Undersökningen kartlägger högstadieungdomars attityd till att arbeta på särskilda boenden och inom hemtjänsten. Åtta av tio rankade möten med människor eller att ”få göra nytta” som det bästa med att jobba inom äldreomsorgen (46 respektive 37 procent). Nästan varannan sa att den låga lönen är det mest avskräckande, medan var femte framhöll obekväma arbetstider som största minus.
Tre fjärdedelar av de svarande tror att tekniken kan underlätta arbetet mer än idag, men däremot inte ersätta det mänskliga mötet.
Enkätfrågorna skickades ut till Ung omsorgs anställda under sommaren 2019. 54 procent svarade, det vill säga 997 personer. Hela undersökningen presenteras i Äldreomsorg nr 5/2019.
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
