Lägre risk för kvinnor att dö i hjärt-kärlsjukdom

En internationell studie med göteborgskt deltagande visar ett globalt mönster att kvinnor i lägre grad drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Prospective urban rural epidemiological study, PURE, är en världsomfattande studie som undersökt skillnaden mellan kvinnor och män i riskfaktorer, behandling, andelen som drabbas av hjärt-kärlsjukdom och deras prognos om de drabbas. Totalt har 160 000 personer från 27 länder följts under tio år och resultaten publiceras nu i The Lancet.

Studien visar nu att kvinnor inte uppvisar lika allvarliga riskfaktorer som män. De röker mindre, har lägre blodtryck och bättre blodfettsvärden. De väljer också hellre en förebyggande medicinering och livsstil.

Efter att tidigare studier visat skillnader i behandling mellan kvinnor och män, har många undrat om det finns en utbredd ojämställdhet i vården av hjärt-kärlsjuka. Den typen av diskriminering är dock inget som kan fastslås i PURE.

– Vi tolkar det som att kvinnor inte förefaller vara diskriminerade och att det snarare är så att kvinnor har mindre uttalade förändringar i kranskärlen och därmed inte behöver lika intensiv behandling, säger Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och medförfattare i studien, till Göteborgs universitets nyhetssajt.

Det kan stödjas av resultat som att män med hjärtinfarkt oftare fick ballongutvidgning eller by-passoperation, men att kvinnor med hjärtinfarkt ändå klarade sig bättre. De stora skillnaderna finns snarast mellan patienter från fattiga och rika länder.

PURE leds från Kanada och de deltagande länderna är Argentina, Bangladesh, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Indien, Iran, Kanada, Kazakstan, Kina, Kirgizistan, Malaysia, Pakistan, Palestina, Peru, Polen, Ryssland, Saudiarabien, Sverige, Sydafrika, Tanzania, Turkiet, Uruguay och Zimbabwe. Ungefär 4 000 deltagare i studien är svenska patienter från Göteborg och Skaraborg.

Relaterat

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.

Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar

Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer som har drabbats av kognitiv sjukdom.

Ett rikt liv även kring hundra

Psykologen Henry Egidius skriver om sitt långa yrkesliv och relationer. Gerdt Sundström har läst en bok av en hundraåring med ett rikt liv – även på äldreboendet.

Fler nyheter

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.