Dennis Fahlgren (2025). Från undantagskontrakt till folkpension: Äldres försörjningsmönster under den ekonomiska omvandlingen i Västerbotten 1890–1955. Doktorsavhandling. Umeå universitet.
Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag
Många äldre personer i Västerbotten var ekonomiskt utsatta under första halvan av 1900-talet, trots en snabb ekonomisk tillväxt och stigande levnadsstandard. Det visar Dennis Fahlgrens avhandling som han har lagt fram vid Umeå universitet. Han har undersökt hur försörjningsmönster mellan 1890 och 1955 påverkade äldre personers liv i Västerbotten.
– På kort tid omvandlades området från huvudsakligen jordbruksekonomi till ett industrisamhälle. Det skedde i samband med att Boliden etablerades och infrastrukturen byggdes ut, säger Dennis Fahlgren i ett pressmeddelande.
En slutsats är att den industriella omvandlingen hade en negativ inverkan på äldres liv. De var ofta kvar i lågavlönade och stagnerade branscher, vilket försämrade deras ekonomiska villkor.
Äldre personer var oftast överrepresenterade inom jordbruket och traditionella hantverksyrken, alltså sektorer som inte hade samma löneutveckling som till exempel modern industri och tjänstesektorer.
Situationen blev ännu värre för äldre personer som levde på landsbygden när deras barn, som tidigare varit ett ekonomiskt stöd, flyttade till städerna för arbete. Då ökade risken för fattigdom och social isolering bland äldre personer.
– Dessa mönster innebar att äldre var ekonomiskt sårbara tämligen långt in på 1900-talet, trots den kraftigt stigande levnadsstandarden för individer i arbetsför ålder. Både äldre som arbetade i stagnerande branscher och äldre som levde utan barn löpte en högre risk att bli fattigvårdstagare, säger Dennis Fahlgren.
Först 1948, vid införandet av den första offentliga folkpensionsreformen, började de ekonomiska förhållandena för äldre personer att förbättras.
Enligt Dennis Fahlgren ger avhandlingen viktiga insikter för dagens samhälle. I dag finns det liknande omvälvande förändringar som påverkar arbetsmarknaden, till exempel digitalisering, automatisering och globalisering.
Han tycker att det är viktigt att införa långsiktiga lösningar, bland annat livslångt lärande, universella pensionssystem och en flexibel äldreomsorg, för att äldre inte ska bli ekonomiskt utsatta i framtiden.
– I samband med att vår befolkning blir allt äldre ökar behovet av framsynta politiska reformer. För att lösningarna ska vara hållbara behöver de även grundas på kunskap om hur långsiktiga ekonomiska processer påverkar äldre.
Relaterat
Hon jobbar ideellt för bättre bomiljö
Karin C Månsson är arkitekten som helst vill bo kvar i sitt område. Men hon ser behoven av anpassning av miljöer och service.…
Gemenskap i utsatta områden
Äldre personer vill ogärna flytta, oavsett områdets karaktär, visar studier. Det känslomässiga bandet och sociala gemenskapen är viktiga faktorer. Likaså om samhället väljer…
Grönska hjälper när värmen slår till
Utomhusmiljön är viktig för att klara värmen i staden, visar en ny studie. Många stannar inomhus när svala platser saknas. Men i hemmen…
Fler nyheter
Nya tag mot ålderism
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även…
Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…