Foto: Unsplash

Låg inkomst riskfaktor för återkommande hjärtinfarkter

Det finns god kunskap om vad som ökar risken för att drabbas av en första hjärtinfarkt, men mindre om vad som gör att man kan få flera. Enligt en avhandling från Karolinska institutet kan svaret ligga i hur mycket pengar man tjänar.

– Kunskapen om olika riskfaktorer för att drabbas av en första hjärtinfarkt är god, men det behövs mer kunskaper om riskfaktorer av betydelse inom gruppen som har överlevt en hjärtinfarkt. Med undantag för läkemedelsbehandling har insatser för att förhindra ytterligare hjärt-/kärlsjukdom låg följsamhet och generellt dåliga resultat.

Det säger läkaren och doktoranden Joel Ohm vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande. I sin avhandling har han studerat bland annat sambandet mellan socioekonomisk status och risken att drabbas av ytterligare hjärt-/kärlsjukdom. 

I en studie såg Joel Ohm att låg inkomst ökar risken för en ny hjärtinfarkt och i en annan studie visade det sig att dessa personer också fick mindre förebyggande behandling. 

Även behandlingsmål för sekundärprevention, det vill säga vårdinsatser för att förhindra ytterligare hjärtinfarkter, som ställts upp av internationella riktlinjer uppnåddes överlag sämre av gruppen med lägst inkomst. 

Resultaten pekar på att det behövs mer kunskap inom sekundärprevention och bland de drabbade själva. 

– Vi behöver bland annat bli bättre på att identifiera personer med störst risk för nya hjärt-/kärlhändelser så att de kan erbjudas mer intensiv behandling. Det behövs också mer kunskap om olika riskmarkörer där det så kallade onda kolestrolet kanske inte är så viktigt som vi trott, men socioekonomi är. Deltagande i hjärtrehabilitering, som bevisligen förbättrar prognosen efter hjärtinfarkt, behöver överlag bli bättre, i synnerhet bland grupper med låg socioekonomi, säger Joel Ohm. 

Relaterat

Kvinna i övre medelåldern håller i ett fat med färska grönsaker

Hälsosamtal bra för jämlikhet i hälsa

Riktade hälsosamtal sänker en rad riskfaktorer och minskar den förtida dödligheten. Dessutom utjämnar de ojämlikheter i hälsa. Det visar en ny rapport från…

Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög,…

Omslag Äldre i Centrum nummer 4 2022

Tema Samverkan i Äldre i Centrum #3/2022

I #3/22 är temat samverkan mellan vård- och omsorgsgivare för äldre. Tidningen bjuder också på reportage om forskningsmiljön Aging research center – ARC…

Fler nyheter

Lars Lannfelt får pris för forskning om molekylär geriatrik

Svenska läkaresällskapet tilldelar professorn Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, Bengt Winblads pris för insatser inom molekylär geriatrik. Hans forskning fokuserar bland annat på…

Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik

Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis…

Allt fler äldre med infektionsdiagnos på sjukhus

Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn för personer med infektionsdiagnos från 11 till 21 procent. Ökningen är störst bland äldre personer över…