Undersökningen kartlägger högstadieungdomars attityd till att arbeta på särskilda boenden och inom hemtjänsten. Åtta av tio rankade möten med människor eller att ”få göra nytta” som det bästa med att jobba inom äldreomsorgen (46 respektive 37 procent). Nästan varannan sa att den låga lönen är det mest avskräckande, medan var femte framhöll obekväma arbetstider som största minus.
Tre fjärdedelar av de svarande tror att tekniken kan underlätta arbetet mer än idag, men däremot inte ersätta det mänskliga mötet.
Enkätfrågorna skickades ut till Ung omsorgs anställda under sommaren 2019. 54 procent svarade, det vill säga 997 personer. Hela undersökningen presenteras i Äldreomsorg nr 5/2019.
Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från osynlig anhörigvård till äldre människor i krig.
Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor av statsbidraget oanvänt, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna, än de som är födda på 1940-talet. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten.
I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. Det visar en studie från Mittuniversitetet som ger en inblick i sjuksköterskors ledarskap.
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
