Vibeke Sundling, Linda Hafskjold, Jakob Håkansson Eklund, Inger K Holmström, Jessica Höglander, Annelie J Sundler, Sandra van Dulmen och Hilde Eide (2020). Emotional communication in home care: A comparison between Norway and Sweden. Patient education and counseling.
Känslomässig skillnad i svensk och norsk äldreomsorg
Under coronaåret har intresset ökat för att jämföra svensk och norsk äldreomsorg, främst eftersom dödstalen i covid-19 har visat så olikartade mönster. Men det finns även andra skäl att göra jämförelser, exempelvis att vi har ett utbyte av personal mellan länderna.
I studien Emotional communication in home care: A comparison between Norway and Sweden har forskare från Sverige, Norge och Nederländerna jämfört hur omsorgspersonal i hemmet gav respons när brukarna uttryckte oro. Studien bygger på observationer vid 383 inspelade hembesök.
Resultaten visar att svensk omsorgspersonal fångar upp och bemöter brukarens oro i 75 procent av fallen, medan samma siffra för den norska omsorgspersonalen var 60 procent. Det fanns också tydliga skillnader i hur man gav sin respons.
Artikelförfattarna konstaterar att det finns kulturella skillnader i hur de äldre uttrycker att mår dåligt och att bemötandet från personalen kan ha formats efter det. De skriver också att till exempel omsorgsutbildningarna kan skilja sig åt.
Relaterat
Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende
En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap kan stå i vägen för att lyckas.
Samlad seniormottagning kan underlätta för alla
Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av en seniormottagning i Nacka.
Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende
Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt boende. En av anledningarna är att ha närhet till vårdpersonal. Det visar en avhandling från Örebro universitet.
Fler nyheter
Högintensiv träning bra och säkert för äldre
Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning, går det att se positiva effekter på både kroppen och hjärnan. Det visar en avhandling från Umeå…
Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst
För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas, visar sociologen Linn Alenius Wallin i sin doktorsavhandling.
Insatser mot ensamhet bland äldre personer
SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att lära.