Hög vilopuls kan leda till demenssjukdom

Enligt en studie från Karolinska institutet finns det ett samband mellan hög vilopuls och risk för demenssjukdom.

Allt mer forskning visar att livsstilsfaktorer påverkar risken att drabbas av demenssjukdom. Resultatet från en studie utförd vid Karolinska institutet pekar nu mot att hög vilopuls har ett samband med kognitiv nedsättning.

Forskarna följde mer än 2 000 personer över 60 år i upp till tolv år. Deltagare med en vilopuls på mer än 80 slag per minut hade i medeltal 55 procent högre risk att drabbas av en demenssjukdom jämfört med personer som låg mellan 60 och 69 slag per minut.

Det kan finnas orsaker till detta samband, exempelvis hjärt-kärlsjukdom, stela pulsådror, eller störningar i det autonoma nervsystemet, enligt forskarna. Att koppla vilopuls till hög risk för kognitiv sjukdom har en stor fördel – det är nämligen enkelt att mäta.

– Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifiera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mera noggrant och tidigt föreslå insatser så kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalité, säger Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Forskningen om vilopuls är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen, som drivs av Karolinska institutet, Stockholms universitet och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Läs artikeln

Y Imahori, DL Vetrano, X Xia, G Grande, P Ljungman, L Fratiglioni och C Qiu (2021). Association of resting heart rate with cognitive decline and dementia in older adults: a population-based cohort study. Alzheimer’s and dementia: The journal of the Alzheimer’s association.

Relaterat

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat vid Uppsala universitet.

Så gör forskning nytta i praktiken

Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade Äldrecentrumdagen.

Äldre kvinna lyfter handvikt

Ett lyft för hjärnhälsan

Programmet Hjärnhoppet ska minska risken för demens och förbättra hjärnhälsan. Äldre i centrum följde med på ett träningspass i Sollentuna, där projektet följs av forskare från Karolinska institutet.

Fler nyheter

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör att besluten riskerar att påverkas av faktorer som ekonomi och politisk ideologi. Det visar en avhandling från…

Äldre kvinnor mediterar

Så kan mindfulness främja äldres hälsa

Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att skapa lugn och bidra till mindre ältande.

Porträttbild på Miia Kivipelto

Effektiv modell tar nästa kliv

För ett decennium sedan visade ­pro­f­essor Miia Kivipelto att livsstilsförändringar kan minska risken för kognitiv svikt. Nu breddas FINGER-modellen.