En man sitter ensam i sin soffa. Han ser allvarlig ut.
Foto: Aleksandr Davydov/Mostphotos

Insatser mot ensamhet bland äldre personer

SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att lära.

Den nya socialtjänstlag som med stor sannolikhet kommer att börja gälla i juli 2025 kommer att ha ett större fokus på vetenskap och beprövad erfarenhet även inom socialtjänsten. Det kommer att bli viktigare att ha ett vetenskapligt stöd för de insatser man beslutar om.

I sin rapportserie SBU kommenterar har nu Statens beredning för medicinsk och social utvärdering valt ut fem vetenskapliga översikter över forskningen om att förebygga och motverka ensamhet bland äldre personer. De konstaterar att forskningen på området är spretig, både till sitt innehåll och sin kvalitet. Det gör att de olika forskningssammanställningarna drar olika slutsatser, trots att de i många fall utgår från samma forskningsstudier i grunden.

SBU sammanfattar de effektiva insatserna i tre kategorier:

  • Insatser som syftar till att främja social kontakt och interaktion, både digitalt och fysiskt, till exempel genom samtal, aktiviteter eller sysselsättning.
  • Insatser som syftar till att förändra beteenden, attityder eller levnadsvanor genom terapi eller behandling, både digitalt och fysiskt, individuellt eller i grupp.
  • Insatser som syftar till att erbjuda hjälpmedel eller utbildning för att kompensera för miljömässiga eller individuella begränsningar, till exempel med hjälp av djur eller teknik.

En av forskningsöversikterna undersökte könsskillnader i effekterna av olika insatser. De hittade inga skillnader, förutom att beteendeaktivering och insatser med flera kombinerade komponenter hade bättre effekt på män.

SBU konstaterar att det finns insatser som har effekt mot ensamhet och att deras rapport kan användas som ett underlag för diskussioner när verksamheter ska utforma sitt förebyggande arbete med äldre personer. SBU efterlyser också en mer likvärdig forskning i ämnet så att studier går att jämföra och sammanställa. Det behövs också mer kunskap om effekterna på olika undergrupper av äldre, då äldre personer är lika heterogen som övriga befolkningen.

Relaterat

Tandhygienisten Jessica Friberg sitter med patienten Olof

Vem har störst behov av tandvård?

Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör…

Mer utbildning om döden behövs

Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för…

Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer

Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny…

Fler nyheter

Tarmbakterier kopplas till skörhet

Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att…

Detta kan leda till trafikolyckor bland äldre personer

Det finns medicinska tillstånd som påverkar äldre personers körförmåga. Dessa sjukdomar leder till ökad risk för trafikolyckor, visar en ny avhandling från Karolinska…

Svårt att upptäcka ekonomiskt våld mot äldre

Ekonomiskt våld mot äldre personer är ett osynligt problem i Sverige. Nu visar en rapport från Jämställdhetsmyndigheten att det ekonomiska våldet ofta inte…