En man sitter ensam i sin soffa. Han ser allvarlig ut.
Foto: Aleksandr Davydov/Mostphotos

Insatser mot ensamhet bland äldre personer

SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att lära.

Den nya socialtjänstlag som med stor sannolikhet kommer att börja gälla i juli 2025 kommer att ha ett större fokus på vetenskap och beprövad erfarenhet även inom socialtjänsten. Det kommer att bli viktigare att ha ett vetenskapligt stöd för de insatser man beslutar om.

I sin rapportserie SBU kommenterar har nu Statens beredning för medicinsk och social utvärdering valt ut fem vetenskapliga översikter över forskningen om att förebygga och motverka ensamhet bland äldre personer. De konstaterar att forskningen på området är spretig, både till sitt innehåll och sin kvalitet. Det gör att de olika forskningssammanställningarna drar olika slutsatser, trots att de i många fall utgår från samma forskningsstudier i grunden.

SBU sammanfattar de effektiva insatserna i tre kategorier:

  • Insatser som syftar till att främja social kontakt och interaktion, både digitalt och fysiskt, till exempel genom samtal, aktiviteter eller sysselsättning.
  • Insatser som syftar till att förändra beteenden, attityder eller levnadsvanor genom terapi eller behandling, både digitalt och fysiskt, individuellt eller i grupp.
  • Insatser som syftar till att erbjuda hjälpmedel eller utbildning för att kompensera för miljömässiga eller individuella begränsningar, till exempel med hjälp av djur eller teknik.

En av forskningsöversikterna undersökte könsskillnader i effekterna av olika insatser. De hittade inga skillnader, förutom att beteendeaktivering och insatser med flera kombinerade komponenter hade bättre effekt på män.

SBU konstaterar att det finns insatser som har effekt mot ensamhet och att deras rapport kan användas som ett underlag för diskussioner när verksamheter ska utforma sitt förebyggande arbete med äldre personer. SBU efterlyser också en mer likvärdig forskning i ämnet så att studier går att jämföra och sammanställa. Det behövs också mer kunskap om effekterna på olika undergrupper av äldre, då äldre personer är lika heterogen som övriga befolkningen.

Relaterat

Äldre kvinna sitter vid ett matbord med sitt barnbarn

En mormors reflektioner

Vad innebär det att vara mor- och farförälder och hur kan relationen till ens barnbarn se ut? Det reflekterar Stiftelsen Äldrecentrums direktör Åsa…

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Tarmsjukdom kan påskynda kognitiv försämring

Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.

Fler nyheter

Äldreprojekten som får pengar från Vetenskapsrådet

Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från…

Vårdpersonal lär sig byta blöja på docka

Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte

Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor…

Äldre man arbetar inom industrin

Allt fler 65-plussare arbetar

Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i…