Lägre risk för kvinnor att dö i hjärt-kärlsjukdom

En internationell studie med göteborgskt deltagande visar ett globalt mönster att kvinnor i lägre grad drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Prospective urban rural epidemiological study, PURE, är en världsomfattande studie som undersökt skillnaden mellan kvinnor och män i riskfaktorer, behandling, andelen som drabbas av hjärt-kärlsjukdom och deras prognos om de drabbas. Totalt har 160 000 personer från 27 länder följts under tio år och resultaten publiceras nu i The Lancet.

Studien visar nu att kvinnor inte uppvisar lika allvarliga riskfaktorer som män. De röker mindre, har lägre blodtryck och bättre blodfettsvärden. De väljer också hellre en förebyggande medicinering och livsstil.

Efter att tidigare studier visat skillnader i behandling mellan kvinnor och män, har många undrat om det finns en utbredd ojämställdhet i vården av hjärt-kärlsjuka. Den typen av diskriminering är dock inget som kan fastslås i PURE.

– Vi tolkar det som att kvinnor inte förefaller vara diskriminerade och att det snarare är så att kvinnor har mindre uttalade förändringar i kranskärlen och därmed inte behöver lika intensiv behandling, säger Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och medförfattare i studien, till Göteborgs universitets nyhetssajt.

Det kan stödjas av resultat som att män med hjärtinfarkt oftare fick ballongutvidgning eller by-passoperation, men att kvinnor med hjärtinfarkt ändå klarade sig bättre. De stora skillnaderna finns snarast mellan patienter från fattiga och rika länder.

PURE leds från Kanada och de deltagande länderna är Argentina, Bangladesh, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Indien, Iran, Kanada, Kazakstan, Kina, Kirgizistan, Malaysia, Pakistan, Palestina, Peru, Polen, Ryssland, Saudiarabien, Sverige, Sydafrika, Tanzania, Turkiet, Uruguay och Zimbabwe. Ungefär 4 000 deltagare i studien är svenska patienter från Göteborg och Skaraborg.

Relaterat

Illustration på äldre kvinna

Ålderism – därför är det ett problem

Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.

Äldre man dricker vin

För gammal för att förändras?

Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid Lunds universitet pågår flera forskningsprojekt som undersöker detta, berättar forskaren Tove Harnett.

Ålder i arbetslivet en komplex fråga

Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur ska ekvationen gå ihop?

Fler nyheter

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.

Äldre kvinna får besök av vårdpersonal i hemmet

Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet

Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.

Otillräckligt stöd för yngre med demens

Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.