Kvinna leder kör
Ju mer man sjunger, desto bättre för hjärnan, visar en ny studie. Här är en bild på körledaren Kiki Bothén som har lett en kör för äldre personer, som en del av studien. Foto: Mai Engström

Körsång förbättrar minnet hos äldre

Att sjunga i kör fräschar upp våra hjärnor, visar en ny studie vid Linnéuniversitetet. Det episodiska minnet förbättras.

Körsång är en aktivitet som är bra för oss av flera skäl. För det första handlar det om en social aktivitet där deltagarna ingår i en gemenskap. För det andra är det kognitiv träning, när noter ska läras in och memoreras. För det tredje handlar det om en viss fysisk aktivitet, när man står, värmer upp och andas med magen.

– Vi vet att de här faktorerna var och en för sig bidrar till fler friskare år. Därför tänkte vi undersöka ett fält som samlar alla tre. Det är dessutom en billig och njutbar aktivitet för dem som gillar det, säger László Harmat, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet och projektledare för studien som Äldre i centrum har skrivit reportage om tidigare.

Porträttbild på man som sitter i en trappa

László Harmat, docent i psykologi.

Forskarna samlade data från en grupp äldre som erbjöds sjunga i en kör en gång i veckan i elva månader.

Både de psykologiska testerna och bilderna av hjärnan visade positiva resultat efter körsången. Det episodiska minnet förbättrades.

– Det episodiska minnet brukar vara det som sviktar först hos äldre. Det handlar om att minnas vad som hände först och senare, att återge berättelser i tidsordning, förklarar László Harmat.

Hippocamus är en del av hjärnan som används till exempel när nya minnen lagras.

– Vi såg en ökad aktivering i hippocamus efter körsången. Effekten var dessutom relaterad till hur ofta deltagarna deltog i körövningarna, vilket tyder på ett dos–respons-samband.

Det finns alltså tydliga tecken på att hjärnan fungerar lite bättre efter körsång. Ju mer man sjunger, desto bättre.

– Körsång för hjärnan är som vitamin för kroppen. Kommunikationen mellan olika delar av hjärnan, till exempel hippocampus och frontalloben, förbättras, vilket är ett viktigt resultat.

László Harmat, som även har en bakgrund som musiklärare, vill gärna fortsätta studera sambandet mellan körsång och hälsa. Nästa forskningsfråga är att utröna vilken del av körsången som faktiskt påverkar hjärnan så positivt.

– Vi planerar att genomföra en jämförande studie med olika typer av sociala, gruppbaserade aktiviteter.

Äldre kvinnor står och sjunger

Här syns deltagarna i studien under en repetition förra året. Foto: Mai Engström

Läs Äldre i centrums reportage om körsång

Körsång för välmåendet
Fakta
Om studien
  • 34 personer i åldrarna 65-75 år följdes i nära två års tid.
  • Redan elva månader innan körsången, en kontrollperiod, genomfördes den första datainsamlingen.
  • Insamlingarna, som sedan utfördes efter kontrollperioden och efter körsångsperiod, bestod av både psykologiska tester, egna enkäter och flera fysiologiska tester.
  • En av dessa var funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) av hjärnan, samtidigt som deltagarna utförde minnesuppgifter.
Läs mer

M Napadow, H Fischer, M Sandgren, M Magyar, Zs Lénárd, L Harmat, Ö Manzano (2025). Singing for memory: neural and cognitive effects of a choral intervention in older adults. Publicerad i Frontiers in aging neuroscience.

Relaterat

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…

Närvarande om åldrandets vardag

Med ett lätt anslag och litterär berättarstil samtalar Merete Mazzarella med läsaren om åldrandets olika ämnen. I ett år får vi följa henne…

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…