Känslomässig skillnad i svensk och norsk äldreomsorg

En norsk-svensk studie har jämfört hur omsorgspersonal vid hembesök bemöter äldre personers känslor i de båda länderna. Och de upptäckte tydliga skillnader.

Under coronaåret har intresset ökat för att jämföra svensk och norsk äldreomsorg, främst eftersom dödstalen i covid-19 har visat så olikartade mönster. Men det finns även andra skäl att göra jämförelser, exempelvis att vi har ett utbyte av personal mellan länderna.

I studien Emotional communication in home care: A comparison between Norway and Sweden har forskare från Sverige, Norge och Nederländerna jämfört hur omsorgspersonal i hemmet gav respons när brukarna uttryckte oro. Studien bygger på observationer vid 383 inspelade hembesök.

Resultaten visar att svensk omsorgspersonal fångar upp och bemöter brukarens oro i 75 procent av fallen, medan samma siffra för den norska omsorgspersonalen var 60 procent. Det fanns också tydliga skillnader i hur man gav sin respons.

Artikelförfattarna konstaterar att det finns kulturella skillnader i hur de äldre uttrycker att mår dåligt och att bemötandet från personalen kan ha formats efter det. De skriver också att till exempel omsorgsutbildningarna kan skilja sig åt.

Läs artikeln

Vibeke Sundling, Linda Hafskjold, Jakob Håkansson Eklund, Inger K Holmström, Jessica Höglander, Annelie J Sundler, Sandra van Dulmen och Hilde Eide (2020). Emotional communication in home care: A comparison between Norway and Sweden. Patient education and counseling.

Relaterat

Åldrandet in på bara kroppen

I en äldredräkt får studenter och besökare känna på åldrandets sjukdomar. Övningen vid Högskolan i Skövde kan ge förståelse som förbättrar arbetssättet med äldre.

Bättre samtal med äldre par

Hur kan biståndshandläggare stödjas i att utreda äldre pars behov? Det har forskare från Linköpings universitet undersökt i ett forskningsprojekt, där kommunikation står i fokus.

Albert Westergren tittar fram genom en matlucka i en gammal fängelsedörr

Lekfull ­professor ser nya vägar

Albert Westergren har forskat om undernäring och ätsvårigheter bland äldre personer i flera decennier. De senaste åren har hans forskning blivit mer lekfull, precis som han själv.

Fler nyheter

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25

1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av Äldre i Centrum om. Nu får du som är nyhetsprenumerant eller besökare på vår webbsida tillgång till…

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…