Varje år omkommer cirka nittio personer i bostadsbränder i Sverige, och det är framför allt äldre personer och personer med alkoholproblem som far illa. I kombination med rökning ökar risken kraftigt, speciellt för dem som är 85 år eller äldre. De har en tre gånger högre risk att dö jämfört med dem i samma åldersgrupp som inte röker och 45 gånger högre risk jämfört med hela befolkningen.
– Främsta orsaken till att risken ökar med ålder är försämrad fysisk rörelseförmåga, att de inte kan ta sig ut utan hjälp eller släcka en cigarett som de har tappat, säger Marcus Runefors, doktorand i brandteknik som har skrivit avhandlingen vid Lunds tekniska högskola, till Vetenskap & hälsa.
Sammantaget visar avhandlingen att bränder hos äldre personer ofta startar i kläder eller sängkläder.
– Det finns all anledning att se över materialet i kläderna. Syntetmaterial är brandsäkrare än naturmaterial som till exempel bomull, särskilt mot cigaretter, säger Marcus Runefors.
Ett alternativ vore att tvätta sängkläder i flamskyddsmedel eller att installera ett rökgasaktiverat sprinklersystem. En viktig varningssignal om att åtgärder behövs är om hemtjänstpersonal hittar brännmärken i till exempel kläder eller golv.
Avhandlingen visar också att brandvarnare inte är lika effektiva för äldre personer eftersom de generellt hör sämre, något som Marcus Runefors tycker att tillverkarna borde ta hänsyn till.
Avhandlingen heter Fatal residential fires: prevention and response.
Anhörigstödet brister, samtidigt som allt fler tar hand om sina nära anhöriga. Äldre kvinnor drabbas mest av negativa konsekvenser, visar en ny doktorsavhandling vid ARC, Aging research center, Karolinska institutet.
Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar en rapport från Linköpings universitet.
Äldre döva personer möter ofta betydande hinder i kontakten med vård och omsorg. Nu visar en studie från Jönköping university att ett mobilt omsorgsteam med döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden.
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.
Undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden. Orsaken är bland annat brister i arbetsmiljön, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
