Dennis Fahlgren (2025). Från undantagskontrakt till folkpension: Äldres försörjningsmönster under den ekonomiska omvandlingen i Västerbotten 1890–1955. Doktorsavhandling. Umeå universitet.

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag
Många äldre personer i Västerbotten var ekonomiskt utsatta under första halvan av 1900-talet, trots en snabb ekonomisk tillväxt och stigande levnadsstandard. Det visar Dennis Fahlgrens avhandling som han har lagt fram vid Umeå universitet. Han har undersökt hur försörjningsmönster mellan 1890 och 1955 påverkade äldre personers liv i Västerbotten.
– På kort tid omvandlades området från huvudsakligen jordbruksekonomi till ett industrisamhälle. Det skedde i samband med att Boliden etablerades och infrastrukturen byggdes ut, säger Dennis Fahlgren i ett pressmeddelande.
En slutsats är att den industriella omvandlingen hade en negativ inverkan på äldres liv. De var ofta kvar i lågavlönade och stagnerade branscher, vilket försämrade deras ekonomiska villkor.
Äldre personer var oftast överrepresenterade inom jordbruket och traditionella hantverksyrken, alltså sektorer som inte hade samma löneutveckling som till exempel modern industri och tjänstesektorer.
Situationen blev ännu värre för äldre personer som levde på landsbygden när deras barn, som tidigare varit ett ekonomiskt stöd, flyttade till städerna för arbete. Då ökade risken för fattigdom och social isolering bland äldre personer.
– Dessa mönster innebar att äldre var ekonomiskt sårbara tämligen långt in på 1900-talet, trots den kraftigt stigande levnadsstandarden för individer i arbetsför ålder. Både äldre som arbetade i stagnerande branscher och äldre som levde utan barn löpte en högre risk att bli fattigvårdstagare, säger Dennis Fahlgren.
Först 1948, vid införandet av den första offentliga folkpensionsreformen, började de ekonomiska förhållandena för äldre personer att förbättras.
Enligt Dennis Fahlgren ger avhandlingen viktiga insikter för dagens samhälle. I dag finns det liknande omvälvande förändringar som påverkar arbetsmarknaden, till exempel digitalisering, automatisering och globalisering.
Han tycker att det är viktigt att införa långsiktiga lösningar, bland annat livslångt lärande, universella pensionssystem och en flexibel äldreomsorg, för att äldre inte ska bli ekonomiskt utsatta i framtiden.
– I samband med att vår befolkning blir allt äldre ökar behovet av framsynta politiska reformer. För att lösningarna ska vara hållbara behöver de även grundas på kunskap om hur långsiktiga ekonomiska processer påverkar äldre.
Relaterat

Anhöriga som vårdar behöver stöd
Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa…

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre
Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i…

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner
Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en…
Fler nyheter

Ny prognos: Så många får demens
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på…

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre
Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och…

Bättre förståelse för balans minskar fallrisken
Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar…