Två personer som går i en korridor.
Foto: Mostphotos (genrebild)

Hur du går kan vara tecken på ökad demensrisk

Är du äldre och går långsamt eller har dålig simultanförmåga? Det kan vara tecken på en ökad risk att drabbas av demenssjukdom.

Två avhandlingar, från Umeå universitet respektive Akademiska sjukhuset i Uppsala, har undersökt sambandet mellan hur man går och risken för demenssjukdom. 

Jerry Öhlin, doktorand vid Umeå universitet, har studerat gånghastigheten över en sträcka hos 87-åringar. Totalt ingick nästan 300 personer som följdes upp fem år senare. 

Då hade ungefär var tredje person utvecklat en demenssjukdom. Ju lägre gånghastighet vid första mätningen och ju mer den sjunkit vid uppföljningen, desto högre var risken för demenssjukdom. Tendensen kvarstod även om personerna hade varit fysiskt aktiva i övre medelåldern. 

– Detta resultat var förvånande eftersom många studier visat att fysisk träning har en skyddande effekt mot demens. Men det är ändå absolut inte förgäves att träna. Vi kunde se att de som var fysiskt aktiva fick bättre fysisk funktion som äldre, även om förekomsten av demens inte påverkades, säger Jerry Öhlin i ett pressmeddelande. 

Samtidigt visar Hanna Bozkurt Åhman, doktorand vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, att även en sämre simultanförmåga kan vara ett tidigt tecken på demenssjukdom. 

Hon har använt av ett så kallat dual-task-test där äldre patienter går och samtidigt utför kognitiva test. Totalt 298 patienter och 188 kontrollpersoner deltog i samband med minnesutredningar. 

Resultaten visar att det kombinerade gång- och kognitionstestet kan användas för att särskilja mellan demens, kognitiv störning, subjektiv kognitiv störning och personer utan kognitiv sjukdom. 

– Dessutom kan testet användas för att förutsäga utveckling av demens hos personer inom 2,5 år efter genomgången minnesutredning, i synnerhet hos yngre personer. Testet kan bidra med användbar information vid minnesutredningar, men det behövs fler studier för att testet ska kunna användas kliniskt, säger Hanna Bozkurt Åhman i ett pressmeddelande.

Läs avhandlingarna i sin helhet

Jerry Öhlins avhandling

Jerry Öhlin (2021). Gait speed, physical activity, cognitive function and dementia: associations in cross-sectional and longitudinal studies and validity of a physical activity questionnaire in very old people. 

Studier i avhandlingen

I. Jerry Öhlin m fl (2021). The association between cognition and gait in a representative sample of very old people – the influence of dementia and walking aid use. Publicerad i Bmc geriatrics. 

II. Jerry Öhlin m fl (2021). Low or declining gait speed is associated with risk of developing dementia over 5 years among people aged 85 years and over. Publicerad i Journal of aging and physical activity. 

III. Jerry Öhlin m fl (2021). Physical activity in late middle- to older aged people and dementia, cognitive, and physical function two decades later. Manuskript. 

IV. Jerry Öhlin m fl (2021). Concurrent validity of the International physical activity questionnaire adapted for adults aged ≥ 80 years (IPAQ-E 80+) – tested with accelerometer data from the SilverMONICA study. Manuskript. 


Hanna Bozkurt Åhmans avhandling 

Hanna Bozkurt Åhman (2021). Timed up-and-go dual-task tests for early detection of dementia disorder. 

Studier i avhandlingen

I. Hanna Bozkurt Åhman m fl (2019). Dual-task performance and neurodegeneration: Correlations between timed up-and-go dual-task test outcomes and Alzheimer’s disease cerebrospinal fluid biomarkers. Publicerad i Journal of Alzheimer’s disease. 

II. Hanna Bozkurt Åhman m fl (2020). Dual-task tests discriminate between dementia, mild cognitive impairment, subjective cognitive impairment, and healthy controls – a cross-sectional cohort study. Publicerad i Bmc geriatrics. 

III. Hanna Bozkurt Åhman m fl (2020). Dual-task tests predict conversion to dementia: A prospective memory-clinic-based cohort study. Publicerad i International journal of environmental research and public health. 

IV. Hanna Bozkurt Åhman m fl (2021). Timed “Up & go” dual-task tests: Age- and sex-specific reference values and test-retest reliability in cognitively healthy controls. Publicerad i Physical therapy. 

Relaterat

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…

Otillräckligt stöd för yngre med demens

Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…

Fler nyheter

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…

Äldre kvinna får besök av vårdpersonal i hemmet

Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet

Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…