Lägre risk för kvinnor att dö i hjärt-kärlsjukdom

En internationell studie med göteborgskt deltagande visar ett globalt mönster att kvinnor i lägre grad drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Prospective urban rural epidemiological study, PURE, är en världsomfattande studie som undersökt skillnaden mellan kvinnor och män i riskfaktorer, behandling, andelen som drabbas av hjärt-kärlsjukdom och deras prognos om de drabbas. Totalt har 160 000 personer från 27 länder följts under tio år och resultaten publiceras nu i The Lancet.

Studien visar nu att kvinnor inte uppvisar lika allvarliga riskfaktorer som män. De röker mindre, har lägre blodtryck och bättre blodfettsvärden. De väljer också hellre en förebyggande medicinering och livsstil.

Efter att tidigare studier visat skillnader i behandling mellan kvinnor och män, har många undrat om det finns en utbredd ojämställdhet i vården av hjärt-kärlsjuka. Den typen av diskriminering är dock inget som kan fastslås i PURE.

– Vi tolkar det som att kvinnor inte förefaller vara diskriminerade och att det snarare är så att kvinnor har mindre uttalade förändringar i kranskärlen och därmed inte behöver lika intensiv behandling, säger Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och medförfattare i studien, till Göteborgs universitets nyhetssajt.

Det kan stödjas av resultat som att män med hjärtinfarkt oftare fick ballongutvidgning eller by-passoperation, men att kvinnor med hjärtinfarkt ändå klarade sig bättre. De stora skillnaderna finns snarast mellan patienter från fattiga och rika länder.

PURE leds från Kanada och de deltagande länderna är Argentina, Bangladesh, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Indien, Iran, Kanada, Kazakstan, Kina, Kirgizistan, Malaysia, Pakistan, Palestina, Peru, Polen, Ryssland, Saudiarabien, Sverige, Sydafrika, Tanzania, Turkiet, Uruguay och Zimbabwe. Ungefär 4 000 deltagare i studien är svenska patienter från Göteborg och Skaraborg.

Relaterat

Ny studie: Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer…

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.

Porträttbild på Enikö Szurkos

Agera mot ålderism

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet. Foto Örebro universitet

Fler nyheter

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.