En man sitter ensam i sin soffa. Han ser allvarlig ut.
Foto: Aleksandr Davydov/Mostphotos

Insatser mot ensamhet bland äldre personer

SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att lära.

Den nya socialtjänstlag som med stor sannolikhet kommer att börja gälla i juli 2025 kommer att ha ett större fokus på vetenskap och beprövad erfarenhet även inom socialtjänsten. Det kommer att bli viktigare att ha ett vetenskapligt stöd för de insatser man beslutar om.

I sin rapportserie SBU kommenterar har nu Statens beredning för medicinsk och social utvärdering valt ut fem vetenskapliga översikter över forskningen om att förebygga och motverka ensamhet bland äldre personer. De konstaterar att forskningen på området är spretig, både till sitt innehåll och sin kvalitet. Det gör att de olika forskningssammanställningarna drar olika slutsatser, trots att de i många fall utgår från samma forskningsstudier i grunden.

SBU sammanfattar de effektiva insatserna i tre kategorier:

  • Insatser som syftar till att främja social kontakt och interaktion, både digitalt och fysiskt, till exempel genom samtal, aktiviteter eller sysselsättning.
  • Insatser som syftar till att förändra beteenden, attityder eller levnadsvanor genom terapi eller behandling, både digitalt och fysiskt, individuellt eller i grupp.
  • Insatser som syftar till att erbjuda hjälpmedel eller utbildning för att kompensera för miljömässiga eller individuella begränsningar, till exempel med hjälp av djur eller teknik.

En av forskningsöversikterna undersökte könsskillnader i effekterna av olika insatser. De hittade inga skillnader, förutom att beteendeaktivering och insatser med flera kombinerade komponenter hade bättre effekt på män.

SBU konstaterar att det finns insatser som har effekt mot ensamhet och att deras rapport kan användas som ett underlag för diskussioner när verksamheter ska utforma sitt förebyggande arbete med äldre personer. SBU efterlyser också en mer likvärdig forskning i ämnet så att studier går att jämföra och sammanställa. Det behövs också mer kunskap om effekterna på olika undergrupper av äldre, då äldre personer är lika heterogen som övriga befolkningen.

Relaterat

Rapport: Minskad demensrisk med hälsosam mat

Att äta hälsosamt är inte bara bra för kroppen – det kan också bidra till att hålla hjärnan frisk längre. Det visar en…

Porträttbild på William Son Galanza

Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen

Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

Äldre kvinna borstar tänderna

God munhälsa kräver tid

Ibland försummas munvården hos äldre personer av olika skäl. Samtidigt kan nedsatt munhälsa påverka allmänhälsan, skriver Maria Snögren, som också ger tips till…

Fler nyheter

Så är livet på särskilda boenden – bakom fasaden

Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…