bor i särskilt boende för äldre har minskat tydligt det senaste decenniet. Det visar Socialstyrelsens senaste lägesrapport om vården och omsorgen för äldre personer.

Ny avhandling: Äldre anhöriga behöver mer stöd

Anhörigstödet brister, samtidigt som allt fler tar hand om sina nära anhöriga. Äldre kvinnor drabbas mest av negativa konsekvenser, visar en ny doktorsavhandling vid ARC, Aging research center, Karolinska institutet.

Fler nyheter

Lyckat när olika aktörer jobbar ihop mot äldres ensamhet

Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar en rapport från Linköpings universitet.

Döva undersköterskor ökade livskvaliteten för döva äldre

Äldre döva personer möter ofta betydande hinder i kontakten med vård och omsorg. Nu visar en studie från Jönköping university att ett mobilt omsorgsteam med döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden.

Friska japaner och svenskar lever lika länge

Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.