En man sitter ensam i sin soffa. Han ser allvarlig ut.
Foto: Aleksandr Davydov/Mostphotos

Insatser mot ensamhet bland äldre personer

SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att lära.

Den nya socialtjänstlag som med stor sannolikhet kommer att börja gälla i juli 2025 kommer att ha ett större fokus på vetenskap och beprövad erfarenhet även inom socialtjänsten. Det kommer att bli viktigare att ha ett vetenskapligt stöd för de insatser man beslutar om.

I sin rapportserie SBU kommenterar har nu Statens beredning för medicinsk och social utvärdering valt ut fem vetenskapliga översikter över forskningen om att förebygga och motverka ensamhet bland äldre personer. De konstaterar att forskningen på området är spretig, både till sitt innehåll och sin kvalitet. Det gör att de olika forskningssammanställningarna drar olika slutsatser, trots att de i många fall utgår från samma forskningsstudier i grunden.

SBU sammanfattar de effektiva insatserna i tre kategorier:

  • Insatser som syftar till att främja social kontakt och interaktion, både digitalt och fysiskt, till exempel genom samtal, aktiviteter eller sysselsättning.
  • Insatser som syftar till att förändra beteenden, attityder eller levnadsvanor genom terapi eller behandling, både digitalt och fysiskt, individuellt eller i grupp.
  • Insatser som syftar till att erbjuda hjälpmedel eller utbildning för att kompensera för miljömässiga eller individuella begränsningar, till exempel med hjälp av djur eller teknik.

En av forskningsöversikterna undersökte könsskillnader i effekterna av olika insatser. De hittade inga skillnader, förutom att beteendeaktivering och insatser med flera kombinerade komponenter hade bättre effekt på män.

SBU konstaterar att det finns insatser som har effekt mot ensamhet och att deras rapport kan användas som ett underlag för diskussioner när verksamheter ska utforma sitt förebyggande arbete med äldre personer. SBU efterlyser också en mer likvärdig forskning i ämnet så att studier går att jämföra och sammanställa. Det behövs också mer kunskap om effekterna på olika undergrupper av äldre, då äldre personer är lika heterogen som övriga befolkningen.

Relaterat

AI ska på sikt hjälpa vårdpersonal att upptäcka hälsoproblem hos äldre i ett tidigare skede. Foto: Mostphotos

AI ska upptäcka sjukdomar i god tid

I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken…

Foto på en tandborste

Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende

En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap…

Äldre par på träningscykel

Högintensiv träning bra och säkert för äldre

Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning,…

Fler nyheter

Samlad seniormottagning kan underlätta för alla

Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av…

Så länge en "bonusförförälder" är engagerad betraktas hen som en riktig släkting i barnens ögon. Foto: Mostphotos

Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst

För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas,…

Fortfarande är det långt fler kvinnor än män som blir 100 år och äldre. Foto: Mostphotos

Hundraåringarna blir allt fler

Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga…