Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet

Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. "Det här är något som har saknats förut", säger Theresa Larsen, FoU i Väst, som forskar om instrumentet.

När omställningen till god och nära vård skulle utvärderas i Göteborgsregionens kommuner, upptäckte Theresa Larsen och hennes kollegor på FoU i Väst vid Göteborgsregionen att det fattades passande instrument. Den här patientgruppen, som får vård i hemmet genom kommunal primärvård, hade inte fått frågor om sin upplevelse av vården på något systematiskt sätt förut.

– Vi hittade ett internationellt instrument som vi översatte och anpassade till svenska förhållanden och som vi började arbeta med 2021, säger Theresa Larsen.

Den svenska versionen av verktyget heter PERCCI-S (Person-centred community care inventory – Swedish version) och består av tolv påståenden med sju svarsalternativ. I somras publicerades första vetenskapliga artikeln som visar att den svenska versionen fungerar väl.

Så ser instrumentet ut, med de tolv påståendena och sju svarsalternativen.

Verktyget används i tolv av Göteborgsregionens kommuner och ingår numera även i deras årliga nyckeltalsrapport om kommunal primärvård – ett område som annars följs upp mycket sparsamt på nationell nivå, förklarar Theresa Larsen.

Varför är det här ett viktigt instrument?

– För att vården ska kunna vara personcentrerad måste man veta hur patienterna upplever den. Det här instrumentet kan användas för förbättringsarbete. Vi kompletterar den även med enkät till personalen.

De tolv påståendena utvärderar centrala delar av personcentrerad vård – förståelse för personen, partnerskapet mellan personen och vårdpersonal och vikten av att skapa goda vårdrelationer, förklarar Theresa Larsen.

– Det är viktigt att förstå att personcentrering handlar om mer än det konkreta mötet med personalen. Det mötet kan fungera jättebra, men det finns frågor som kanske inte personalen heller har möjlighet att påverka.

Intresset för instrumentet har nu ökat även i andra kommuner. Flera har hört av sig med önskemål att använda den i sin verksamhet och Theresa Larsen ger några tips till andra användare.

– Vi har använt instrumentet som en del i en enkät. Om man gör så är det inte bara att skicka ut enkäten i ett kuvert med personalen – patienten kan bli osäker på om det är anonymt då. Sedan använder vi en tjänst för att skanna svaren, och det är något vi rekommenderar andra att göra också eftersom det lätt blir fel om någon ska lägga in svaren manuellt.

Fakta
Om kommunal primärvård i hemmet
  • De största yrkesgrupperna anställda i kommunal primärvård är sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. De flesta insatser i hemmet delegeras till undersköterskor och vårdbiträden i hemtjänsten.
  • Vanliga insatser är hjälp med läkemedel, såromläggning, katetervård och fysisk träning samt utprovning av hjälpmedel som rullstol och rollator. Mer avancerade insatser, såsom dialys, tracheostomivård och intravenös antibiotikabehandling förekommer också.
Fakta
Om FoU i Väst och forskningen
  • FoU i Väst är Göteborgsregionens enhet för forskning och utveckling, som stöttar verksamheter att utveckla arbetssätt som bygger på kunskap.
  • Valideringen av instrumentet är en del av Theresa Larsens avhandlingsprojekt vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet.
  • En ny vetenskaplig artikel är på gång att publiceras, som har undersökt verktyget vidare efter vissa ändringar.

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag…

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…