Låga omsorgslöner lockar inga unga

Låga löner och obekväma arbetstider avskräcker unga från att söka sig till äldreomsorgen, medan möten med människor och möjligheten att göra nytta ses som plusfaktorer. Det visar en undersökning från tidningen Äldreomsorg och företaget Ung omsorg.

Undersökningen kartlägger högstadieungdomars attityd till att arbeta på särskilda boenden och inom hemtjänsten. Åtta av tio rankade möten med människor eller att ”få göra nytta” som det bästa med att jobba inom äldreomsorgen (46 respektive 37 procent). Nästan varannan sa att den låga lönen är det mest avskräckande, medan var femte framhöll obekväma arbetstider som största minus.

Tre fjärdedelar av de svarande tror att tekniken kan underlätta arbetet mer än idag, men däremot inte ersätta det mänskliga mötet.

Enkätfrågorna skickades ut till Ung omsorgs anställda under sommaren 2019. 54 procent svarade, det vill säga 997 personer. Hela undersökningen presenteras i Äldreomsorg nr 5/2019.

Social robot tittar in i kameran

Robotspel ska stärka äldres hälsa

Forskare vid Högskolan i Skövde ska skapa spel som stärker äldre människors hälsa och välbefinnande – med hjälp av robotar.

ÄiC-podden avsnitt 28: Familjen och ekonomin

I det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden gästar den nybakade doktorn Isabelle von Saenger studion. Hon berättar om sin forskning som handlar om familjens betydelse för äldre personer och hur det har förändrats över tid.

Porträttbild på Linnea Öhlund

Så kan digital teknik förstärka och motverka orättvisor

Det finns två sidor till den tekniska utvecklingen. Den kan underlätta vardagen, men också stänga ute vissa grupper från viktiga samhällstjänster. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

Få studenter lär sig om åldrandet

Dagens socionomstudenter får bristfällig utbildning i social omsorg. Enbart 15 procent väljer kurser om åldrandet, visar en ny studie vid Örebro universitet.

Ny kartläggning: Så ser utemiljön ut

Tillgången till utemiljö vid landets särskilda boenden brister. För första gången har dessa kartlagts på nationell nivå, inom ramen för en ny doktorsavhandling vid Göteborgs universitet och Chalmers.