Y Imahori, DL Vetrano, X Xia, G Grande, P Ljungman, L Fratiglioni och C Qiu (2021). Association of resting heart rate with cognitive decline and dementia in older adults: a population-based cohort study. Alzheimer’s and dementia: The journal of the Alzheimer’s association.
Hög vilopuls kan leda till demenssjukdom
Enligt en studie från Karolinska institutet finns det ett samband mellan hög vilopuls och risk för demenssjukdom.
Allt mer forskning visar att livsstilsfaktorer påverkar risken att drabbas av demenssjukdom. Resultatet från en studie utförd vid Karolinska institutet pekar nu mot att hög vilopuls har ett samband med kognitiv nedsättning.
Forskarna följde mer än 2 000 personer över 60 år i upp till tolv år. Deltagare med en vilopuls på mer än 80 slag per minut hade i medeltal 55 procent högre risk att drabbas av en demenssjukdom jämfört med personer som låg mellan 60 och 69 slag per minut.
Det kan finnas orsaker till detta samband, exempelvis hjärt-kärlsjukdom, stela pulsådror, eller störningar i det autonoma nervsystemet, enligt forskarna. Att koppla vilopuls till hög risk för kognitiv sjukdom har en stor fördel – det är nämligen enkelt att mäta.
– Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifiera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mera noggrant och tidigt föreslå insatser så kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalité, säger Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Forskningen om vilopuls är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen, som drivs av Karolinska institutet, Stockholms universitet och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
Läs artikeln
Relaterat
Nya metoder underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
De delar livets berättelser
Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.
Otillräckligt stöd för yngre med demens
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.
Fler nyheter
Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.
Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
