Överdödligheten i Stockholmsregionen var under våren som högst i kommuner med lägre utbildning, lägre inkomst och lägre andel svenskfödda invånare. Även med hänsyn till faktorer som ålder, kön och kommun rapporterades en särskilt stor överdödlighet i covid-19 bland personer födda i Somalia, Syrien, Libanon och Turkiet.
Faktorer i omgivningen kan påverka den enskilda individens sårbarhet. Bostadsområdets ålderssammansättning är ett exempel. Preliminära uppgifter från New York har visat att fler fall av covid-19 har rapporterats från områden där en högre andel av invånarna är under 18 år, även om det var oklart om barn påskyndade smittspridningen eller om det var lägre inkomst som låg till grund för denna koppling. En nyligen föreslagen skyddsstrategi lägger inte bara fokus på de som är mest sårbara för covid-19, utan också på deras närmaste kontakter och sociala nätverk i och med risken för smittspridning. Därför är det viktigt att bedöma hur områdets ålderssammansättning och individens sårbarhet samverkar vid överdödlighet på grund av covid-19.
Vi ville beskriva fördelningen av överdödlighet under de första veckorna av covid-19-utbrottet i Stockholmsregionen utifrån bostadsområdenas socioekonomiska status och ålderssammansättning. Vi analyserade veckovisa uppgifter från dödsfallsregistret vid Statistiska centralbyrån, SCB, för perioden 1 januari–17 maj 2020. Överdödligheten för varje vecka beräknades genom att jämföra dödligheten med den genomsnittliga dödligheten samma vecka de fem föregående åren. För att belysa hur olika områden skiljer sig i socioekonomisk status (inkomstnivå, utbildning, födelseland, förvärvsarbete) och åldersstruktur (andel invånare över 70 år) användes data från SCB:s demografiska statistikområden, som delar in Sverige i områden på cirka 1 500 invånare (antalet varierar mellan 700 och 2 700) över hela landet.
I Stockholmsregionen såg vi överdödlighet från och med vecka 13. Under veckan med högst överdödlighet, vecka 15, var den 160 procent av den ”normala” dödligheten sett till befolkningen som helhet, det vill säga 160 procent fler än förväntat avled (152 procent bland kvinnor över 80 år; 183 procent bland män över 80 år). Under samma vecka kunde man se att den högsta överdödligheten fanns i demografiska statistikområden med lägre inkomst (171 procent), lägre andel svenskfödda (178 procent), och lägre andel förvärvsarbetande (174 procent).
Överdödligheten var 1,2 till 1,7 gånger högre i utsatta områden med en lägre andel 70+ (se figur). I dessa områden uppgick överdödligheten till över 200 procent, det vill säga mer än tre gånger så många dödsfall som under samma vecka föregående år. Med andra ord fann vi att i Stockholmsregionen var de som drabbades särskilt hårt av covid-19-relaterad dödlighet äldre personer och personer som bor i socioekonomiskt utsatta områden med en högre andel unga eller medelålders invånare.
Vilken roll Sveriges internationellt sett mindre ingripande strategi för att hålla nere smittspridningen haft för de förhållandevis höga dödstalen har ännu inte studerats med vetenskapliga metoder. Resultaten av vår studie tyder dock på att en sådan strategi kan vara mindre effektiv i socioekonomiskt utsatta områden med en stor andel invånare under 70 år. Faktorer som yrkesmiljö (till exempel tjänste- och servicesektorn och andra arbeten som kräver fysisk kontakt med andra personer), ett aktivt socialt liv, brist på anpassad förebyggande information, samt överbefolkade och generationsöverskridande boendeformer, kan ha ökat sannolikheten för att yngre individer exponeras för viruset. Detta har i sin tur haft en direkt inverkan på den sårbara äldre befolkningen.
Resultaten från vår studie är viktiga för framtida skyddande strategier eftersom det är troligt att covid-19-infektioner återkommer i framtiden. Det finns olika förslag på modeller för att skydda specifika riskgrupper, och vi menar att dessa även bör ta hänsyn till omgivningens sociodemografiska faktorer. Bristen på tillgång till befolkningsregister som kombinerar uppgifter om individ och omgivning har i själva verket pekats ut som en av svagheterna i den nuvarande hanteringen av covid-19-pandemin i i-länder.
