Undersökningen kartlägger högstadieungdomars attityd till att arbeta på särskilda boenden och inom hemtjänsten. Åtta av tio rankade möten med människor eller att ”få göra nytta” som det bästa med att jobba inom äldreomsorgen (46 respektive 37 procent). Nästan varannan sa att den låga lönen är det mest avskräckande, medan var femte framhöll obekväma arbetstider som största minus.
Tre fjärdedelar av de svarande tror att tekniken kan underlätta arbetet mer än idag, men däremot inte ersätta det mänskliga mötet.
Enkätfrågorna skickades ut till Ung omsorgs anställda under sommaren 2019. 54 procent svarade, det vill säga 997 personer. Hela undersökningen presenteras i Äldreomsorg nr 5/2019.
I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är att bo på landsbygden och i utsatta områden som äldre person, hur man kan bygga bostäder för…
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
