Y Imahori, DL Vetrano, X Xia, G Grande, P Ljungman, L Fratiglioni och C Qiu (2021). Association of resting heart rate with cognitive decline and dementia in older adults: a population-based cohort study. Alzheimer’s and dementia: The journal of the Alzheimer’s association.
Hög vilopuls kan leda till demenssjukdom
Enligt en studie från Karolinska institutet finns det ett samband mellan hög vilopuls och risk för demenssjukdom.
Allt mer forskning visar att livsstilsfaktorer påverkar risken att drabbas av demenssjukdom. Resultatet från en studie utförd vid Karolinska institutet pekar nu mot att hög vilopuls har ett samband med kognitiv nedsättning.
Forskarna följde mer än 2 000 personer över 60 år i upp till tolv år. Deltagare med en vilopuls på mer än 80 slag per minut hade i medeltal 55 procent högre risk att drabbas av en demenssjukdom jämfört med personer som låg mellan 60 och 69 slag per minut.
Det kan finnas orsaker till detta samband, exempelvis hjärt-kärlsjukdom, stela pulsådror, eller störningar i det autonoma nervsystemet, enligt forskarna. Att koppla vilopuls till hög risk för kognitiv sjukdom har en stor fördel – det är nämligen enkelt att mäta.
– Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifiera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mera noggrant och tidigt föreslå insatser så kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalité, säger Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Forskningen om vilopuls är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen, som drivs av Karolinska institutet, Stockholms universitet och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
Läs artikeln
Relaterat
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Fler nyheter
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.
Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till vård- och omsorgsboende.
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
