En man sitter ensam i sin soffa. Han ser allvarlig ut.
Foto: Aleksandr Davydov/Mostphotos

Insatser mot ensamhet bland äldre personer

SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att lära.

Den nya socialtjänstlag som med stor sannolikhet kommer att börja gälla i juli 2025 kommer att ha ett större fokus på vetenskap och beprövad erfarenhet även inom socialtjänsten. Det kommer att bli viktigare att ha ett vetenskapligt stöd för de insatser man beslutar om.

I sin rapportserie SBU kommenterar har nu Statens beredning för medicinsk och social utvärdering valt ut fem vetenskapliga översikter över forskningen om att förebygga och motverka ensamhet bland äldre personer. De konstaterar att forskningen på området är spretig, både till sitt innehåll och sin kvalitet. Det gör att de olika forskningssammanställningarna drar olika slutsatser, trots att de i många fall utgår från samma forskningsstudier i grunden.

SBU sammanfattar de effektiva insatserna i tre kategorier:

  • Insatser som syftar till att främja social kontakt och interaktion, både digitalt och fysiskt, till exempel genom samtal, aktiviteter eller sysselsättning.
  • Insatser som syftar till att förändra beteenden, attityder eller levnadsvanor genom terapi eller behandling, både digitalt och fysiskt, individuellt eller i grupp.
  • Insatser som syftar till att erbjuda hjälpmedel eller utbildning för att kompensera för miljömässiga eller individuella begränsningar, till exempel med hjälp av djur eller teknik.

En av forskningsöversikterna undersökte könsskillnader i effekterna av olika insatser. De hittade inga skillnader, förutom att beteendeaktivering och insatser med flera kombinerade komponenter hade bättre effekt på män.

SBU konstaterar att det finns insatser som har effekt mot ensamhet och att deras rapport kan användas som ett underlag för diskussioner när verksamheter ska utforma sitt förebyggande arbete med äldre personer. SBU efterlyser också en mer likvärdig forskning i ämnet så att studier går att jämföra och sammanställa. Det behövs också mer kunskap om effekterna på olika undergrupper av äldre, då äldre personer är lika heterogen som övriga befolkningen.

Relaterat

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…

Fler nyheter

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…