Undersökningen kartlägger högstadieungdomars attityd till att arbeta på särskilda boenden och inom hemtjänsten. Åtta av tio rankade möten med människor eller att ”få göra nytta” som det bästa med att jobba inom äldreomsorgen (46 respektive 37 procent). Nästan varannan sa att den låga lönen är det mest avskräckande, medan var femte framhöll obekväma arbetstider som största minus.
Tre fjärdedelar av de svarande tror att tekniken kan underlätta arbetet mer än idag, men däremot inte ersätta det mänskliga mötet.
Enkätfrågorna skickades ut till Ung omsorgs anställda under sommaren 2019. 54 procent svarade, det vill säga 997 personer. Hela undersökningen presenteras i Äldreomsorg nr 5/2019.
Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.
Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.
Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.
