Hög vilopuls kan leda till demenssjukdom

Enligt en studie från Karolinska institutet finns det ett samband mellan hög vilopuls och risk för demenssjukdom.

Allt mer forskning visar att livsstilsfaktorer påverkar risken att drabbas av demenssjukdom. Resultatet från en studie utförd vid Karolinska institutet pekar nu mot att hög vilopuls har ett samband med kognitiv nedsättning.

Forskarna följde mer än 2 000 personer över 60 år i upp till tolv år. Deltagare med en vilopuls på mer än 80 slag per minut hade i medeltal 55 procent högre risk att drabbas av en demenssjukdom jämfört med personer som låg mellan 60 och 69 slag per minut.

Det kan finnas orsaker till detta samband, exempelvis hjärt-kärlsjukdom, stela pulsådror, eller störningar i det autonoma nervsystemet, enligt forskarna. Att koppla vilopuls till hög risk för kognitiv sjukdom har en stor fördel – det är nämligen enkelt att mäta.

– Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifiera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mera noggrant och tidigt föreslå insatser så kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalité, säger Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Forskningen om vilopuls är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen, som drivs av Karolinska institutet, Stockholms universitet och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Läs artikeln

Y Imahori, DL Vetrano, X Xia, G Grande, P Ljungman, L Fratiglioni och C Qiu (2021). Association of resting heart rate with cognitive decline and dementia in older adults: a population-based cohort study. Alzheimer’s and dementia: The journal of the Alzheimer’s association.

Relaterat

Rapport: Minskad demensrisk med hälsosam mat

Att äta hälsosamt är inte bara bra för kroppen – det kan också bidra till att hålla hjärnan frisk längre. Det visar en ny rapport från Livsmedelsverket som bygger på forskning som har undersökt kopplingen mellan kost och utvecklingen av…

Munhälsan – kopplingen till demens

Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i parodontologi.

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två forskningscentrum med fokus på demens.

Fler nyheter

Årets höjdpunkter och lästips

Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.

Detta får äldreomsorgspersonal att stanna

Att behålla en stabil och kompetent personalstyrka inom äldreomsorgen kräver ett mångfacetterat arbete där ledarskap, stödjande arbetsplatsrelationer och ekonomiska resurser har en betydande roll. Det visar en rapport från SBU.

Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19

Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en studie från Stockholms universitet.